föräldrars barn, hela hopen barn af Michelia-
ner, Pregitzerianer m. fl. göra dock undantag
från detta förhållande. Dessa ha sökt göra
sina egna hem och seden till uppfostrings-
medel.
I Baden äro folkskolelärarne bättre lönta än
i Wirtemberg. I olikhet mel förhållandet i
sistnämde land, begagnas här en läsebok. Re-
ligionsläroböckerna äro här sämre: katekesen
utgör en blandning af Lutherska och Calvin-
ska läror, en följd af den här tillvägabragta
unionen. Ej bättre är handboken; men båda
behandlas af presterna med en vida större fri-
het än hos oss, så att msn till och med fin-
ner dem under altartjensten efter sjelfgjordt
formulär läsa syndabekännelsen och tron.
Folkskolelärarnes examensbetyg äro ytterst
korta och i de allmännaste ordalag affattade;
men genom de noggranna skolvisitationerna
finnes i arkiverna antecknade Järarnes gåfvor
flit m. m., hvilka vid befordringar tjena till
ledning o. s. v. En för Baden egendomlig,
vacker företeelse är handtverksskolorna, der
från folkskolan utgångna, redan i tjenst va
rande lärgossar ifrån 14:e till 18:e året få lära
sig teckna, modellera, snickra, svarfva, smida.
ar.tmetik m. m. Härtill användes !, arbets-
dag i veckan samt 6 timmar af söndagen
U om dessa gifves mindre industriskolor äf-
ven på landet. Der undervisas endast i läsa,
skrifva, räkna, sång, plantering och hand--
slöjder. Att den förtriffliga anstalten i Non-
nenweiher för bildande af lärarinnor i smö-
barnsskolor var framkallad af ett verklig!
tidsbehof, bevisa de stora reqvisitioner å lä
rarinnor derifrån som årligen göras såval inov
Baden som från andra länder. I industrnf:t
och verldslig upplysning i allmänhet går lan-
dets katolska befolkning lika långt som der
protestantiska. I Bayern och Tyrolen kar
man på blotta ansigtena läsa om folket är ka
tolskt eller protestantiskt; icke så i Baden.
Man har ock för längesedan gjort den av-
märkning, att i länder med blandad befolik-
ning katoliker och protestanter täfla me
hvarandra att göra framsteg i vetenskaper oci
konster. Hvad kyrkliga förhållanden vidkom-
mer, herrskar inom katolicismen ännu samme
ultramontanska anda, som dömde Huss oc!
Hieronymus till bålet. Inom protestantismer
råda samma strider som i Wirtemberg, med de:
skilnad att i Baden striden föres endastinomr:
presterskapet och de lärda, hvaremot i Wiir-
temberg likasom i Sverge oppositionen utgöt!:
ifrån folket. Bland räddniovgsanstalter i Pa-
den intager den i Beuggen af Zeller organise-
rade första rummet. Med fattigskolan, i hvil
ken 60—90 årligen underhållas med kläde
och mat samt undervisas och uppfostras, i
förenadt ett fattigskollärareseminarium, der
10-15 ynglingar bildas att förestå och leds
dylika anstalter. Ifrån sin stiftelse har denna
inrättning upptagit 500 värnlösa, försummade
barn, och utsändt 143 fattiglärare.
Tyrolen. Genom ett fem veckors vistan
på landsbygden nära Meran kom förf. i till
fälle att kasta en blick in i det katolska folk-
lifvet. I praktiskt hänseende har af alla dr:
många andaktsöfningarne bigten utan tvifvel
det största värde, då den i icke ringa mån
bidrager att lifva folkets medvetande af Guds
lagstiftande vilja samt att, genom förnyade
päminnelser om Guds straffande och beiönand:
rättfärdighet, stärka menniskans svaga kraft
att göra det goda. Gevom en kejserlig för-
ordning af den 23 April 18.0 har kyrkar
bhfvit förklarad fri, hvarmed förstås dess rät
att utan civila myndigheters ingrepp tillsätts
lärereplatserna i religion vid rikets alla uni-
versiteter, gymnasier och skolor, samt åter-
u olifvande af de gamla kyrkostraffen. Foik-
skoleväsendet i Österrike kan ej framställas
såsom något mönster. Blott halfva året hål-
les ordentlig skola, läroämnena äro inskränkta
till läsa, räkna och skrifva; vexelundervis-
ningsmetoden förbjuden, så ock föredrag a!
hvad som ej i skol- och metodboken orda-
grannt är föreskrifvet. För något mer än et
år sedan utkom en ny plan till organisation
af skolväsendet i sin helhet: folkskolan, gym-
nasialskolan samt högskolan. För de båda
sistnämda går förslaget igenom, men för folk -
skolan ha biskoparne lagt hinderi vägen, och
efter en konterens, hållen 1850, beslutat att
det skall förblifva vid det gamla, blott med
den förändring, att seminarier inrättas och li-
rares löner något förbättras.
I Schweiz företer folkskoleväsendet en vida
olika anblick. Ehuru skiftande likasom an-
dra förhållanden i de särskilda kantonerns,
har schweitziska skolsystemet öfverallt en ge-
mensam egendomlighet, den nemligen, att de,
som bildas till folkets lärare, sjelfva öfvas 1
kroppsarbete, hvilket är förenadt med den
inom seminarierva meddelade undervisning.
Grunddragen af detta system finnas uttryckta
i de ord, hvilka den utmärkte seminaried:i-
rektorn Wehrli inskref i förf:s Album: Skall
geminaristen blifva en duglig lärare och upp-
fostrare i folkskolan, så måste ej allenast
hans hufvud och hjerta, utan äfven hans hand
bildas till tänkarbete (dermed menande att un-
der arbetet tankar skulle uppväckas, och att
tankar åter skulle leda till arbete). Tre till
fyra år öfvad till denna trefaldighet, stärkt af
ett kristligt sinne, kan och måste han blifva
en lärsre 1 folket, icke öfver eller bredvid det-
samma, såsom nu tyvärr ofta är fallet. En
annan egendomlighet för Schweitz är folkun
dervisningens indelning i lägre och högre
Primär- och Sekundärskolor. Primärskolan
emotsvarar den vanliga folkskolan; sekundär- !.
Men ganska många dagar förgingo, och jag
såg icke något leende. Hon blef visserligen
PI DT RO LE fr Vr fn fn