I Melböurne hölls den 12 Mars ett meetin
under bar himmel, der beslut fattades, hvar
igenom auktoriteternas förfarande i den pro
cess, som föres med anledning af orolighe
terna i Ballarat, skarpt klandras.
pA
Mötet på Börssalen.
Till öfverläggning om Stockholms folkskoleväsen.
Vi återkomma till en närmare redogörels
för fortsättningen af detta möte, i den må:
utrymmet medgifver.
Såsom tillägg till vår i förrgår meddelade redo
görelse för diskussionen rörande folkskolefrågan vi
det första samman:rädet å lilla börssalen sistl. tisdag
torde vi först böra nämna, att hr protokollssekretera
ren Arfvidsson icke satte sig emot att folkskoleväsen
det i Stockholm borde till en viss grad betraktas oc
bebandlas såsom en för hela hufvudstaden gemensan
angelägenhet, men att han ansäg den enhet, som
detta afsende borde åsyftas, bättre kunna vinnas ge
nom en delegation af församlingarnes samtliga folk.
:skolestyrelser, än genom en enligt komiterades för
:slag vald särskilt öfverstyrelse. Rektor Svedbom m. fl
talare fästade uppmärksamheten på de många olägen
heter, som äro en följd af den nuvarande bristen på
all enhet i behavdlingen af Stockholms folkskolevä
sen, säsom t. ex. att hufvudstadens förssmlingar hva:
för sig fattat olika beslat redan om den ålder, vid
hvilken barnen skulle få intagas i fölkskolorna; at
de likaledes hvar för sig bestämt eh så olika taxe
ring af bufvudstadens invånare i och för folkskolor
nas underhåll, att icke ens 2:ne af alla 8 församlin-
garne i detta afseende fattat enahanda beslut; at
nägra församlingar gjort undervisningen i folkskolorns
fri, andra deremot stadgat att särskilta skolafgifter
skulle erläggas för de barn, som ! egagna skolorna
hvilka afgifter likväl äfven, der de fionas, ingenstå
des äro lika; att de läroböcker, som skol!styrelsen an-
tagit till begagnande, äro till den grad olika i olika sko-
lor, att ensamt uti biblisk tistoria icke mindre än 9
särskilta läroböcker begagnas, hvilket icke kan anna:
än medföra stora ol:genheter vid de fattigare barnens
ofta förekommande flyttningar ifrån en sköfa till er
annan, fördröja deras framsteg, och stundom äfven
onödigtvis betunga deras föräldrar med utgifter m. m.
Derpä företogs till diskuterande den andra punk-
ten af komiterades betänkande, rörande en öfver-
styrelse.
Kyrkoherden Ekdahl upprepade sitt yttrande att en
Ufverstyrelse redan funnes och att huru önsklig en ge-
mensamhet och en förbättring i de närvarande för-
hällandena än kunde vara, det dock vore till ingen
ting tjenande och otillständigt att beslut fattas om
en ny öferstyrelse, innan den gamla som existerar
genom af Konung och Riksens Ständer fastställd lag,
blifvit i laglig ordning förafskedad.
Doktor Carlsson yttrade, att hvilka meningar man
än kunde hysa om tillsaron af en öfverstyrelse för
Stockbolms folkskoleväsende, det dock vore fullkom-
ligt visst att en öfverstyrelse, som vill och kan ut
föra de åligganden, som skulle tillkomma den här
:afsedda öfverstyrelsen och ästadkomma ett verkligt
ordnande af och en sann gemen :amhet i afseende på
folkskoleväsendet, icke finnes. Talaren ansig en så
dan öfverstyrelse vara af högsta behof påkallad, men
önskade dock några smärre modifikationer i den sam-
mansättning af nämnda styrelse, som blifvit i komi
terådes betänkande föreslagen.
Protokollsekret. Arvidsson yttrade sig emot en öf-
verstyrelse vald på det sätt och egande den befogen-
bet som de komiterade föreslagit; församlingarnes
folkskolestyrelser skulle härigenom förlora allt utrym-
me för sin verksamhet och i sjelfva verket så ringa
kunna uträtta, att det vore fara värdt att ingen skulle
såsom ledamot i desamma vilja inträda.
Doktor Cederschiöld fästade uppmärksamheten derpå,
att det vore, med afseende på en i sanitärt hänse-
ende riktig anordning af skollokaler m. m., af myc-
ken vigt att en plats uti öfverstyrelsen inrymdes åt
en läkare.
Lektor Elfving yttrade sig för komiterades förslag
och ädagalade nödvändigheten af en aktiv öfversty-
rese, då ena sädan ätminstone de facto icke existe-
rade.
Expeditionssekreteraren Brandel önskade att mac
skulle frängå den hittills följda ordningen i föredrag-
ningen och erhöll, efter förslag af ordföranden, försam
ilingens medgifvande att man först skulle diskuters
den blifvande öfverstyrelsens åligganden; men begynte
omedelbart derpå sjelf att vidlyftigt orda om öfver-
:styrelsens sammansättning. I ett längre och särdeles
warmt och lifögt föredrag sökte tal. ådagalsgga, att
man i Stockkolms konsistorium redan egde den äska-
de öfverstyrelsen och att cet äfven af de särskilds
folkskolestyrelserna blifvit såsom sådan erkänd, d?
de till konsistorium inlempat till granskning sina för-
sag till reglementen. Talaren lade de församlad
på bjertat vigten af att icke på nägot sätt skilja folk-
skolan från kyrkans hägn och vård och yttrade sin
farhåga att om presterskapet toge sin hand frän folk
skolan eller blefve skildt frän all befattning med den
samma, så skulle det religiösa lifvets utveckling derat
lida mehn och folkskolan förlora folkets förtroende.
Ordföranden erinrade derom att enligt den nyss
antagna ordningen diskussionen nu skulle vända sig
-omkring öfverstyrelsers äligganden; men det kunde
äcke undvikas att hr Brandels föredrag framkallade
äwskiliga andra yttranden som angingo frågan om en
-öfverstyrelse i allmänhet.
Biand flera talare som yttrade sig uppträdde kyrko-
:herden Ekdahl ånyo Säsom målsman för konsistorium
ch yttrade att konsistorium uti ifrågavarande hänse
ende aldrig försummat någonting; det hade nemligen
ingenting annat att i detta falla göra än taga i be
trak tande hvad som blefve till detsamma formligen
hänskjutet af folkskolestyrelserna.
Magister Siljeström ville uppskjuta de påminnelser
hamn hide att göra vid hr Brandels framställning till
dess fråsan om öfverstyrelsens sammansättning före-
komme.
Rektor Svedbom ansåg icke Stockholms stads kon-
sistorium ha gjort sig skyldigt att mottaga nigra
förebråelser för likgiltighet och uraktlätenhet i afse-
ende på folk:skoleväsendet, just derföre att tal. vore
fullt öfvertygad derom att nämde konsistorium icke
vore någon ötverstyrelse öfver folkskoleväsendet. Den
äter som vill betrakta konsistorium såsom en sädan
öfverstyrelse, han päbördar det derigenom en ganska
ansenlig skuld. Reglementen hade visserligen frän
församlingarnes folkskolestyrelser blifvit till konsisto
rium inskickade, men detta hade endast skett derföre
att man saknade all öfverstyrelse och icke visste hvart-
hän man skulle sända dem, och tal. kände åtminstone
en församliog, hvars till konsistorium insända regle-
mente sedermera aldrig afhörts. Med lika eller till
och med störra skäl skulle man kunna anse stads-
nämden soti ett slags öfverstyrelse. Stadsnämden ut-
delar till folkskolestyrelserna den andel de erhålla i
allmänna undervisningsafgiften i Stockholm. Det är
också bekant att det var först efter en från stads-
nämden utgången påminnelse, som Stockholms för-
samiiogar inrättade sina nuvarande folkskolor. Se-
dan nemligen, genom Kongl. folkskolestsdgan den 18
Jani 1842, blifvit stadgadtatt lärares anskaffande och
sfolkskolors inrättande öfser hela riketskulle vara verk-
:gtäldt inom fem är efter nämda författnings utfär-
.dande, och en allmännvare rörelse inom landets öfriga
delar till befordrande af- detta vigtiga syftemäl i
fölid deraf hade uppstått. men ännu vid medlet sf år