Jag känner mig förb. otreflig efter denna
historia. J tyskar ären ett hemskt folk. Hvad
tjenar det till att uppegga fantasien på detta
sätt? Frans, min bästa gosse, jag menarin-
tet ondt; för dig är allt detta ganska natur-
ligt, men för mig är det hårdsmält; dessutom
skulle min gamla tant säga att det icke öf-
verensstämmer med bibelns ord. Mine herrar,
j måsten alla följa mig till mitt rum. Franz,
du skall ligga hos mig inatt — jag har tvenne
sängar, som du vet. Jag vågar icke lemna
dig ensam efter en sådan berättelse. Läs igen
garderobsdörren och kasta bort nyckeln —
hu-u-u-u! Jag ryser då jag tänker derpå.
Allons, Messieurs! Jag har litet champagne
och en låda äkta Havanacigarrer, nyss in-
smuglade, och jag skall till på köpet berätta
. er en historia som jag just i går fick höra
och hvilken skall hjelpa oss att glömma
denna, så att vi kunna sofva i fred utan
dessa ögon — hu-u-u-u! Allons, allons!s
Kilogen enda af sällskapet hade rört sig un-
der det. Vincent höll detta tal. Men förtroll-
ningen vår nu bruten, och, åtföljda af Franz,
gingo allesammans ner till Vincents rum, med
många muntra demonstrationer under vägen.
Korkarne flögo ur champägnebuteljerna;
pipor och cigarrer tändes, och sedan et teö-
ig stund åtgått under diskurerande om deras
förtjenster, uppmanades Vincent att berätta
sin historia.
SJUNDE KAPITLET.
VINCENTS BERATTELSE.
EJ kännen ju alla Paul Ferval, vattendra-
garen ?)
EöJa visst; vi känna alla Paul — om detta
kän vara dig till någon hjelp.
teMessieurs, jag ber er, varen icke imperti-
nenta; au contraire varen stilla och beskedliga
ph omtalen för mig när någon af er sist såg
aula