ningskraft, då de till en hufvudsaklig del ut
göras af leksaker. ---Här-ätr; som ni väl kal
föreställe-ery den--militäriska afdelningen in
gålutidardem minst välförsedda eller den mar
skänkt minsta omsorgen. I detta hänseende
äro tullföreningens bidrag desto mera till
fredsställande, som de ärd särdeles lätta att —
mobilisera. I sjelfva trappan, der denna lek:
saksexposition fortsättes, ega våra piltar de
ovärderliga nöjet att se engelska och franske
tennsoldater i grund tukta ryssar af samma
metall; vid åsynen af alla dessa franska, en-
gelska och turkiska uniformer kan man omöj-
ligen tvifla på att här är fråga om slagen vid
Alma och Inkerman.
Vi äro nu uppe i första våningen, dit vi
inkomma genom. Hansestäderna. Der finnas
ännu ingenting anmärkningsvärdt.
Preussen - och Österrike (i första våningen)
äro.-ännu sysselsatta med utpackningen. Vi
vilja hastigt genomgå dem och genom hela
denna massa af varupackor, mer eller mindre
vådliga för våra ben, söka utan något miss-
öde hinna fram till Belgien. Vår lilla intres-
santa granne har sin närbelägenhet att tacka
för ått hon redan gjort sin toilette. Hon
draperar sig med sina luftiga spetsar och fina
tyger, på samma gång hon pekar på sina
bokhandelsartiklar, som det för henne är en
så lätt sak att sälja för billigt pris. —
Genom en egen geografisk anordning ha
Förenta Staterna fått sin plats näst intill Bel-
gien, men här i första våningen, liksom på
nedra botten, återspeglas de amerikanska
stjernorna endast af tvenne tomma väggar.
Frihetens land! du är bland de sista att in-
finna dig vid det fredliga folkmötet! Efter-
verlden skall knappt kunna tro det.
Vi återfinna här England, som medelst sina
beuhdransvärda trikotfabrikater i början väc-
ker hos oss stor lust att kasta alla andra
slags kläder på elden; ännu mer värderar jag
dock dess skottskatyger, dess juvelerarearbeten,
dess fotografier, dess ojeröförliga bokbinderi-
alster, dess vackra graverade silfverarbeten,
som synbarligen gått framåt efter 1848, det
år (förlåt att nationalfåfängan sticker fram
litet), då våra parisiska arbetare gingo öfver
till Englands jord, för att der söka sig en
bergning, som fattades dem i Paris.
Vid sidan af den engelska expositionsafdel-
ningen utbreder sig såsom ett bihang dertill
den ostindiska, der man visserligen träffar en
hel mängd kuriösa och obetydliga saker, men
derjemte äfven åtskilligt, som i glans och
prakt öfverträffar allt annat i samma slag.
Dit räknar jag sjalarne från Kaschemir, de
med guld och silfver inväfda musslinerna, ett
rajahtält .med dess egendomliga inredning,
hvaribland figurerar ett schackspel, sådant
blott en hindostans tålamod kan åstadkomma
det, och hvars pris gränsar till det fabel-
aktiga... .
På återvägen från yttersta galleriet träffar
man . åter--på-tommear platser... Dessa äro be-
stämda: för andra orientaliska alster, hvari-
bland särskildt må nämnas Greklands och
Turkiets. .
e-italienska staterna, som nu följa i ord-
ningen, hafva varit mera påpassliga. Toscana
framlägger sina alabäster- och märmorsaker,
Rom sina förtjusande Mösäikarbeten.
Vid slutet af detta galleri kommer man
till det sidogalleri som helt och hållet upp-
tages af den franska afdelningen, hvilken ej
heller är på långt när fullfärdigs Vi befinna
088. i den afdelning somi är bestämd för siden-
väfnader och andra tyger. Det är detsamma
som att säga att vi inträda i Lyon, och om
i ock skölle beskylla mig för en öfverdrif-
ven nationalstolthet, kan jag omöjligen hin-
Ira ett utrop af beundran att undslippa mig.
vilken fasthet, hvilken skönhet, hvilken
smidighet i dessa tyger! Hvilken rik upp-
inning i mönstren! Hvilken mångfald; hvil-
ken mjukhet i färgerna! Hvilken smak; hvil-
et behag i deras sammanställning! Hvarje
Yfdelning i industriexpositionen är utan tvifvel
gnad att uppväcka mångfaldiga önskningar,
men säkert är att ingen kommer att göra ett
så starkt intryck på damernas lifliga fantasi
orm. denna. Jag fan visserligen ioke låta bli
utt sucka på alla fäders, äkta mäns och fäst-
näns vägnar, då jag ser de indiska sjalarne,
3risslerspetsarne, de engelska juvelsmyckena
). 8. V. De af våra stackars landsmän. som
finna big i nyssnämde belägenhet ega dock
ulltid den utvägen att vädja till fösterlands-
sätislan, att orda om det olämpliga uti att
Utför mycket uppmuntra främmande länders
ndustri; men komna till den afdelning der
le lyonska tygerna skimra i sina praktfulla
ärger, hvad skola då våra stackars fransmän
ja att svara sina fransyska hustrur och dött-
ar, i detta särskilta fall mera fransyska än
ågonsin, särdeles som de nu, till stöd för
ina böner, kunna åberopa sjelfva patriotis-
aen, som förut blifvit begagnad som ett va-
en mot dem sjelfva! ...
Efter de färdiga arbetena nu äfven några
rd om det ämne, hvaraf de äro gjorda. Den
ranska expositionsafdelningen slutar der vi
u äro med en fullständig samling af profver
å silket i dess olika stadier af bearbetning, .
nda från den af det råa silket omspunna
uppan, då den inneliggande masken dödas
f menniskan innan han ännu hunnit utbilda
ig till fjäril, och till den glänsande silkes-
ärfvan, som blott väntar på väfvarens skyttel. .
Schweiz, som nu följer, inbjuder oss att
aga i betraktande dess rika broderier och
vöbeltyger. Derbredvid visar Holland oss åt-
killiga vackra mattväfnader och ådrager sig
ppmärksamhet för de kuriösa sakerna från
ess österländska kolonier.
Derefter följa de tomrum, som snart kora-
TA dan