STUDENTÄFVENTYR I PARIS.
RICHARD B. KIMBALL. )
EH Öfversättning.
E Ännu fem minuter. — Ernst såg henne
komma gående genom galleriet, Hans hjerta
klappade häftigt. Fan kunde med möda åter-
hålla sin rörelse. Då föremålet för hans dyr-
kan närmade sig, märkte han att hon icke
var åtföljd af betjenten som. ständigt var med
henne. Hon gick likväl framåt med hastiga
steg, såg sig omkring:med en tvekande blick
och satte derefter sjelf fram en stol åt sig,
ordnande sig till sitt förmiddagsarbete. Ernst
anmärkte dock att hennes utseende bar spår
af oro, och att hennes klädsel var i oordning,
och vissa delar deraf föreföllo som om de
nyss varit släpade i gatsmutsen. Hon aftog
hvarken hatt eller schal. Detta ensamt skulle
knappt ådragit sig Ernsts uppmärksamhet, om
icke den unga flickans utseende föröfrigt va-
rit så besynnerligt. Han blef så djupt gripen
deraf att han, glömmande sitt förut fattade
beslut, tog sin penna och började att göra
ett utkast till hennes porträtt.
tg Under det han var sysselsatt dermed och
helt och hållet inbegripen i sitt arbete, reste
sig föremålet för hans utkast och gick fram
till honom.
EäEmst blef purpurröd och kastade, som en
öfverbevist brottsling, ofrivilligt undan pap-
peret hvarpå han ritat.
tcoNi ritade af mig?, sade hon.
fö, Vid min hedero, svarade Ernst djupt rörd,
pvid min heder, det var oirivilligt, och han
ref sönder papperet i små bitar för att bevisa
sin oskuld.
) Se Aftonbl. n:o 115, 117,! 118, 121, 123, 124,
och 125.