vecka gifva en konsert i Christiania.
UTRIKES.
Med de i förrgår och i går ankomna po-
sterna ha vi erhållit utländska blad från Lon-
don af den 21, från Paris och Briissel af den
22, från Hamburg och Berlin af den 23 och
från Köpenhamn af den 26 d:s.
Under den stillhet som råder på krigstea-
tern, dit nya truppmassor äro på vägen, sys-
selsätter sig den utländska pressen ännu med
de fruktlösa diplomatiska förbandlingarne och
Österrikes nya bemedlingsförslag, som man
förutsåg skulle vara oantagliga, hvilket äfven
bekräftats genom de direkta telegrafdepescher-
na. Österrikes ställning är lika tvifvelaktig
som förut, och det synes som franska rege-
ringens tålamod snart skulle vära slut. Emel-
lertid skrifves från Wien, att österrikiska ka
binettet mycket illa upptagit det sednaste ry-
ska eirkuläret, hvarigenom Ryssland sökt att
på sin sida draga de andra tyska staterna,
och att grefve Buol i en sammankomst med
furst Gortschakoff allvarsamt förklarat, att
Österrike icke nöjer sig med antagandet af de
två första punkterna, utan håller fast vid alla
de uppställda fordringarne.
DANMARE.
Öfverstelöjtnant Kauffmann har blifvit ut-
nämnd fill öfverdirektör för staden Kiel och
curator för dess universitet.
FRANERIKE.
Gereral Canrobert har blifvit utnämd till
Storkors af hederslegionen,
Den lättnad som blifvit beredd salt-utför-
seln från Frankrike består deri, att den frihet
för tonnage-afgift, som hittills varit tillerkänd
sådana främmande fartyg, hvilka i barlast an-
kommit till franska hamnar för att intaga salt,
nu blifvit utsträckt äfven till fartyg som an-
komma med last, och står då den nämnda
eftergiften i förhållande till den qvantitet salt
som af fartyget utföres:
I Paris var gängse et rykte, att prinsessan
Mathilda skall öfver sommaren bebo slottet
Manoeaux i Paris. En korrespondent säger,
att om detta ryckte besannar sig, kommer
man derigenom att betydligt föröka prinses-
sans redan förut nog stora impopularitet. Slot-
tet och parken Monceaux tillhöra nemligen
orleanska familjen, och det skulle föranleda
en allmän ovilja i händelse regeringen tilläte
prinsessan denna ursurpation.
Utsigterna för skörden i Frankrike anses i
allmänhet vara särdeles klena. Isynnerhet
lärer det redanm vara gifvet att rågskörden nä-
stan totalt misslyckas. Uti Paris har man
dessutom att motse dyr tid till följd afexpo--
sitionen. Likväl hoppas man ännu att det
stora tilloppet af främlingar skall 1 någorlunda
motsvarande grad föröka de arbetande klas-
sernas förtjenster. Hittills har emellertid ex-
positionen framkallat flera företag än efterfrå-
gan och nyfikenhet, och fransmännen med sitt
vanliga vankelmod börja redan att finna sig
dårade uti sina ursprungligen hysta förhopp-
ningar.
I afseende på den första uppkomsten och
den vidare utvecklingen af offentliga exposi-
tioner yttrar en pariserkorrespondent:
Fransmännen äro icke iitet stolta deröfver, att den
första iden till effentliga expositioner tillhör dem; och
denna gäng förleder dem icke nationalfåfängan till
något historiskt misstag. Det var år 1797 under den
första republikens direktorium, som dåvarande inri-
kesministern hr Neufchateau först föll på den tanken
att föranstalta en offentlig utställning. Den egde rum
är 1798 och till densamma medverkade 110 exponen-
ter. Den andra egde rum i Louvren år 1801 och
räknade 210 exponenter. År 1806 infuuno sig 1422
fabrikanter från det dävarande Frankrike och man
märkte produkter från Nizza, Genua, Turin, Geneve,
Brässel och Gent. Kriget och dess olyckliga utgäng
förjagade snart äter tanken på sädana fester, och först
under ministern -Decazes år 1819 började industri-
expositionerna å nyo. 1819, 1823 och 1827 egde sä-
dana rum uti Loavren. Antalet exponenter frän det
eaTsTa oe landet växte till 1662, 1648 och 1795.
1834 försiggick expositionen på Karusselplatsen.
1839, 1848 och 1849 fiek den sig en särskildt uppförd
proviserisk lokal anvisad. 1849 hade redan 5000 ex-
menter infunnit sig. De flesta europeiska länder
fra efter hand följt Frankrikes exempel och föran-
staltat industriexpositioner, intilldess England 1851
utsträckte planen för desamma genom att till täflan
inbjuda alla jordens folk.
onungen af Portugal väntas inom kort till
Paris. Pring Napoleon skall resa honom till
mötes ända till Bordeaux; hans vistande i
Paris är beräknadt att räcka 3 Veckor.
Prins Napeleon skall under expositionen