ÖSTERSJÖN. Helsingfors den 5 Maj. I går blefvc Helsingfors hamnar hastigt och lustigt nästar isfria. I fjerran blånar det vida hafvet ända till Sveaborg ; vid klippor och stränder har drifis hopat sig. Sjöfarten, om det funnes någon, kunde begynna. Förliden vår sågos dock några af handelns flaggor vid Gråhara. Nu är det första gången Helsingfors frän sina berg har den ödsliga anblicken af ett tomt haf! Ej ens sterkolsröken af en engelsk ångare tecknar ännu sin strimma mot horizonten. Vid Hangö lyckades Retzia lossa sin last öfver sista isen: kaffe, socker, tobak, champagne m. m. Det var ock hög tid, ty två dagar sednare visade sig ett engelskt ångfartyg. Några af dess matroser lära, försedde med stänger, försökt gå i land, men vändt om. Retzia kan ej prisdömmas men möjligen nödgas göra en ofrivillig resa till London för att bevisa sin oskuld, ett vilkor som lärer föreskrifvas alla. — Båtfarten till Helsingfors synes i år bli mindre försvårad än sistl. sommar; så hoppas staden att ej alldeles ställas på svältkur, då militärlägren torde uppköpa det mesta af landttransporten. Kungörelser äro utfärdade om vattensåars uppställande på taken, särskilda brandkårers upprättande, förbud för i Helsingfors skrifna formän, timmermän och arbetskarlar att lemna staden o. 8. V. — Åbo den 8 Maj. Båtar från skären hafva sedan några dagar varit synliga i vår fiskarhamn. Öm fienden derute hör man ingenting särdeles, utan lefver man här som i den djuaste fred. Snart torde likväl den blodiga Pardaleken ånyo begynna. Vi emotse framtiden med lugn, om ock med felslagna förhoppningar i afseende å fred och dess osvikliga följeslagare, ånyo uppblomstrande näring, handel och sjöfart. — Kiel d. 10 Maj. Orion 91 kanoner, kapten Erskine, har denna morgon ankommit hit från England.