let tal, som icke alls vidrörde den yttre po-
litiken, utan blott i förbigående beklagade
att de svåra politiska förvecklingarne ännu
icke erhållit en fredlig lösning.
Konungen insjuknade den 1 Maj i en tem-
ligen häftig intermittent feber. Den 1 och 3
voro feberanfallen ganska svåra; den 2 och 4
var konungen deremot feberfri och lugn.
De sednaste bulletinerna öfver konungens
befinnande har följande lydelse:
Charlottenburg d. 6 Maj. H. M. Konungen har i
går icke haft någon feber och är äfven i dag på mor-
gonen feberfri. — Den 7 Maj. H. M. Konungens
befinnande är sädant man kan önska. Till i dag på
morgonen har intet tecken sports till förnyadt feber-
anfall.
ÖSTERRIKE.
Riza Bey, hvilken såsom turkiskt ombud
deltog i konferenserna, har lemnat Wien.
Från Wien skrifves den 5 Maj till Börsen-
halle: Ju närmare man kommer den afgö-
rande stunden, desto klarare utvecklar sig
situationen för våra ögon. -Wienerkabinettets
sista kamp för fredens bibehållande har fram-
trädt i sin hela kraft och häraf kommer det
att konferenser åter skola ega rum i nästa
vecka. Grefve Buol har för vestmakterna
framlagt nya ryska förslag, och man väntar
engelska och franska kabinetternas svari mor-
gon eller öfvermorgon. Man kan sålunda
vänta en konferens tisdagen den 8, och det
beror af den, om Österrikes ultimatum skall
afgå till Petersburg.,
Ostd. Post. anmärker vid de förklaringar
lord Clarendon afgifvit i engelska öfverhuset,
att nya ryska propositioner, som Österrike
understödt, voro under öfverläggning, följande:
Efter det i den sednaste så kallade 14:de
konferenssammankomsten Rysslands förslag
att återställa status quo ante i Svarta hafvet
(med en obetydlig modifikation som det för-
stås) blifvit af de allierade makterna afböjdt
och man å ryska sidan såg att Österrike tog
lika så bestämd del i detta afböjande som de
allierade, uppträdde furst Gortschakoff några
dagar sednare med ett nytt förslag i utrikes-
ministeren; hvilket dock grefve Buol ansåg
vara olämpligt för en konferenssammankomst
och derföre meddelade direkte åt kabinetterna
i London och Paris. Detta förslag utgick från
ryska sidan och icke från den österrikiska.
Österrrike har hvarkan uppgjort detsamma el-
ler adopterat det. Det har blott såsom den
makt bland de allierade, hvilken ännu står
i omedelbar diplomatisk beröring med Ryss-
land emottagit det för att med sina allierade
rådpläga derom; hvarken mer eller mindre.
Så mycket man erfar rörande detta förslag,
skall det bibehålla principen af Dardaneller-
nas spärrande, lemna ryska flottan i status
quo ante, men med medgifvande att denna
icke skulle ökas, och att i trots af grundsat-
sen om Dardanellernas spärrning det skulle
vara vestmakterna tillåtet att, tills denna an-
gelägenhet blefve fullkomligt ordnad, under-
hålla ett antal krigsskepp i Svarta hafvet;
dock skall detta antal blott uppgå till halfva
antalet af de ryska krigsskeppen. För nog-
grannheten af dessa uppgifter vilja vi ej gå i
borgen ; emellertid äro de dock af ungefär
samma beskaffenhet som det förslag, hvilket
nu är föremål för underhandling. NH
Engelska torybladet Press påstår att Öster-
rike fordrar af de allierade antagandet af ett
ryskt motförslag, enligt hvilket vestmakterna
zkulle få rätt att hålla ett visst antal krigs-
skepp i Svarta hafvet, och att Österrike skall
ha förklarat, att det kommer att betrakta ett
afslag från vestmakternas sida så som hade
Österrike derigenom blifvit frigjordt från sina
ingångna förpligtelser. Det tillägges, att)
Frankrike redan skall ha antagit detta mot-
förslag.
SPANIEN.
Under den 30 April berättas från Ma-
drid, att påfliga nuntien protesterat mot den
af cortes beslutade försäljningen af kyrko-
godsen.
Drottningen har sanktionerat lagen om kyrko-
godsens försäljning. Det lärer mött icke ringa
svårighet att utverka denna sanktion, emedan
presterskapet satt alla krafter i rörelse för att
verka på drottningens samvete och dymedelst
afskräcka henne från att gifva sitt bifall till
den ifrågavarande åtgärden. Först sedan
Espartero och hela ministeren begifvit sig till
Aranjuez och hotat nedlägga sina embeten,
gaf drottningen vika.
ITALIEN.
Från Turin erfar man att anledningen till
den på telegrafväg omförmälda ministerkrisen
verkligen varit det motstånd som i senaten
mött regeringens förslag om upphäfvandet af
en del kloster. Men sedan det icke lyckats
general Durando att bringa till stånd en ny
liberal, eller grefve Revel en Konservativ mi-
nister, så uppdrog konungen ånyo ärendenas
ledning åt de afgångna ministrarne. Med ean-
ledning deraf skulle en ny diskussion om
klosterlagen börja i senaten.
Under de dagar krisen varade förekommo
Turin flera folkdemonstrationer för den Ca-
vourska ministeren och emot klostren och pre-
sterna. Vid ett tillfälle framträdde Cavour
jemte ett par andra ministrar och talade till
hopen, hvilket föranledde motpartiet att be-
skylla ministrarne att stå i komplott med an-
förarne för demonstrationen. Myndigheterna
ha väl sökt afstyra förnyandet af dessa upp-
träden, men så ofta tillfälle erbjuder sig gif-
ver befolkningen sin sinnesstämning tillkänna.
provinserna lärer det deremot lyckats pre-
sterskapet att fanatisera folket, så att mycken
jäsning på några ställen var rådande: i
TURKIET.
Med det till Marseille den 5 dennes komna
;Sinai ha ingått underrättelser från Konstanti-
opel af den 26 April.
I Donaufurstendömena intogo österrikarne
positioner längs Pruth; emellertid befunno sig
ännu 35,000 österrikare och 4000 turkar i Bu-
charest.
N ua SArdotttar ha köntae I KaÄAnetantinnanel