blifvit verkställd, både af officerare och sol dater,tilkl deras stora heder.i— Tråden för un dervattenstelegrafen. är välbehållen:utlagd frå Cap Kelegra, till, S:t Georgs klostret, och s snart den shär -blirofästad :skall den från först nämde punkt ledas till Varna, så att ma! kan hoppas att den om 8 till 10 dagar kar vara i verksamhet. — Första divisionen af 10:de husarcegementet har i dag ankommit till Ba laklava. Raglan. Breslauer Zeitung förmäler från Krim at fransmännen med hvarje dag vinna nya för delar och att ryssarn? icke längre förmå at med erforderlig skyndsamhet ersätta sina demonterade pjeser. Sålunda lemnar försvarej allt större luckor under det fransmännens eld blir. svagare blott: då nya dispositioner göras; när.dessa äro: utförda, hvilket vanligen ske! efter få timmar, så får kanonaden snart åte: den förra höftigbeten. Anblicken af den skads som är tillfogad de ryska verken, och det franska artilleriets omisskönliga öfvermakt försätter kejsar Napoleons armå i en hänförelse som gör att den, säser om seger, skall våsa sig på äfvea det omöjliga. Under natten d. 18 April rönte ryssarne detta ganska kännbart; de blefvo tillbakaslagna med en kraft, en häftighet, som beröfvade dem ull lust at: ytterligare våga försöket. Blott med stor ansträngning lyckades man förmå zuaverna a!! göra halt. Det efter seger längtande folket ville intränga i d: fienthga verken med den retirerande fienden och sålunda improvisera en stormlöpning. Enligt ett bref skulls stor: saker kunna väntss den 25. Den dagen skulle de verk, som skydda hamnen, angripas med kraft och fottan medverka. I lägret beriättades att dykarne voro sysselsatta att genom undervattensminor spränga de försänkningar som stänga inloppet till hamnen, för att såt!unda bana en väg för flottan. Hamburger-Correspondenten innehåller följande bref af den11 April från Balaklava: Den 8 utdelades orderna rörande bombardementets början andradagen. Det är omöjligt att med ord beskrifva det jubel som denna befallning ästadkom blatid friska och sjuka. Alla soldaterna tyckte liksom berusade, nägra sprungo omkring som om de blifvit stuckha af taranteln. Detta skedde Här i Balaklava, der alla passioner visa sig vida mera dämpade än ute i lägret, och vi kunde. derföre icke underlåta ätt besöka detta på några timmar. Sjelfva smittade af den allmänna glädjen, ;skyndade vi till jernbanan, utmed hvilken man på lämpligt afständ, till skydd emot möjliga öfverrumplingar från andra sidan af Tschernajs, uppkastat redutter. Det första vi märkte utom Staden var en trupp beckjackor, som i sin hjeriliga glädje hade druckit litet mer än för att släcka törsten och nu med hesa strupar och om hvarandra skrålade Rnie Britanniu, och God save he Queen uader det.;de begåfvo sig ombord på skeppen. Ankomna till se. k. bangärden klättrade vi upp på en vagn som var lastad med ammunition, och skyndade, på ett lika obeqvämt som farligt sätt, till lägret, utsatta för faran att som Elias fara till himla. Vid Kalikoi fuono vi de engelska kavalleriförposterna fördubblade, äfvenledes till skydd för jernbanan. Frän deras ansigten strålade nu en martialisk munterhet sedan dessa ryttare åter kommit till häst, och sjelfva djuren tycktes vara smittade af glädjen, ty de frustade, stampade, gnäggade och krämade sig, som om de icke på flera veckor fått hälla till godo annat än rena hafran. Från Kadikoi fottsatte vi vär väg med apostlahästarne, och knappt hade vi tillryg.alagt den kortare delen af bergsvägen, förr sn redan den fransyska nationalhymn, som blifvit adöpterad i stället för den i vanrykte komna marseljäsen, Partant pour la Syrie, le jeane et beau Dunois, som slutar med orden Amour å la plus kelle, honneur au plus vaillant! från hundrade häll ljöd emot oss. Ankomna till lägret funno vi scenerna i Balaklava upprepade, men i imperialupplaga. Hvad skola vi säga? Så längt fransmän kamperade alltjemt samma jubel, samma skålar för Napoleon, Victoria och de segerrika. förbundna armåerna, öfverallt officerare och soldater i lössläp,t glädje brokigt blandade om hvarandra, och öfverallt melodien Partant pour la Syrie; hela franska armen hade förvandlat sig till sångarkörer, som täflade med foglarne under bimlen i stropens bruk och, med undantag af dem som voro på tjenstgöring, nästan samtligen voro upprymda af, sött vin samt för sina känslor icke kunde finna bättre uttryck än nämde säng, af hvilken likväl vanligen blott första versen uppstämdes, d5 dess sednare del faites, reine immortelle, lui dit-il en partant, qu? jaime la plus belle, et soie le plus vaillant!, icke sällan upprepades ett dussin gånger. — Då vi gingo till engelska lägret funno vi der samma hänförelse, men mindre sång. John Bull tycker icke om att för mycket pressa strupen, utan betraktar den : som en kanal, bestämd att tillföra kroppen förstärkning, på samma sätt som jernbanan har till bestämI melse att tillföra lägret proviant. Som sagdi är, man:sjöng mindre, men ät och drack desto mera och häpgaf sig ät det muntraste skratt. Ingen hvarken bland fransmän eller engelsmän tänkte på att följande dagen dö eller bli blesserad, och likväl funnos bland dem hundradetals, för hvilka vee dbi ridenti, quia mox post gaudia flebis! inom 24 timmar skulle blifva en förfärlig sanning. Denna allmänna glädje gällde emellertid icke sä mycket bombardementet som ju mera den fasta öfvertygelsen att , stormningen skulle följa omedelbart efter bombardementet. Nästan hvar och en, säväl gallier som britt svärmade redan i fantasien om att vara den förste på den fientliga breschen, och våra patienter — som denna oro mycket skadat — beklagade sitt ;illständ blott derför att det hindrade dem att kunna deltaga i dansen. Det arma infanteriet har bittert nisstagit sig, ty som sedermera förljudes, tänka öfverbefalbafvarne ännu icke på att våga något försök ill stormning. General Canrobert skall visserligen hafva haft något dylikt i sinnet, men icke lyckats söra sin äsigt gällande hos lord Raglan. Marskalken ror sig ej kunna ansvara för att våga sitt ringa stridbara manskap, som på sin höjd räknar 15,000 bijoetter, på ett tillsvidare så äfventyrligt experiment. Soldaterna tycka ej bra derom, med vi tro att den samle herra är klokare än de. — I förgär lössläppes krigets äskor. Här i Balaklava låter det på långt lär icke så illa som vi förmodade. Våra iönsterruor äro visserligen i mer än 48 timmar i ständigt larrande rörelse, men sjelfva kanondundret läter för rat icke särdeles annorlunda än då man slär på en tor trumma i grannskapet. Först började kanonaden elt piano och enstaka, derpå blef den allmännare och fvergick till forte, af detta blef det fortissimo och P lutligen ena allegro furioso. Solen ville alldeles icke e på detta rysliga skådespel; hon inneslöt sig helalP agen i tiocka moln, och himlen hade öppnat alla ina slus: r och gret ofantliga regnskurar öfver denf strider orvade jorden. Stormen rasade som en dä-7 am Kas IEA eg