KAMACLE BV IE bade AVAÄRIA SRV 2 Hd jpvilllyIrL omflyttadey så-att den som förut kom sist nu gafs först. Eget nog äro de så beskaffade, att denna ovanliga anordning föga in-:verkär spårsammånhanget.. En annan, förändring vid styckets uppförande i går var, att man borttagit-den nog högtidliga anstrykning som vid första representåtionen gafs åt paren-.tätionsscenen, troligen af farhåga att någon skulle taga anstöt af den form hvari parosi dien först framställdes. Vi nämna detta isyn nerhet derföre, att de sorgdrägter som vid första representationen . begagnades i denna ;sscen hu blifvit utbytta-mot andra; såsom det syntes något improviserade kostyrher; på hvil-ka. vi önska. att man ej. måtte lämpa det omdöme. vi efter styokets. första uppförande: yttrade om? komstymerna; — Det finnes vissa ämnen, som--äro både vämjeligå öch ledsåmiha att vidröra och till hvilka Stockholmspressen.. dock ständigt måste återkomma, för att uttala allmänhetens. . indignation, utan att ändock någon förhopp: .. Ming synes Vara för handen att få de öfverklagade missförhållandena afhjelpta. . Stockholms stads myndigheter synas i vissa fall värgioke Blott ytterligt konservativa, utan till och med reaktionära och fast beslutna att ioke pa ee RR på sig af skriket från prestgeng ot vällmänhetens sida. I flera år efter: hväranära.ha Huäfvudstadens tidningar af alla färgerooch slag-anmärkt det otillbörliga deri att-man tillåtit ofantliga högar af smuts. och skräp, under pretext af att vara is öch snö, uppvräkas. på isen å stadens hamn på Mälaresidan, der-de väcka obehag för ögats;-på vårsidat orena atmosferen och vättnet ochefterHand. alltmefa. uppgtunda. hamnen. .. Långt ifrån att någon rättelse härutinnan vunnits, har detta oskick tilltagit öch utvecklat sig på ett verkligen förvåtande sätt. Man har icke på e gjort sig ens besvär att fara ut midt amnisen red sina lass, utan vid alla öppna hamnkajer i sjelfva den egentliga.staden ha oerhörda massor af smuts, skräp och afskräden blifvitafvräkta! Det vär för några op EN ganska eget att se huru vid sbron. högar aj slags orenilighet vöro Tnodviå tar ällddes Nå d det ägande mudderpråmarte, och nu mera faner Man dessa mudderpråmar i fullt arbete, förmodligen för att åter upphemta det så frikostigt nedstörtade fyllnadsskräpet. : YVärsthar det dock varit: vid Riddarholms-A hamnen; här ha oändliga qvantiteter af skräp blifvit nedvräkta, och ännu i denna stund, sedamsisen utanför ångfartygshamnen är borta; qvarstå, stödjande sig mot kajen, hela pyramider soch kolonner af smuts. Dettorde vara :-en olycka, att isarne--på somliga af Mälarens fjerdar ännu äro temligen fasta, så att man kan hinna använda mudderpråmar före ångbåtsfartens öppnande. Den, som invänder att man icke .har, någon. annan utväg för att hålla .gatorha fena på vintern, borde inse att man här har samma utvägar som i andra nordiska hufVudstäder. I utländska sjöstäder-pligtfäller man utan -skonsamhet den som kastar den minsta sten i hamnbassinerna; här gör man dessa till .reservöirer för, all slags örenlighet. Man frestas nästan att tänka på Abdera. — Den, af Kongl. Maj:t under den 4 sistlidne Jatmari utfärdade nya riddarhusordningen, hvilken sistlidne onsdåg promulgerades i för. Å. fattningssamlingen, innefattar endast några få mindre väsentliga förändringar i: 19;:20;123; 31; 33 och 37. S5 af den-äldre enahanda stad... gan af 1835 :och 1844, 215 Dessa ähdringaf! bestå dels. deri, att ett stadgande, hvilket under de fyra sistförflutna riksdagarne, i följd af derom särskildt fattade ; beslut, . varit iakttaget; angående val af. suppleanter åridderskapet och adelns vägnar i utskotten, är Vördet inflyttadt i riddarhusordt: ningen, så atti 19 och 23 blifvit förordnadt, att på samma gång elektörerna välja ledamöter) i utskötfeny. de -jemväl skola utse ssupplsanter. till en tredjedel. af ridderskapet soch adelns otdinarie ledamöter i konstitupstions-, stats-, bevillnings-, banko-, allmänna obesvärsoch ekonomi-, expeditionsoch ridsdarbustutskotten rp Ke tvenne; sståndet döck obetaget att för pågående riksdag besluta tillsättåndet af ett större antal .psuppleanter.,: stra : Uti 20 8 bar en mera väsentlig förändring blifvit antagen. Denma innehöll neniligen förut ett förbud för ridderskapet öch ädelns elektörer att tillika känna väljas till ledamöter i. utskotten; men då sådana inskränkningar icke gälla inom de andra riksståriden; då derigenom 25 af ståsdets ledamöter alltid hindras från inträde i utskott, hvilket under vissa tider af riksdagarne föranledt svårighet att finna tillräckligt antal för ledamotsplatserna.och deras suppleanter lediga personer, samt då slutligen föreningen af elektorsoch utskottsledamotsplatserns, långt ifrån att göra utskottstillsättvingen mindre vårdad och tillfredsställande, tvärtom torde kunna blifva en vinst, särdeles vid återbesättande af under siksdagen uppkommande ledigheter i utskotten, emedan elektorerna då blefve i tillfälle att, med kännedorm om göromålens fördelning inom utskotten och egenskaperna jemväl hos de ledamöter, som tillhöra de andra stånden, närmare urskilja arten af de insigter och den förmåga, som inom det ena eller andra utskottet erfordrades, för att fylla möjliga brister, har ridd. och adeln beslutit öch K. M:t bifallit, att befattningen af elektor hädanefter äcke må hindra någon ledamot af ståndet att tillika vara utskottsledamot. Uti 31 5 har den ändring skett, att, sedah atdra uppropet vid val och voteringar redan år 1844 blifvit afskaffadt, endast trenne ledamöter, i stället för hitintills sex, behöfva jemte landtmarskalken sitta vid bordet, för att anteckna dem som: vid -ippröpet sig in-finna. Slutligen är i 33 och 37 SS den förändring stadgad, att vid val till ordförande och ledamöter iriddarhusdirektiofi -skall tilgå?påsamma sätt som vid val till fullmäktige i banken och riksgäldskontoret, att nemligen å vallistan särskildt utmärkes, hvilka som väljas till I MR MM ryfe me mo RAN KA ÖRA OK AA RR FR IR AA KR AR FE FR VR DR RR