KAMACLE BV IE bade AVAÄRIA SRV 2 Hd jpvilllyIrL
omflyttadey så-att den som förut kom sist
nu gafs först. Eget nog äro de så beskaf-
fade, att denna ovanliga anordning föga in-
-:verkär spårsammånhanget.. - En annan, förän-
dring vid styckets uppförande i går var, att
man borttagit-den nog högtidliga anstrykning
som vid första representåtionen gafs åt paren-
-.tätionsscenen, troligen af farhåga att någon
skulle taga anstöt af den form hvari paro-
si dien först framställdes. Vi nämna detta isyn-
nerhet derföre, att de sorgdrägter som vid
första representationen . begagnades i denna
;sscen hu blifvit utbytta-mot andra; såsom det
syntes något improviserade kostyrher; på hvil-
-ka. vi önska. att man ej. måtte lämpa det
omdöme. vi efter styokets. första uppförande:
yttrade om? komstymerna;
— Det finnes vissa ämnen, som--äro både
vämjeligå öch ledsåmiha att vidröra och till
hvilka Stockholmspressen.. dock ständigt må-
ste återkomma, för att uttala allmänhetens.
. indignation, utan att ändock någon förhopp:
.. Ming synes Vara för handen att få de öfver-
klagade missförhållandena afhjelpta. . Stock-
holms stads myndigheter synas i vissa fall
värgioke Blott ytterligt konservativa, utan till
och med reaktionära och fast beslutna att ioke
pa ee RR på sig af skriket från - pres-
tgeng ot vällmänhetens sida. I flera år efter:
hväranära.ha Huäfvudstadens tidningar af alla
färgerooch slag-anmärkt det otillbörliga deri
att-man tillåtit ofantliga högar af smuts. och
skräp, under pretext af att vara is öch snö,
uppvräkas. på isen å stadens hamn på Mälare-
sidan, der-de väcka obehag för ögats;-på vår-
sidat orena atmosferen och vättnet ochefter-
Hand. alltmefa. uppgtunda. hamnen. .. Långt
ifrån att någon rättelse härutinnan vunnits, har
detta oskick tilltagit öch utvecklat sig på ett
verkligen förvåtande sätt. Man har icke
på
e gjort sig ens besvär att fara ut midt
amnisen red sina lass, utan vid alla
öppna hamnkajer i sjelfva den egentliga.sta-
den ha oerhörda massor af smuts, skräp och
afskräden blifvitafvräkta! Det vär för några
op EN ganska eget att se huru vid
sbron. högar aj slags orenilighet vöro
Tnodviå tar ällddes Nå d det ägande
mudderpråmarte, och nu mera faner Man dessa
mudderpråmar i fullt arbete, förmodligen för
att åter upphemta det så frikostigt nedstörtade
fyllnadsskräpet. :
- YVärsthar det dock varit: vid Riddarholms-A
hamnen; här ha oändliga qvantiteter af skräp
blifvit nedvräkta, och ännu i denna stund, se-
damsisen utanför ångfartygshamnen är borta;
qvarstå, stödjande sig mot kajen, hela pyra-
mider soch kolonner af smuts. Dettorde vara
:-en olycka, att isarne--på somliga af Mälarens
fjerdar ännu äro temligen fasta, så att man
kan hinna använda mudderpråmar före ångbåts-
fartens öppnande. Den, som invänder att man
icke .har, någon. annan utväg för att hålla
.gatorha fena på vintern, borde inse att man
här har samma utvägar som i andra nordiska
hufVudstäder. I utländska sjöstäder-pligtfäl-
ler man utan -skonsamhet den som kastar den
minsta sten i hamnbassinerna; här gör man
dessa till .reservöirer för, all slags örenlighet.
Man frestas nästan att tänka på Abdera.
— Den, af Kongl. Maj:t under den 4 sist-
lidne Jatmari utfärdade nya riddarhusordningen,
hvilken sistlidne onsdåg promulgerades i för. Å.
fattningssamlingen, innefattar endast några få
mindre väsentliga förändringar i: 19;:20;123;
31; 33 och 37. S5 af den-äldre enahanda stad...
gan af 1835 :och 1844, 215
Dessa ähdringaf! bestå dels. deri, att ett
stadgande, hvilket under de fyra sistförflutna
riksdagarne, i följd af derom särskildt fattade
; beslut, . varit iakttaget; angående val af. sup-
pleanter å- ridderskapet och adelns vägnar i
utskotten, är Vördet inflyttadt i riddarhusordt:
ningen, så atti 19 och 23 blifvit förord-
nadt, att på samma gång elektörerna välja le-
damöter) i utskötfeny. de -jemväl skola utse
ssupplsanter. till en tredjedel. af ridderskapet
soch adelns otdinarie ledamöter i konstitu-
pstions-, stats-, bevillnings-, banko-, allmänna
obesvärs- och ekonomi-, expeditions- och rid-
sdarbustutskotten rp Ke tvenne;
sståndet döck obetaget att för pågående riks-
- dag - besluta tillsättåndet af ett större antal
.psuppleanter.,: stra :
Uti 20 8 bar en mera väsentlig förändring
blifvit antagen. Denma innehöll neniligen
förut ett förbud för ridderskapet öch ädelns
elektörer att tillika känna väljas till ledamöter
i. utskotten; men då sådana inskränkningar
icke gälla inom de andra riksståriden; då
derigenom 25 af ståsdets ledamöter alltid
hindras från inträde i utskott, hvilket under
vissa tider af riksdagarne föranledt svårighet
att finna tillräckligt antal för ledamotsplat-
serna.och deras suppleanter lediga personer,
samt då slutligen föreningen af elektors- och
utskottsledamotsplatserns, långt ifrån att göra
utskottstillsättvingen mindre vårdad och till-
fredsställande, tvärtom torde kunna blifva en
vinst, särdeles vid återbesättande af under
siksdagen uppkommande ledigheter i utskot-
ten, emedan elektorerna då blefve i tillfälle
att, med kännedorm om göromålens fördelning
inom utskotten och egenskaperna jemväl hos de
ledamöter, som tillhöra de andra stånden,
närmare urskilja arten af de insigter och den
förmåga, som inom det ena eller andra ut-
skottet erfordrades, för att fylla möjliga bri-
ster, har ridd. och adeln beslutit öch K. M:t
bifallit, att befattningen af elektor hädanefter
äcke må hindra någon ledamot af ståndet att til-
lika vara utskottsledamot.
Uti 31 5 har den ändring skett, att, sedah
atdra uppropet vid val och voteringar redan
år 1844 blifvit afskaffadt, endast trenne leda-
möter, i stället för hitintills sex, behöfva
jemte landtmarskalken sitta vid bordet, för
att anteckna dem som: vid -ippröpet sig in--
finna.
Slutligen är i 33 och 37 SS den förändring
stadgad, att vid val till ordförande och leda-
möter iriddarhusdirektiofi -skall tilgå?påsam-
ma sätt som vid val till fullmäktige i banken
och riksgäldskontoret, att nemligen å valli-
stan särskildt utmärkes, hvilka som väljas till
I MR MM ryfe me mo - RAN KA ÖRA OK AA RR FR IR AA KR AR FE FR VR DR RR