fästa. något afseende vid den lilla abbens böner. Deras jagt hade redan varat i öfver en qvarts timma; och de kommo allt d upare och djupare in i hvalfven. Flera gånger hade de i de vida atelierna varit nära att förlora spåret, men en oväntad omständighet förrådde alltid den flyendes väg, ty oaktadt Måedards vana att utan ljus kringirra i denna under jordiska verld, kunde han ej springa lika fort som Philip, hvilkens väg upplystes af Chavignys ljus; våra begge hjeltar syntes gsåledes segern temligen nära. På en gång delade galleriet sig i tvenne grenar. Hvilkendera hade Mådard följt? Philip tvekade ej länge; om Chavigny tog der ena vägen och han sjelf den andra, så borde en af dem nödvändigt komma på hämnarens spår; han ropade således till Chavigny. Fort till. venster I Sjelf störtade han in korridoren till höger, medan den lille abben modigt fördjupade sig i den venstra. Här var Philip i fullkomligt mörker, men ett sakta buller upplyste bonom l:sväl om att han var den flyende på spåren. Måedard, som förmodligen trott sig räddad se:sn han ej längressett ljnsskenet, tycktes hafva saktat sitt Jopp; Lussan sprangderföre djerft framåt. Olyckligtvis märkte ban nu att galleriet var slut, och en atelier: vidtog, i hvilken har omöjligen fann någon vägledning; han måste således stenna för att lyssna om:ej. Mådarde steg kunde upplysa honom i hvilken riktning han försvunnit, men endast det aflägsna och dofva bullretraf det: oupphörligt stigande vattnet träffade hans öra. P sitr oro: sökte han: efter elddon.-t, som den arme Hartmann lemnat honom, för att slå eld; huru måla, hans bestörtning och ängslan! Enög