nnu 1 dag icke atrest. Den at lord; Falmerston uttalade åsigten att läkare och kommissariatsembetsmän icke höra till. Englandsgentry har också här väckt ond blod... De förra skratta derät, de andra kunna icke. dölja sin harm öfver denna säkert för tillfället olämpliga uppfattning. Vlz a Från Wien skrifves af den 31 Mars: Våra underrättelser från Krim gå till d. 22 Mars. Furst Gortschakoff låter sedan sin ankomst till Sebastopol de kanoner som-äro vändajmot fienden nästar oupphörligen arbeta. Men det.är blott mycket ovä sen för ingentivg; ty hittills vanns intet resultat, som -i minsta; mån motsvarade förslösandet af krut -och kulor. Emellertid kan man icke förneka att fursten framkallat en liflig verksamhet så väl i sitt eger läger som -i: Sebastopol. I. detsamma jan ankom inom den belägrade fästningen begaf han: sig til Malachowtornet för att taga i betraktande så väl de fiefitliga som de egna arbetena utanför tornet. Fursten ligger synbart :stor vigt på denna position; hav gaf genast befallning att tredubbla arbetarnes antal, utmärkte vissa ställea, der nya verk skulle anläggas och, brordrade förstärkningar till de trupper som försvara denna -punkt. osm Ommorgonen d. 21 höll furstensstor revy i Se bastepoloch harangerade trupperna. Samma dag på -eftermiddagen reste han till Simferopol och skule derifrän begifva sig till ryska lägret vid Eupatoria. Berättelser från Sebastopol uttala den åsigten att fur sten först skall utmana sin gamla motständare Omer Paacha, hvars taktik han grundligt och — ifall han af skadan blifvit vis, — med nytta studerat. Redan från Kischenew hade hade han skickat order till Perekop. att. 15,000 man skulle aftåga till observationskåren vid Eupatoria. Att sluta utaf de förberedelser :som vidtagas i Eupatoria, tyckes: Omer Pascha icke hafva för afsigt att förekomma sin mot: Tståndåre genom ett anfall, och han torde gifva rys: sarne tillfälle att något litet afkyla sin ifver emot Eupatorias förskansningsverk,. FINLAND. . Ridderskapets och adelns kommitterade ha till riddarhussekreterare förordnat landssekreteraren. Es, v.;.Knorring .och till riddarhuskamrerare assessor B..G. Jägerhorn. Man läser i tidningen Wiborg följande ovanligt dristiga betraktelser: När vi blicka en-i det hela ganska kort tiderymd tillbaka så se vi, ej utan en viss ganska smärtsam förväning, att-representanteraa af ett:stort an:al, dels högre vmbeten, , dels sädana som närmast ingripa i det praktiska lifvets gång, lemnoat vår ort och sina befattningar; nägra kallade till en högre verksambet, andra sökande: privatlifvets efter en mödosam och rik xerksamhet välgöran!te lugn; men äfven somliga bortgängoe till en tystare, till grafvens verld. Sålunda khaf a vi inom loppet af några fåcår erhållit:isen. annån guvernör, en annan hofrättspresident, en annad dlandskamrer, bankokommissarie; postmästare, tulförvaltare och polismästare. Snart komma vi äfsen att erhila en annän borgmästare. Det är ällt till större delen embetsriktningar, som bringat personligheterna i dena bärmaste beröring med det alldagligt pulserande, p-aktiska lifvet. -Man hade lärt sig att älska och högakta dessa personligheter, att värdera deras verksamhet och förlita sig på densamma. Då kom tiden med sina förändringar; det är nu så en gång verldens gång. : Enligt uppgift i det officiella bladet kommer det nyssnämda bladet Wiborg) af förekommen anledning att upphöra från och med den 1 April: I sin väderlekskrönika för den 2 April yttrar Morgonbladet: i Åj, sådant solsken och -sädan vårluft ;aman får bomull kring hjertat, så-snart man stickernäsan ut om dörren. , Och. om mätterna igen: månsken, som nästan hela denna vinter:igenom det bar varit. Snön smiter så att det ärrysligt, men det finnes här i staden gudskelof god räd, på den varan. Isarne se ut som hade; den flygande engelska eskadern ej behöft göra sig en så grufvelig brädska. De stora fredsvännerna af den der klotrunda sorten inkomma dagligen i stora kohorter. Från Wiborg har ett fruntimmer, som tecknar sig Augusta Schultze, efter uppdrag från högre ort, utfärdat följande proklamation till Finlands qvinnor:; Till Finlands qvinvor! Då fienden sisthdne år öfverskred Rysslands gränser, — då blodiga strider upp.blossade å halfön Krim, aflät hennes kejserliga: höghet. storfurstionan Helena Paulowaa en uppmaning till, Rysslands ssmtliga qvinnor, att också de å sin sida ville medverka till fäderneslandets väl:ång, i det desamma -egoade sig ät värden om sårade krigare i krigshospitalerna. Många hafva lyssnat till denna uppmaning och med beundransvärd sjelfuppoffring skött sina tagna, svåra pligter, till och med iden blodiga krigsskådeplatsens närmaste grannskap. En och annan af dem har väl dukat under för bördan af dessa pligter, men. beslutsamt och outtröttligt fortgå de öfriga på sin törneströdda bana. Vären, som nalkas, återför till edert hemlands siränder samme fiende, den der sisilidne är med sin väldiga flotta utestängde oss ifrån seglatsen i Östersjön. Han hotar att uppträda starkare och verksammare än tillförene.. Finnarnes trohet och hängifvenbet för-sin store kejsare har nästvikne sommar bestätt eldprofsget! Männerne vid Gamlakarleby hafva tillvonnit sig allmän beundran! Skulle då Finlands qvinnor hysa mindre patriotiska tänkesätt? Sannerligen icke! — Derföre sänder hennes kejserliga höghet storfurstinnan Helena Patlownoa mig till eder, j jungfrur och öfrige qvicnor i Finland. Följen edra ryska medsystrars föredöme! Gören eder redo att vårda de krigare som säras vid edert fosterlands försvar! Församlen er: till mig, — vi skola tillsamman vandra denna allvarliga och mödosamma stråt! Betänken likväl noga hvad j företagen! ... Erigaren störtar hartigt och gladt emot den anfallande fenden; han har ej tid att kallblodigt öfverväga faran, han känner blott hurusom honom förestär att duka under eller återvända segerkrönt. Annorlunda är det med eder, j systrar af barmhertigheten! Med klart medvetande om edert företag, gån j att uppfylla edra pligter. Det är ej ögonblickets inspiration som skall leda eder; — nej! det ständigt varma deltagandet för medmenniskors lidanden bör ntgöra edert rättesnöre! J skoles läka sår, iindra plågor, och i det hugsvalande medvetandet att hafva uppfyllt en kristens dyra pligt, försaka all jordisk helöning och yttre heder! Endast Allfadren i himmelen, som allting ser och vet, endast Han skall gifva eder mödans lön!!! Wiborg, den 28 Mars 1855. Augusta Sehultze.r SANDWICHSÖARNE, Den nya konungen på Sandwichsöarne, Kamehameha IV, har nu utnämnt sina ministrar. Vid utnämningarnes kungörande höll han ett tal, som slöt med följande ord: Ehuru ung, skall jag med Guds hjelp sträfva att i uppfyllandet af det mig ålagda kall vara fast och rättvis. samt aldrig låta mina: känslor såsom menniska vinna öfverhand öfver mina pligter såsom konung. Af alla mina rådgifvare väntar jag öppna och uppriktiga rådslag, och de, hvilkas råd dikteras af rättskänsla, skola-ej ha något att frukta; Men skulle någon. ibland dem missbruka mitt förtrosnde.och vid meddelandet af sina rådslag mer afse egna förde!ar än det allmännas väl, han skall icke hafva något att hoppas.. . i Bland egenheter vid ifrägavarande ministerutnämning torde äfven förtjena nämnas, att fremierministern är — prinsessan Victoria amamelu. AR 4 KN AMMAR AAMARRA Ft —5 LL —— VV VR mA a mt PM AM I Mm DA Ö Jo Br RA KR ÅR fe -mu TA MAD SH byns 00 få rr RR me 1 UN LITTERATUR. Fennomani och Skandinavism. Af Peder Särkilax. Förra häftet: Om F nland och dess sednaste