nnu 1 dag icke atrest. Den at lord; Falmerston ut-
talade åsigten att läkare och kommissariatsembetsmän
icke höra till. Englands- gentry har också här väckt
ond blod... De förra skratta derät, de andra kunna
icke. dölja sin harm öfver denna säkert för tillfället
olämpliga uppfattning. Vlz a
Från Wien skrifves af den 31 Mars:
Våra underrättelser från Krim gå till d. 22 Mars.
Furst Gortschakoff låter sedan sin ankomst till Seba-
stopol de kanoner som-äro vändajmot fienden nästar
oupphörligen arbeta. Men det.är blott mycket ovä
sen för ingentivg; ty hittills vanns intet resultat,
som -i minsta; mån motsvarade förslösandet af krut
-och kulor. - Emellertid kan man icke förneka att fur-
sten framkallat en liflig verksamhet så väl i sitt eger
läger som -i: Sebastopol. - I. detsamma jan ankom
inom den belägrade fästningen begaf han: sig til
Malachowtornet för att taga i betraktande så väl de
fiefitliga som de egna arbetena utanför tornet. Fur-
sten ligger synbart :stor vigt på denna position; hav
gaf genast befallning att tredubbla arbetarnes antal,
utmärkte vissa ställea, der nya verk skulle anläggas
och, brordrade förstärkningar till de trupper som för-
svara denna -punkt.
osm Om- morgonen d. 21 höll furstensstor revy i Se-
bastepol- och harangerade trupperna. - Samma dag på
-eftermiddagen reste han till Simferopol och skule
derifrän begifva sig till ryska lägret vid Eupatoria.
Berättelser från Sebastopol uttala den åsigten att fur
sten först skall utmana sin gamla motständare Omer
Paacha, hvars taktik han grundligt och — ifall han
af skadan blifvit vis, — med nytta studerat.
Redan från Kischenew hade hade han skickat or-
der till Perekop. att. 15,000 man skulle aftåga till
observationskåren vid Eupatoria. Att sluta utaf de
förberedelser :som vidtagas i Eupatoria, tyckes: Omer
Pascha icke hafva för afsigt att förekomma sin mot:
Tståndåre genom ett anfall, och han torde gifva rys:
sarne tillfälle att något litet afkyla sin ifver emot
Eupatorias förskansningsverk,.
FINLAND. .
Ridderskapets och adelns kommitterade ha
till riddarhussekreterare förordnat landssekre-
teraren. Es, v.;.Knorring .och till riddarhuskam-
rerare assessor B..G. Jägerhorn.
Man läser i tidningen Wiborg följande
ovanligt dristiga betraktelser:
När vi blicka en-i det hela ganska kort tiderymd
tillbaka så se vi, ej utan en viss ganska smärtsam
förväning, att-representanteraa af ett:stort an:al, dels
högre vmbeten, , dels sädana som närmast ingripa i
det praktiska lifvets gång, lemnoat vår ort och sina
befattningar; nägra kallade till en högre verksambet,
andra sökande: privatlifvets efter en mödosam och rik
xerksamhet välgöran!te lugn; men äfven somliga bort-
gängoe till en tystare, till grafvens verld. Sålunda
khaf a vi inom loppet af några fåcår erhållit:isen. an-
nån guvernör, en annan hofrättspresident, en annad
dlandskamrer, bankokommissarie; postmästare, tulför-
valtare och polismästare. Snart komma vi äfsen att
erhila en annän borgmästare. Det är ällt till större
delen embetsriktningar, som bringat personligheterna
i dena bärmaste beröring med det alldagligt pulseran-
de, p-aktiska lifvet. -Man hade lärt sig att älska och
högakta dessa personligheter, att värdera deras verk-
samhet och förlita sig på densamma. Då kom tiden
med sina förändringar; det är nu så en gång verldens
gång. :
Enligt uppgift i det officiella bladet kom-
mer det nyssnämda bladet Wiborg) af före-
kommen anledning att upphöra från och med
den 1 April:
I sin väderlekskrönika för den 2 April ytt-
rar Morgonbladet: i
Åj, sådant solsken och -sädan vårluft ;aman får
bomull kring hjertat, så-snart man stickernäsan ut
om dörren. , Och. om mätterna igen: månsken, som
nästan hela denna vinter:igenom det bar varit. Snön
smiter så att det är- rysligt, men det finnes här i
staden gudskelof god räd, på den varan. Isarne se
ut som hade; den flygande engelska eskadern ej be-
höft göra sig en så grufvelig brädska. De stora
fredsvännerna af den der klotrunda sorten inkomma
dagligen i stora kohorter.
Från Wiborg har ett fruntimmer, som teck-
nar sig Augusta Schultze, efter uppdrag från
högre ort, utfärdat följande proklamation till
Finlands qvinnor:;
Till Finlands qvinvor! Då fienden sisthdne år öf-
verskred Rysslands gränser, — då blodiga strider upp-
.blossade å halfön Krim, aflät hennes kejserliga: hög-
het. storfurstionan Helena Paulowaa en uppmaning till,
Rysslands ssmtliga qvinnor, att också de å sin sida
ville medverka till fäderneslandets väl:ång, i det de-
samma -egoade sig ät värden om sårade krigare i
krigshospitalerna. Många hafva lyssnat till denna
uppmaning och med beundransvärd sjelfuppoffring
skött sina tagna, svåra pligter, till och med iden
blodiga krigsskådeplatsens närmaste grannskap. En
och annan af dem har väl dukat under för bördan af
dessa pligter, men. beslutsamt och outtröttligt fortgå
de öfriga på sin törneströdda bana.
Vären, som nalkas, återför till edert hemlands
siränder samme fiende, den der sisilidne är med sin
väldiga flotta utestängde oss ifrån seglatsen i Öster-
sjön. Han hotar att uppträda starkare och verksam-
mare än tillförene.. Finnarnes trohet och hängifven-
bet för-sin store kejsare har nästvikne sommar bestätt
eldprofsget! Männerne vid Gamlakarleby hafva till-
vonnit sig allmän beundran! - Skulle då Finlands
qvinnor hysa mindre patriotiska tänkesätt? Sanner-
ligen icke! — Derföre sänder hennes kejserliga hög-
het storfurstinnan Helena Patlownoa mig till eder, j
jungfrur och öfrige qvicnor i Finland. Följen edra
ryska medsystrars föredöme! Gören eder redo att
vårda de krigare som säras vid edert fosterlands för-
svar! Församlen er: till mig, — vi skola tillsamman
vandra denna allvarliga och mödosamma stråt!
Betänken likväl noga hvad j företagen! ... Eri-
garen störtar hartigt och gladt emot den anfallande
fenden; han har ej tid att kallblodigt öfverväga fa-
ran, han känner blott hurusom honom förestär att
duka under eller återvända segerkrönt. Annorlunda
är det med eder, j systrar af barmhertigheten! Med
klart medvetande om edert företag, gån j att upp-
fylla edra pligter. Det är ej ögonblickets inspiration
som skall leda eder; — nej! det ständigt varma del-
tagandet för medmenniskors lidanden bör ntgöra edert
rättesnöre! J skoles läka sår, iindra plågor, och i
det hugsvalande medvetandet att hafva uppfyllt en
kristens dyra pligt, försaka - all jordisk helöning och
yttre heder! Endast Allfadren i himmelen, som all-
ting ser och vet, endast Han skall gifva eder mödans
lön!!! Wiborg, den 28 Mars 1855.
Augusta Sehultze.r
SANDWICHSÖARNE,
Den nya konungen på Sandwichsöarne, Ka-
mehameha IV, har nu utnämnt sina ministrar.
Vid utnämningarnes kungörande höll han ett
tal, som slöt med följande ord: Ehuru ung,
skall jag med Guds hjelp sträfva att i upp-
fyllandet af det mig ålagda kall vara fast
och rättvis. samt aldrig låta mina: känslor så-
som menniska vinna öfverhand öfver mina
pligter såsom konung. Af alla mina rådgif-
vare väntar jag öppna och uppriktiga rådslag,
och de, hvilkas råd dikteras af rättskänsla,
skola-ej ha något att frukta; Men skulle nå-
gon. ibland dem missbruka mitt förtrosnde.och
vid meddelandet af sina rådslag mer afse eg-
na förde!ar än det allmännas väl, han skall
icke hafva något att hoppas.. . i
Bland egenheter vid ifrägavarande minister-
utnämning torde äfven förtjena nämnas, att
fremierministern är — prinsessan Victoria
amamelu.
AR 4 KN AMMAR AAMARRA Ft —5 LL
—— VV VR mA a mt PM AM I Mm DA Ö Jo Br RA KR ÅR fe
-- mu
TA MAD SH byns 00 få rr RR me 1 UN
LITTERATUR.
Fennomani och Skandinavism. Af Peder Särkilax.
Förra häftet: Om F nland och dess sednaste