STOCKEOLM, den Il April.
Vi göra oss ett nöje af att gifva offent-
lighet åt följande till oss insända uppsats,
med ungdomens värma och glödande foster-
landskärlek författad af en politisk- veteran,
hvars kraftfulla stämma länge varit tyst i den
parlamentariska debatten på vårtriddarhus, men
hvars deltagande för allmänna angelägenheter
åldern icke förmått dämpa, och hvars hjerta
ännu klappar lika varmt för fosterlandets ära
och välfärd, som då han för nära ett halft
sekel tillbaka tog en betydande del i grund-
Lliggandet af Sverges nya statsskick.
Äfven några ord uti den stora
frågan. :
De uti Svenska Tidningen för den 30 Mars
antydda vårsolens verkningar å vår snö och
å våra isar synas äfven sträckt sin välgö-
rande inverkan till den nordiska tankegån-
gens mera allmänneliga köld, för behandlin-
gen af-dej för samhället likväl så högst makt-
påliggande; politiska frågorna.
Det har i sammanhang härmed varit sär-
deles tillfredsställande, att i tidningarne finna
tecknade artiklar öfver den--pågående, för
Sverge. isynnerhet, så högst vigtiga europeiskt
politiska frågan. Detta förhållande framkal-
lar äfven författaren till dessa rader, att del-
taga uti tankevexlingen öfver ämnet.
Signaturen H. har uti Svenska Tidningen
för den 5 April döpt frågan till den stora,
och vi antaga obetingadt benämningen såsom
den rätta, då säkerligen ingen större, under
loppet af halftannat århundrade, framställt
sig för det i ordets djupaste betydelse sven-
ska-sinnets allvarliga begrundande.
Att en fråga af denna beskaffenhet har fram
kallat: och skall framkalla helt och hållet mot-
satta åsigter, ligger i sjelfva sakens natur;
och denna åter innebär ett nära nog oöfver-
stigligt hinder för den lugna. pröfningen. Det
är likväl. derna, som vi i dessa rader. skola
vilja göra gällande, så vidt möjligt är, ehuru
vilja och-förmåga här, som i mycket.ännat,
illan, om ens någonsin, befinna sig i jemn-
vigt. : ,
: Pa är alltid lättare att inleda disskussio
nen emot. den motsatta åsigtens förfäktare,
än att direkte taga frågan om hand, såsom
vore den icke motsagd. Det är derföre v:
välja till vår utgångspunkt några yttranden
uti artikeln H. i Svenska Tidningen för den
5 April.
-H. frågar: shöad Aftonbladet vill?:om Aftön-
bladet. vill slåsst För H. vill det synas som
om Aftonbladet ansåg .Sverges ära. fordra att
derföre, ock endast derföre, att kriget föres
dess närhet eller i-dess farvatten, det:skall del-
a derutin: - H:- synes: godkänna några an-
tydda tidningars åsigt, att krigsanledning för
Sverge ej är för handen förr än Polens och Fin
lands: återställande komma först på programmetn.
H. bestrider Aftonbladets sats, att Sverges
ära är för stor att mot kontraktmessigt utlofvad
vinst göra krig,, och H.- ställer deremot.sin
tro att iSverges klokhet är Sverges äras förnäm-
sta värn och att den bjuder Sverge, att med sina
tillgångar :icke, deltaga i det nu pågående kriget
förr än detta har antagit sädana dimensioner,
att Sverges fördelar blifva på dess utgång bero-
ende. :H. Kan icke finna att någon af-d:
fyra punkterna har det minsta med Sverges för-
delar: att skafans.——
H4H. har ovedersägligen ganska rätt uti den
sista af de här oberopade satser, när man
tager de ;fyra . punkterna under. ett enstaka,
och ifrån allt mera vidt omfattande: politiskt
sammanhang, . afskildt betraktande. Det är
också.; med afseende. härå vi numera icke
gerna vilja benämna frågan den orientaliska,
utan med mera skäl öfverflytta den till den
stora, ja, till den högst betydelsefulla euro-
iska lifsfrågan. Vi skulle således gerna
ör den större massan af våra svenska läsare
vilja, efter våra åsigter, göra krigsanlednin-
garne för. Sverge tydliga och klara: För dem
med verldstilldragelserna mera väl bekante
är det obehöfligt, det veta vi mera än väl.
- För oss ligga Europas anlednivgar till krig
mot Ryssland i nedanskrifne ifrån författaren
Milleret? redan 1838 hemtade anteckningar,
efter hvilka Polen 1667 till Ryssland afträdde
guvernementerna Pultava och Tschernigow:;
det . förra med 850 qvadratmil -och en befolk-
ning af 1,900,000 själar; det sednare 996
qvadratmil med 1,300,000 själar.
fiäjefter alla till Romanowska huset tid efter
annan afträdde landamären, egde Polen ännu
1772 ett högst. betydligt område, då den för-
sta delningeny- till följd af traktaten i S:t Pe-
tersburg , -Jeninade Ryssland Falatinaterna
Missislawl, Witepsk, en del af Powtsk och
Polska. Liffland, hvarefter för Polen återstod
ännu omkring 10;000 qvadratmil med 8,000,000
själar, ÅAt- 1793, då Polen för andra gången
elades; underlade sig . Ryssland 4,585 qva-
dratmil med 3,000,000 själar:. Den:24:Sep-
itember 1795 undertecknades -den tredje del-
ningen, hvarvid Ryssland inkräktade 2,481
qvadratmil med 1;500,000 - själar. Ar 1807,
vid freden i Tilsit, afträdde Preussen till Ryss-
land 480 qvädratmil med 439,780 själar. Vid
kongressen i Wien - tillegnade sig Ryssland
de sista öfverlefvorna af det fordom sjelfstän-
diga: Polen; och med upphörandet.saf denna
stat såsom ett sjelfständigt, oafhängigt folk,
försvann äfven den förmur detta olyckliga
folk, under en lång tidföljd af sekler, för det
civiliserade Europa hade bildat emot Ryss-
lands systematiskt bedrifna inkräktningsbegär,
till en slutligen alltför öfvervägande inbland-
ning uti Europas inre angelägenheter.
enom freden i Nystad 1721 afträdde Sverge
11 Rvskland Liffland med 938 qvadratmil