STOCKEOLM, den Il April. Vi göra oss ett nöje af att gifva offentlighet åt följande till oss insända uppsats, med ungdomens värma och glödande fosterlandskärlek författad af en politiskveteran, hvars kraftfulla stämma länge varit tyst i den parlamentariska debatten på vårtriddarhus, men hvars deltagande för allmänna angelägenheter åldern icke förmått dämpa, och hvars hjerta ännu klappar lika varmt för fosterlandets ära och välfärd, som då han för nära ett halft sekel tillbaka tog en betydande del i grundLliggandet af Sverges nya statsskick. Äfven några ord uti den stora frågan. : De uti Svenska Tidningen för den 30 Mars antydda vårsolens verkningar å vår snö och å våra isar synas äfven sträckt sin välgörande inverkan till den nordiska tankegångens mera allmänneliga köld, för behandlingen af-dej för samhället likväl så högst maktpåliggande; politiska frågorna. Det har i sammanhang härmed varit särdeles tillfredsställande, att i tidningarne finna tecknade artiklar öfver den--pågående, för Sverge. isynnerhet, så högst vigtiga europeiskt politiska frågan. Detta förhållande framkallar äfven författaren till dessa rader, att deltaga uti tankevexlingen öfver ämnet. Signaturen H. har uti Svenska Tidningen för den 5 April döpt frågan till den stora, och vi antaga obetingadt benämningen såsom den rätta, då säkerligen ingen större, under loppet af halftannat århundrade, framställt sig för det i ordets djupaste betydelse svenska-sinnets allvarliga begrundande. Att en fråga af denna beskaffenhet har fram kallat: och skall framkalla helt och hållet motsatta åsigter, ligger i sjelfva sakens natur; och denna åter innebär ett nära nog oöfverstigligt hinder för den lugna. pröfningen. Det är likväl. derna, som vi i dessa rader. skola vilja göra gällande, så vidt möjligt är, ehuru vilja och-förmåga här, som i mycket.ännat, illan, om ens någonsin, befinna sig i jemnvigt. : , : Pa är alltid lättare att inleda disskussio nen emot. den motsatta åsigtens förfäktare, än att direkte taga frågan om hand, såsom vore den icke motsagd. Det är derföre v: välja till vår utgångspunkt några yttranden uti artikeln H. i Svenska Tidningen för den 5 April. -H. frågar: shöad Aftonbladet vill?:om Aftönbladet. vill slåsst För H. vill det synas som om Aftonbladet ansåg .Sverges ära. fordra att derföre, ock endast derföre, att kriget föres dess närhet eller i-dess farvatten, det:skall dela derutin: H:synes: godkänna några antydda tidningars åsigt, att krigsanledning för Sverge ej är för handen förr än Polens och Fin lands: återställande komma först på programmetn. H. bestrider Aftonbladets sats, att Sverges ära är för stor att mot kontraktmessigt utlofvad vinst göra krig,, och H.ställer deremot.sin tro att iSverges klokhet är Sverges äras förnämsta värn och att den bjuder Sverge, att med sina tillgångar :icke, deltaga i det nu pågående kriget förr än detta har antagit sädana dimensioner, att Sverges fördelar blifva på dess utgång beroende. :H. Kan icke finna att någon af-d: fyra punkterna har det minsta med Sverges fördelar: att skafans.—— H4H. har ovedersägligen ganska rätt uti den sista af de här oberopade satser, när man tager de ;fyra . punkterna under. ett enstaka, och ifrån allt mera vidt omfattande: politiskt sammanhang, . afskildt betraktande. Det är också.; med afseende. härå vi numera icke gerna vilja benämna frågan den orientaliska, utan med mera skäl öfverflytta den till den stora, ja, till den högst betydelsefulla euroiska lifsfrågan. Vi skulle således gerna ör den större massan af våra svenska läsare vilja, efter våra åsigter, göra krigsanledningarne för. Sverge tydliga och klara: För dem med verldstilldragelserna mera väl bekante är det obehöfligt, det veta vi mera än väl. För oss ligga Europas anlednivgar till krig mot Ryssland i nedanskrifne ifrån författaren Milleret? redan 1838 hemtade anteckningar, efter hvilka Polen 1667 till Ryssland afträdde guvernementerna Pultava och Tschernigow:; det . förra med 850 qvadratmil -och en befolkning af 1,900,000 själar; det sednare 996 qvadratmil med 1,300,000 själar. fiäjefter alla till Romanowska huset tid efter annan afträdde landamären, egde Polen ännu 1772 ett högst. betydligt område, då den första delningenytill följd af traktaten i S:t Petersburg , -Jeninade Ryssland Falatinaterna Missislawl, Witepsk, en del af Powtsk och Polska. Liffland, hvarefter för Polen återstod ännu omkring 10;000 qvadratmil med 8,000,000 själar, ÅAt1793, då Polen för andra gången elades; underlade sig . Ryssland 4,585 qvadratmil med 3,000,000 själar:. Den:24:Sepitember 1795 undertecknades -den tredje delningen, hvarvid Ryssland inkräktade 2,481 qvadratmil med 1;500,000 själar. Ar 1807, vid freden i Tilsit, afträdde Preussen till Ryssland 480 qvädratmil med 439,780 själar. Vid kongressen i Wien tillegnade sig Ryssland de sista öfverlefvorna af det fordom sjelfständiga: Polen; och med upphörandet.saf denna stat såsom ett sjelfständigt, oafhängigt folk, försvann äfven den förmur detta olyckliga folk, under en lång tidföljd af sekler, för det civiliserade Europa hade bildat emot Rysslands systematiskt bedrifna inkräktningsbegär, till en slutligen alltför öfvervägande inblandning uti Europas inre angelägenheter. enom freden i Nystad 1721 afträdde Sverge 11 Rvskland Liffland med 938 qvadratmil