berotva sig en officers tjenster, hvars långa
och lysande krigarebana utgör det bästa svar
som kan gifvas på dessa förklenliga rykten
Generalen har nyss till krigsministerr, ingsändt
en om det ädlaste sinne vittnandsz skrifvelse
hvari- han förnyar sin afsked sansökan. Kej-
ge ed densamma derigenom att han
; general Forey uvpdrager befälet öfs
vigda Oran-diÄsionen. ver den
5288 att Vron kommer att utgifva en
Pe
dn föratt ådagalägga att han och de Morny
gariiför äg: gen Med rhiers och Chan-
Morn att Ås a kejsaren förbjudit de
:omy gifva uangarnier något slags svar.
ENGLAND.
Då frågan om den sardinska lönebevillningen
förevar i öfverhuset, fördes regeringens talan af
utrikesministern lord Clarendon, som dervid
försäkrade, att det sardinska förbundets af-
slutande icke skett till följd af något tvång
från vestmakternas sida, utan är en frukt af
sardinska regeringens fria, sjelfständiga be-
slut. Sardinien har alltjemt under förhand-
lingarne gått till väga med den största upp-
riktighet och på tro: och heder. Sardinien
har, så att säga, slutit sig till den sjelfförsa-
kelsegrundsats, vid hvilken England och Frank-
rike bundit sig; och afsäger sig, likasom de,
redan på förhand hvarje landutvidgning till
följd af kriget.
Uti underhuset mötte denna :-lånebevillning
opposition hufvudsakligen från hr Disraelis
sida, i det denne ville låta påskina att lånet
-endast utgjorde maskerade: subsidier, hvarvid
ihan tillika anmärkte, att om regeringen, då
:hon först kom till insigt derom att kriget stod
för dörren, hade vidtagit erforderliga åtgärder,
skulle kriget kunnat föras utan anlitande af
subsidiisystemet. Palmerston svarade medvatt
hänvisa på skilnaden mellan amorteringslån
och subsidier samt ådagalade fördelen af detta
förbund för England.
Den f. d. engelska, numera genom byte
preussiska fregatten Thetis afgick den 25 Mars
n Portsmouth till Danzig under befäl af kap-
ten Sundevall.
Från London telegraferas den 27 Mars att
billen om upphörandetaf tidningsstämpeln da-
gen förut genomgick andra läsningen i under-
buset med 215 röster emot 161.
BELGIEN.
Från Briissel skrifves den 26 Mars: Nyfi-l
Ikenheten hos den talrika publik, som hade
infunnit sig i den till i dag åter inkallade
deputeradekammarens session, blef icke till-
fredsställd. Hr de Brouckere åtnöjde sig med
att meddela kammaren att ministerkrisen ännu
fortfor och att han måste tills en lösning blif-
vit vunnen till följd af pligtskyldig aktning
mot kronan undvika hvarje förklaring.
TYSKLAND.
En engelsk korrespondent ger följande skil-
dring af tillståndet i mellersta Tyskland:
Hvad som för närvarande försiggär i Tyskland,
derom kan man af följande göra sig något begrepp.
Bayern har sin egen rol ått spela och vill derföre
hvarken luta ät Preussen eller Österrike. Sachsen
spelar den ömkligaste rol som kan tänkas, ty dess
förste minister baron v. Beust kunde knappast tala
och handla annorlunda än han nu gör, om han stode
uti rysk tjenst. Wirtemberg, Baden och Hessen-
Darmstadt, hvilkas kontingenter utgöra den ättonde
armåkären, ha valt prinsen af Wärtemberg till sin anfö-
rare. Denne prins är en man som har en sjelfstän-
dig karakter, hvilket han äfven visade dä man för
år sedan föreslog honom en rysk storfurstinna
till gemäl. Jag vill vara herre i mitt eget hus och jag
har derför ingen lust att efterfölja hertigens af Leuch-
tenberg exempel. Väl är storfurstinnans Helena sy-
ster till prins Fredrik och storfurstinoan Olga genom
sitt gitermål med kronprinsen af Wärtemberg hans
kusin, me: det oaktadt har hån ingen böjelse för
Ryssland. De thöringska staterna, hvilkas kontingen-
ter utgöra tionde armekären ha fått en chef i hertig
Bernhard af SachsenWeimar. Denne prins, som
förr har varit kommendant uti de holländska besitt-
ningarne i Indien, är ett slags original; Han kan
icke glömma att hans stamfader, som spelade en så
ide rol i trettioårakriget ocksä hette Bern-
hard, och hans törst efter krigisk ära är så stor, att
då Tbiers år 1840 hotade Europa med krig, den
sachsiska hertigen var villig att bilda en tysk fri-
kär, hvarmed han ville träda i fransk tjenst.
ITALIEN.
Från Turin skrifves under den 22 Mars, att
trupprörelserna redan då hade börjat i Sardi-
nien. Alla trupper begifva sig till Alessan-
dria, der konungen väntades skola den 1, 2
ech 3 April på slagfältet vid Matengo mön-
stra expeditionskåren. Den 4, 5, 6 och 7 j
begifva sig frapperna till Genua, der in-
skeppningen skall försiggå den 8, 9 och 10,
Den 11 går transportflottan till segels.
I
GREKLAND.
Från Athen skrifves den 23, att nya engel-
ska frupper ditkommit.
Enligt en telegrafunderrättelse skall general
Tzavellas ha aflidit.
TURKIET.
Den 15 Mars skall en särskild allianstrak-
tat blifvit afslutad mellan Turkiet och Sar-
dinien.
Uti Journal de Constantinople berättas att
öfverste de Båville, kejsar Napoleons palats-
prefekt, blifvit mottagen af sultanen; han har
äfven besökt palatsen Beglerbeg och Balta-
Liman, hvilka blifvit kejsaren erbjudna un-
der hans möjliga vistelse i Konstantinopel.
Öfversten har desslikes granskat den plats
nära Maslak, som är bestämd till läger åt en
fransk reservkår, 40,000 man stark. En an-
nan fransk armåkår tros komma att operera
mot Bessarabien. — General de Monet, som
sårades i striden natten mellan den 23 och
24 Febr., har kommit till Konstantinopel och
inflyttat på sjukhuset i Pera. Man harredan
måst aftaga två fingrar på honom.
Engelsmännen skola stöta på svårigheter
vid bildandet äf den engelsk-turkiska kåren.
Enligt telegrafunderrättelse från Triest till
Hamburg skola ryssarne hota den österriki-
ska segelfarten på Donau med nya inskränk-
ningar.
rån Trapezuut berättas under den 5 Mars,
att tre turkiska generaler blifvit afsatta och
häktade.
Sm mm MA ARA am om mm - Mm Fm
Svarta Hafvet.
Paketfartyget IEuphrate, som den 19
Mars lemnade Konstantinopel, ankom till
Marseille den 26 Mars. Man erfar med
detta andra paketskepp, att egyptiska divisio-
nen har blitvit inskeppad till Krim. Hela
turkiska kavalleriet har afgått från Burgas.