De närvarande betraktade hvarandra med häpnad. Min fröken,, hviskade Philip ömt, hvad har jag gjort er? Har ni redan glömt edra heliga löften? Jag har ingenting lofvat! utropade Thröse förtviftad, lemna mig!.. jag vet ej om hvad ni talar . , ett kloster och en slöja, se der hvad som numera tillkommer mig. Ett kloster! utropade abbedissan, är det verkligen er önskan, min dotter? Har Gud ändtligen rört ert Bjerta? Min vän, bad fru de Villeneuve snyftande, tänk på hennes tillstånd. . Det tillkommer ingenv, afbröt abbedissan och höjde rösten, att lägga sig emoten sann kallelse! Hvarför skulle ej Theröse efter alla dessa grymma pröfningar känna ett behof att helga sig åt Gud? Jag vill i så fall endast påminna vårt älskade barn att klostret Valde-Gråce är den mest passande tilldyktsert os Klostret Val-de-Gråce, afbröt Theråse darrande, jag vill ej dit... Aldrig, aldrig! .. dörren . . gångarne ... den mörka korridoren... Aan. skulle åter taga mig: .. Jag vill ej till Väl-de-Gråce! Dörren söm ni talar om är nu stängd, och så. snart polisagenterna..... Min fru, inföll Philip hvars blod kokade af vrede, anser ni detta ögonblick passande för att afhandla dylika ämnen? Liksom kufvad af sanningens röst, tystnade slutligen fru deWerignac. Den unge mannen fortfor vekt, vänd till fröken de Villeneuve EDNI lider, arma Therese, och i utbrottet af er. smärta misskänner ni edra vänners ömhet. Men -de misströsta: ej, de upphöra ej att be: Kläga och älska er. Dvilan och edra föräldrars ö omsorger. skola snart skingra.de hemska drömmar som förfölja er; ooh då. s.