nu visat sig vara ganska tillfredsställande, enär denr
skola, i hvilken den 18 nästl. Februari undervisnir
gen för första gången börjats och som då hade enda
nitton inskrifne, redan efter tre veckors förlopp, ell:
. Iden 12 Mars, räknade icke mindre än 46 eleve
hvilka med berömlig flit begagna undervisninger
Jag ansåg alltså tiden nu vara inne att framträda me
,. mitt försag, hvilket skeit uti Eskilstuna Allehan:
och genom särskilda aftryck, som blifvit utdelade. Er
ligt en i dessa dagar erbållen underrättelse från G
högst aktad vän i nämda stad, har detta förslag bli
vit bemött med både tacksamhet och stor benägenhe
8? I till utförande. Det deltagande i öfrigt, som de
. samma redan haft förs äånen röna, skall utan tvifve
kraftigt bidraga till en skyndsam och lycklig framgån;
Men man finner utan svärighet, att sådane läse
ss. hvilka, som planen visar, utan synnerli
anstalte:, - arbetaren kunna ästadkommas, icke ir
kostnad för - denna manufakturstad allena, uta
skränka sig till Tharhet, Vid de fleste af vär
äro af allmän använ. — iska verkstäder, skeppsvar
grufvor, jernverk, mekan ed flere industriella ir
fabriker, större verkstäder, . sam städerna, konn
rättningar, både på landet och 1. en skilling bank
arbetarne, förena sig om besparande a. nakthålland
i veckan hvardera till bildande och via. Wer mir
af en i mån af deras antal blifvande större w upj
dre läseanstalt; och jag är öfvertygad, att våra !
lysta egare af industriela verk, inrättningar och ver.
städer, som med omsorg befrämja arbetarnes välgång
i alla afseenden, icke skola tveka att upplåta rum åt
anstalter af ofvannämda beskaffenhet. Det är af för-
slagets allmänna användbarhet; som jag hemtat an-
ledning till förestäende anhållan om beredande: af en
större offentlighet för min framställning:
tillNaktningsvärda och tänkande arbetare i Eskilstuna.,
Ett stort behof för en rättskaffens arbetare är, ait
under den tid som kroppen behöfver till äterhemtande
af kraft, det vill säga på lediga stunder, kunna bringa
själsförmögenheterna uti ett sädant förhällande, som
medgifver benägenhet till inhemtande af en med ti-
. dens fordringar öfverensstämmande kunskap i ämnen
tjenliga till väckelse för eftersinnandet i allmänhet
och isynnerhet inom yrket, samt om pligterna der-
vid, hvarigenom arbetarens bemödanden att uppfylla
sina skyldigheter lättas och dessutom hans sinne le-
des till närmare bekantskap med de handlingssätt som
grunda sig hufvudsakligen på gudsfruktan, dygd, sed-
lighet, ordentlighet, vördnad för öfverheten samt till-
gifvenhet för styresmän och mästare. Under ett trä-
get, ofta ansträngande arbete, förgäter man icke säl-
lan alla andra än de kroppsliga behofven. Man före-
drager då framför själens uppbyggelse underiledig-
heten, de förslöande dryckeslagen, eller andra lika
förderfliga utsväfningar. Genom dessa s. k. förströ-
elser, sedan de ingått uti arbetarens lefnadsvanor,
störes hans egentliga hvila, hans trefnad i hemmet
minskas och försvinner. Hans sinne för arbetsamhet
och alla de goda egenskaper som borde göra honom
aktningsvärd och, det som är beklagligast, känslan af
eget värde, aftaga och utplänas slutligen. — Mängen
skicklig, kraftfull och af sina förmän värderad arbe-
tare har dukat under för sinnlighetens mängfaldiga
frestelser. Han sjelf har sålunda gifvit sig till pris
åt förderfvet, och det allmänna har derigenom
gått miste om en annars nyttig medlem i sam-
hället. — Lätom oss vända våra blickar från
denna bedröfvance tafla till en annan, glädjande
och uppmuntrande. En sådan står i arbetarens egen
makt, att, utan nägons förnärmande, till egen fördel
och det allmännas gagn framställa. Medlet härtill
är lätt och föga kostsamt. Ingenting är tjenligare
att under lediga stunder leda sinnet till angenäma
och nyttiga betraktelser, än läsning. Väljas lämpliga
böcker och skrifter, läsas de med uppmärksamhet och
begärlighet, och vänjer man sig vid att anse detsom
under läsning inhemtas säsom en skatt värd att be-
vara för att vid passande tillfällen använda, så har
man förvärfvat sig en behållning som under hela den
återstående lifstiden är räntebärande.
Arbetaren finner genom ökad kunskap i sitt yrke,
genom inhemtande af godajgrundsatser genom i min-
net qvarhållna grunddrag af berättelser om ovanliga
personers lefnadshändelser och deras slutliga utveck-
ling till ära, anseende och välgång, samt genom ef-
tersinnande af hvad andra skrifter innehålla uppbygg-
ligt, användbart och förnöjande, ett förr okändt ljus
tända sig för tankekraftens uppöfning. Hans lediga
stunder blifva dä icke allenast kroppshvilans, de kunna
derjemte och förnämligast anses vara själens ledning
till ett bättre, hvars vackra och nyttiga päföljder )
skola göra hvilan ljuf, lifva känslan at eget värde och
komma att uppskattas högre i den mån de blifva in-
förlifvade med lefnadsvanorna.
Men till läsning fordras goda, tjenliga böcker och
skrifter. Till deras anskaffande äro penningar nö-
diga; och arbetaren som genom träget användande af
skicklighet och kraft måste förskaffa sig egen och
kanhända ett mer eller mindre talrikt hushåll en ofta
knapp bergninog, har litet eller intet att använda till
böckers och skrifters anskaffande. Detta gäller vis-
serligen den enstaka arbetaren; ty vi vete att ganska
få sådana personer skulle kunna förskafia sig en liten
boksamling. Här päkallas derföre den sanningen:
med samlad kraft kunna stora företag utförass. Om
således af flera aktningsvärda arbetare ett läsesäll-
skap inrättades, för hvars räkning nyttiga böcker och
skrifter kunde inköpas för att af sällskapets ledamö-
ter begagnas, sä skulle snart det vackra och högst
nyttiga ändamålet kunna vinnas. Dertill behöfves
blott att t. ex. 200 anbetare förenade sig i den före-
satsen, att med den ringa afgiften en skilling banko i
veckan, bilda ett sammanskott till inköp samt förva-
rande af lämpliga böcker och skrifter jerhte bekostan-
le af ved oeh ljus under den kalla och mörka årsti-
len. Det här nämda autalet 200 delegare uti läse-
sällskapet synes i staden Eskilstöna kurma utan svå-
ighetsfördubblas, då det är bekant ätt fabriksför-
vingen eller smidesmanufaktured har 278 och handt-
rerksföreningen 64 gesäller, således 342 Personer,
tom öfriga arbetare och lärlingar, hvilka näjtlidne
ir 1854 voro till antalet 706, hvartill kommer de vid
5. gevärsfaktoriet och lir direktören im. m. Munktells
nekaniska verkswad arbetande.
Jag är: öfreriygad att stadens sko!styre!se, efter
lerom framställd ankållan, ynrestfullt skulle uppläta
tt läsrum uti skolhuset, på tider då detta icke be-
agnas för undervisningen, och således kostnaden för
tt sådant rum blifver ingen. ing
Man kan icke nog varmt och bevekligt uppmana
la rättskaffens och aktnaingsvärde arbetare till ett så
ackert, nyttigt och hedrande företag som skyndsamt
nrättande af ett läsesällskap, hvilket på lämpligt sätt
ammansatt och försedt med enkla; tydliga stadgar,
ned visshet skall medföra de fördelar som uti det
öregående blifvit framställda såsom beaktansvärda
öljder af ett sådant föranstaltande.
En kort och sannolikt lättfattlig Öfversigt visar
vöjligheten af detta läsesällskaps bildande och un-
erhäll.
ePabDbe
er Ae
mm RF Fe f ll.
Inkomster.
00 delegare lemna hvardera 1 skilling banko i vec-
kan, gör bko 4 rdr 8 sk., eller för året, 52 vec
kor, bko rdr 216: 32. nd R
Utgifter.
Böcker och tryckta skrifter, med och
utan plancher samt kartor, inköpas
för , ;-s . . bko rdr 120: —
Inbindningskostnad .. 25; —
Bokskäp, l:sta äret 33:16.
Ved ochljus samt städ-
Ding ro. svs DB 00 83:16.
Tillfälliga utgifter , . b 5: —
216: 32,
Det kan väl icke förutsägas huru stort antal böc-
r och iryckta skrifter m. m., som för 120 rdr bko
1 anskaffas, emedan detta beror af boklädspriset
h andra omständigheter; men ett dfverslag torde
ck kuana göras som följer:
15 böcker, med eller utan plancher, m: m.,
å 2rdr .. . bko rdr 30; —