general, som armåens enhälli såsom den värdigaste. Jag har: valt Canrobert 3. träda i mitt ställe, tills kejsarens stadfästelse på denr : atnämning hinner ankomma,. På ön viock af mar skalken öfverlemnade nu Martimprey till Canrober ett papper, som innehöll bans provisoriska utnämninr men generalen mottog icke påpperet utan uppdrog ni fickan ett paquet med kejserliga vannet, och hvars utseende förrådde att det redan länge legat i hars gömmor. Marskalken blickade upp, men tillkännagal ingen förvåning. Hans hufvud sjönk tilsbaka. på -bufvudgärden och han yttrade endast sakta: det ir bra. Alla generalerna aflägsnade sig utom den nys öfverbefälhafvaren, som med Martimprey qvarstan nade till en hemlig konferens: i: marskalkens tält. Den 26 och 27 intogo vi våra positioner från Cs Uhersones till Balaklavä, och nu erkände alla, sedea de -rekognoscerat terräng, det fel söm blifvit bo gånget. Vi kunde endast kringränna den södra sidan; och från den norra förblefvokommunikationerr a med Ryssland obehindrade. Vi hade trott att furst Monschikoft dragit sig tillbaka öfver Belbeks höjder till fästvingen, en villfarelse, ät hvilken lord Raglan och general Canrobert isynnerhet gifvit fart, medan utom nägra batterier, som försvarade nämde höjder och hvilkas intagande skulle satt öss i stird att från Sievernas kullar angripa norra fästet och fort. Constantin, inga trupper funnos bakom Bel-bek utom några afdelningar af garnisonen, marinkompanierna och den brigad som hade uppdrag at -besätta.. nyssnämda. bäda fästen. Menschikoff, i allmänhet skicklig och försigtig, hade, förutseende eller underrättad om vär rörelse. till Tschernaja, i tid dragit sig tillbaka med sin arme-åt Baktschserai, och engelska kavalleriet; hade, säsom bekant, stött på hans eftertrupp. Uppenbart ville fursten, i stället för att innesinta sig i fästningen, hälla sig på öppna fäl:tet för att afvakta sina förstärkningar och sålunda bibehålla förbindelsen mellan fästningen och södra RyssTand. Vi fingo snart erfara följderna af denna förträffliga position, hvarigenom fästringen blef sä godt som ointaglig. Hvarje afton kunde den ånyo proviar.tera sig och oupphörligen draga till sig nya trupper för att adlösa den uttröttade garnisonen: Öfverbeftl:hafvarnes fel blef ännu tydligare, då vi erforo att Tyssarne vid Sebastopols inlopp sänkt:7-af sina fartyg, hvarigenom ett anfall från sjösidan blef omöjligt, och Tyssarne kunde ytverligare disponera öfver 500 kanoWer, som de tagit från dessa linieskepp; Spioner underrättade oss snart om de betydliga förstärkningar, som stött till furstens arnaå eller voro på väg dit, och af en polsk officer erhöll generalstaben en uppgift på deras hela styrka. Snart gjorde fursten en rörelse framät och besatte höjderna norr om Sebastopol samt Tschernajaflodens hela högra strand, Tillika satte han sig i förbindelse ined öfverbefältafvaren i Bessarabien och guvernören i Odessa för att. trygga positionerna -Cherson, Nikolajeff, Perekop samt vägen från näset till Simferopol. Dermed var vår landstigning) på vestra kusten norr om Sebastopol förlorad. Vi voro blokerade på Chersonesudden, frän staden på ena sidan och frän Tschernaja på den andra, samt kunde snärt löpa fara att se vår venstra flygel belägrad af de undsättningstrupper, som under general Liprandi anryckte i forcerade marscher: Detta skedde också kort derefter. Den 1 Okt. börjades förberedelserna till bombardementet. Derjemte företog Canrobert en ny organisation af armån, som delades i två kärer: belägringsarmån under general Forey, omfattande divisionertå Napoleon och Forey (den 3:dje och 4:de) samt observationsarmån under general Bosquet med divisionerr.a Caurobert och Bosquet:(den 1:sta och 2;dra). Britiska armen fördelades på samma sätt. Denna organi sation var så till vida god som den satte oss i stånd, att kunna utefter hela vär venstra flygel bjuda ryssarne spetsen; men tyvärr var den vidsträcktasite delen af denna linie besatt af engelsmännen, och lord Raglan försummade äfven de enklaste försigtighetsmått, som päkallades af omständigheterna. Utan ätt tänka på nägra försvarsverk framför sina linier, hvilka förblefvo obetäckta, var hän uteslutande sysselsatt med första parallelens arbeten för det blifvande bombardementet. Från den 4 till den 8 Okt. erhöllo de allicrade 10,000 mans förstärkning, nemligen största deten af 5:te divisionen (general Levaillant) och två bataljoner af den 6:te (generäl Pate)..Armens hölsotillstånd var icke oroande; likväl sattes det utori allt tvifvel att koleran åter visat sig i våra leder, särdeles bland ngelsmännen, hvilka icke så bra som vära soldater fördrogo de utomordentliga strapatserna. För;beredelserna varade till den:10 och belägringen företogs efter alla reglor. Den 17 kl. 6 f. m. börjades det fruktansvärda bombardementet från landt och bjösidan. Detaljerna deraf och resultatet äro kändes; flottorna slogos tappert och förorsakade hamnbefäst. mningarne svåra skador, men de nödgades efter förfärliga förluster och starka hafverier att draga sig tillbaka frän hamnen. Hvad oss angår, som i allmänhet stodo på 1000 metres afständ frän fästningers längst framskjutna punkter, så gjorde vi henne vida mindre skada. Sebastopols kanoner besvarade vär eld oupphörligen och med en enhet, en kraft och en precision, som satte oss i förväning. Bombardementet fortsattes nästan oafbrutet till den 24. I betraktande af den ringa skada som kanonaden gjort, beslöt mar, i hället krigsråd, att inställa den och fortsätta belt.gringen efter alla konstens reglor till tredje parallelen. Soldaterna, som började lida af vädret, fordrade sånom flera kompanier, att mån skulle skrida till storm ning, och nägra högre officerare delade deras otålighet -öch deras äsigt, men lord Raglan bemötte dessa yrikanden med så konstfulla tal, att de skulle varit på sin plats inom pärskammaren. — Vid denna tid erhöll kejsar Napoleon förtroliga meddelahden om tilldragelserna inom lägret. Han erfor att kanonaden blott tjenade till att förbruka omätliga ammunitionsförråd, samt att öfvertyga ryssarne om fästningsverkens styrka och det fäfänga i våra anfall. Utan tvifvel hade de lidit svära förluster; en af deras :amiraZler hade stupat inom fästningen, deras artillerister voro decimerade och garnisonen hade från den 17 till -den 24 förlorat 1800 man. Men vi hade ej kommit :en linie framåt, och hvad vi förstört ena dagen vi:sade sig äter för våra blickar den följande, liksora igenom ett trollslag. Hade vi efter slaget vid Alma kunnat taga Seibastopol genom att öfverrumpla de norra fästena? Möjligtvis; i hvarje fall hade man bordt försöka i stället för att vända sig mot södra sidan. Kunde vi, en gång ditkomna, genom ett bombardement försvaga fästningens motståndskraft, anlägga bresch och taga den med storm? Detta var mera tvifvelaktigt; ställningen hade förändrats till vår skada, och om äfyveå platsen inioges, hade vi ej kunnat bibehålla oss ibesittniog deraf. Detta ådagalade tydligt general Bizot och öfverofficerarne vid geniekären för en hvar, som ville inse det, hvarvid de för att karakterisera våra operationer icke just begagnade de mildaste termer. Man säg frän lägret ryssarnes arbeten norr om fästniogen på andra sidan redden, hvilka man först boret söka eröfra, hvarigenom ofelbart och ögonblickligen staden och flottan skulle fallit i vära händer. Det vigtigaste bland dessa verk är fort Sieverna, beläget på en ofruktbar högslätt, som beherrskar redder, hamnen och staden. General Bizot och prins Napoleon frågade flera gånger deserterade officerare öfver dessa befästningars betydenhet och de öfverensstämde alla deri, att de voro armerade med 300 kanoner af svär kaliber och försvarade af 3000 mans garnison. Utan att innehafva denna kulminerade punkt vär det onyttigt att företaga Sebastopols belägring, emedan iatsen icke kan bibehållas, så länge fienden innehar ort Sieverna Besynnerligt nog syntes öfverbefälhafrarne icke ens tänka på detta binders tiilvaro. Deras egeringar mäste gifvit dem befallningar, som nödsade dem till tystnad och fördöljande af hindren för ästningens intagande; ty hvarken i de öfver belägrinsen förda dagböcker eller i deras officiella rapporter ller i deras samtal. omnämndes med ett ord dessa värigheter, som uppfyllde alla med bekymmer. För TR to -— KN KN PR OCD PN KJ IR AN ER RN LA ÄR KA RR