RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER. Husaga. En dräng vid namn Carlsson har till rådbusrätten instämt bryggaren Anders Bjurholm, dennes bkhållare Otto Ludvig Sjöberg och kassör Wen oerholm med yrkande att blifva skild från Bjurholms tjenst och att alla de tre tilltalade mätte fällas till ansvar för en mängd slag, som Carlsson uppgifver till ett antal af mer än 60,skxulle blifvit honom af dessa tre personer tilldelade. Carlsson uppgifver förhällandet bafva varit följande: Sedan han tagit städsel hos Bjurholm för årstjenst från den 24 Okt. 19854, hade han efter sitt inträde i tjensten fått veta att föga ledighet om söndagarne skulle blifva honom beviljad; hau skulle nemligen som hån uppgifver blott få juldagen och midsommarsdagen fria. Han hade derföre genast efier få dagar begärt erhålla sina betyg och få flytta, men i stället erhållit en mängd stryk af Bjurholm, med dena följd att han derefter måst värdas af läkare. Carlssons ombud :fstod dock från ansvarspåståerden i denna del. Vidare hade han en dag, som ban uppgaf, utan giltig anledning blifvit af Sjöberg tillfogad minst 20 slag, af hvilka äfven skulle följt sådan opasslighet att han mäst värdas af läkare. Denna anklagelsepunkt förklarade Sj berg på det sätt att Carlsson icke åtlydt en tillsägelse i arbetet och genom sin olydnad satt dyrbara dryckeskärl i fare, dock nian att någon skada uppkommit; förnekade Sjöberg föröfrigt att han tilldelat Carlsson vid nämde tillfälle mer än nägra få slag. Slutligen hade i går åtta dagar, eller lördager den 18 dennes, Carlsson erhållit tillstånd att gå wu: men blifvit tillsagd att vara hemma till kl. 5, som han sje!: uppgifver, men kl. 4 som Sjöberg säger. Då han likväl ej hemtommit förr än klockan mellan 8 och 9 på aftonen hade ban blifvit inkallad på kontoret och, som han uppgifv:r, der blifvit af Bjur holm slazen aldra mirst 10 stag med ett groft tillhygge, så att han följande dagen varit oförmögen till arbete. Morgonen derpå hade likväl Sjöberg kommit upp på kammaren och slagit honom med ett lika tillhygge, som det Bjurholm oni aftonen begagnat, hvarefter Sjöberg skulle under slag och misshandlingar med en tjock käpp hafva förföljt honom trappan utför samt, väl nedkommen, med tillhjelp af Wennerholm hafva insläpat honom på kontoret och der, under det Wennerholm fasthöll honom, ytterligare slagit honom minst 30 slag med käppen. Det af Carlssons ombud företedda läkarebetyg upptog dock blott 4 blånader, som läkaren intygade vara tillfogade med en gröfre käpp eller dylikt. Bjurholm förnekade att han på söndagsaftonen misshandlat Carlsson, utan hade han blott då han varit uppstudsig tagit honom i håret. Sjöberg förklarade att Carlsson, i stället för att på måndagsmorgonen gå i arbetet, hade setat klädd i helgdagskläderna i drängkammaren och vägrat att efterkomma de tillsägelser Sjöberg gifvit honom, samt i trappan dels fattat Sjöberg om lifvet, dels fört oljud och sökt störta sig ned, hvarföre Sjöberg ensam utan Wennerholms biträde inburit honom på kontoret och der sedan, då han uppfört sig vildt och ohöfligt liksom i trappan, tilldelat honom några slag, likväl ej på långt när till det antal som Carlsson uppgifvit. Wennerholm var ej i dag tillstädes. Carlssons ombud äskade vittnesförhör, men anhöll emellertid att Carlsson måtte af domstolen genast förklaras fri från Bjurholms tjenst, på den grund att Carlsson, då han tog städsel af Bjurholm, ingalunda ingått på att Bjurholm skulle, ega rätt på andra personer öfverflytta nägon husbonderätt, aldraminst den, att så svårt misshandla honom under protext af husaga. Bjurholm, som förklarade att han åt bokhålla ren och kassören uppdragit rätten att i hans egen frånvaro handhafva arbetarne i hans ställe och att vid deres tredska skaffa sig åtlydnad, bestred att Carlsson finge bli :kiljd från tjensten, och domstolen kunde till denna anmodan icke för närvarande lemna bifall, egande t jurholm att vända sig till poliskammaren för att åter få Carlsson, som hållit sig ifrån tjensten sedan i måndags i förra veckan, i densamma inställd.