ligen lord Raglan ett bifallande votum; detsamma
gjorde general Bosquet — detta var ett fel. De
enda, som vidhöllo sin opposition, voro viceamira-
lerna Hamelin och Dundas, hertigen af Cambridge
och prins Napoleon.
Minuthandeln med bränvin.
Till Kongl. Maj:t har Stockholms stads
drätselkommission i dessa dagar ingifvit föl-
jande underd. ansökan, hvilken synes hafva
desto mer skäl för sig, som den grundar sig
på Ständernas beslut och på erfarenheten, ä
ena sidan att ju större förlag af rusdrycker
arbetaren föranledes att på en gång hafva i
sitt hem, desto mindre hushållar han dermed,
och å andra sidan det förhållande, som också
kommissionen anfört, att om det minimum,
som i- minuthandeln får köpas, ställes för
högt, så hemtar konsumenteu i stället varan
ifrån krogen.
Stormäktigste, allernådigste Konung!
Rikets sednast församlade Ständer bafrva, i öfver-
tygelse att bränvinets missbruk här i landet, med
deraf bland befolkningen uppkommande sedeförder:
och obestånd, ej utan ändring i förut gällande före-
skrifter om vilkoren för så väl tillverknicg som för-
söljning af depna vara, kunde utrotas eller minskas,
hos Eders Kongl. Maj:t framställt underd. förslag till
de förändrade stadganden, som i omförmälte afseen
dena ansägos af behofvet päkallade. Dessa förslag ut-
gingo hufvudsakligen från tvenne afsigter, den ena
att genom ökad beskattning fördyra bränvinet för att
minska konsumtionen deraf, och den andra att, ge-
som införande af en särskild, reglerad minuthandel
med varan, bereda allmänheten tillfälle att, utan be-
sök å krogar och andra utskänkningsställen, förskaffa
sig och hemma förtära det bränvin som ännu, af vana
eller fördom, hos mången utgör ett behof. Den sed-
nare af här anförda gruvder för en förändrad lagstift-
ning i denna väg synes, likasom den förra, vara atå
serdeles vigt och böra sä fullstindigt som möjligt
tillämpas; ty ntom den skada bränvine: i sig sjelit
orsakar, medför vanan att förtära det i samqväm på
krogar eller ställen, der denna och andra rusgifvande
drycker till salu hällas, en ytterligare våda för sed-
lighet och arbetshåg, och aliv som kan ialeda och un-
derhälla en sådan vana torde derföro böra af lag
stiftningen, åtminstone indirekt, motverkas. Stän
derna hafva ock för sädant ändamäl velat göra va-
ran i minuthandeln för enhvar mera tillgänglig än
förr, samt ät sjelfva handeln dermed förläna sådans
förmåner och rättigheter, att den skulle icke blott
kunna, jemte utskänkningsrörelsen, ega beständ, utan
jemväl föranleda en inskränkning i antalet af de
ställen, der sstnämde rörelse bedrifves, och hafva
Ständerna fördenskull hemställt att bränvin mätte i
minuthandeln få säljas i mindre qvantiteter än förr,
samt föreslagit ett visst minimum, endast för det man
velat förekomma att. varan skulle af köparen på stäl-
let förtäras, af hvilken orsak ock detta minimum be-
stämdes så lågt, som afsigten med detsamma ansågs
medgifva.
: Dessa af Rikets Ständer i underd. uttalade åsigter
i en samhällsaogelägenhet, hvars ändamålsenliga ord-
nande utgör ett af de vigtigaste föremålen för den
-.ekonomiska lagstiftningen här i landet, hafva ick:
förfelat att tillvinna sig E. K. M:ts nådiga bifall och
godkännande, och E. K. M:t har, efter inhemtande
af dess högste domstols utlåtande i ämnet, den 18
nästlidne Januari utfärdat en förordning, angående
vilkoren för försäljning af bränvin och andra brän?a
eller distillerade spiritvösa drycker som hufvudsakli-
gen grundar sig på hvad Ständernpa i sådant afseende
föreslagit, men i stället för det af dem säsom till-
räckligt ansedda försäljningsminimum af en fjerde-
dels kanna, bestämma detsamma till en half kanna.
Härmed är visserligen för riket i allmänhet, hvarest
detta minimum förat utgjort en hel kanna, mycket
vunnet för ändamålet att afvänja allmänheten frön
besök ä ntskänkningsställena, men motsatt blifver
följden deraf för Stockholm, der redan länge funnits
en med särskilda rättigheter försedd och för utöfnin-
gen beskattad minuthandel med bränvin, hvilken vara
redan på den tid då destilleringsrättigheten af kongl.
allmänna magasinsdirektionen innehades, och säledes
före år 1825, dä samma rättighet, jemte den att i
minut försälja bränvin, ät staden i nåder öfverläts,
fick i denna handel afyttras till en fjerdedels kanna,
och har samma qvantitet vid hvarje sedermera skedd
reglering af vilkoren för försäljning af bränvin, och
sednast i den förordning E. K. M:t den 10 Oktober
1851 i nåder utfärdat, blifvit undantagsvis för Stock-
ho!m, sisom minimum i minuthandeln, bibehållen.
is Drätselkommissionen inser väl att minuthandels-
minitnum för riket i allmänhet icke kan bestämmas
särdeles lågt, utan fara att minutförsäljningsställena
skola, synnerligast p5 landet, der uppsigt och kon-
troller äro ringare, icke motsvara det med dem af-
sedda ändamål, utan till krogar och utskänknings-
Biällen förvandlas, och arbetaren eller den mindre
jordbrukaren på landet, hvars arcesförtjenst och lef-
nadsordning äro att anse för stadigare och beräknade
för en längre tid, kan ock i allmänhet antagas ega
nog förlag att på en gång kunna ioköpa en något
större qvantitet af de varor som i verkligheten eller
till följd af en missledd föreställning äro för honom
oumbärlige; men i Stockholm, der arbetaren vanligen
förser sig med det nödvändiga endast för tillf Net,
och der läftbeien till arbe sförtjenst samt ilockelserna
till slöseri förleda honom till sorglöshet för en kom
mande dags behof, skall, om bränvin icke får i min-
dre qvantitet än en ha!f kanna köpas annorstädes är
på nuiskänkningsställena, och priset derjemte ernår en
berätnad förhöjning, arbetarens penningetillgå.g eöl-
lan medgifva honom att förse sig dermed, utan genom
besök på utskänkniogssiällena, der han, alltefter räd
och åstundan, kan erhålla huru litet som helst; och skall,
i samma män varuafsättningen härigenom ökas i ut-
skänkningsrörelsen, den komme att minskas i minut
handeln, och denna handel småningom aftaga och
slut!igen upphöra att finnas till, ätminstone i den
större utsträckning, som för det med densamma af-
sedda ä-damålet erfordras. De nuvarande idkarne
af ifrågavarande handel hafva, istället att välja emel-
Jan den för en hvar tillåtna partihandeln, med dess
fribet frän den särskilda beskattning, som blifvit mi-
nuthandeln älagd, eller utskänkningsrörelsen, hvartill,
genom auktionsinrop i eget el!er annans namn, kunna
förvätfvas rättigheter, som medgifva en till försälj.
ningsqvanliteten obegränsad och följaktligen vida för-
mänligare bränvinshandel.
Utom hvad sålunda blifvit af drätselkommissionen
i underdänighet anfördt, torde vidare kunna anmärkas
olägenheten deraf att, enär hvad om handeln med
bränvin blifvit stadgadt jemväl skall gälla för han-
deln med andra brända elter destillerade in- eller
utländska spirituösa drycker, äfvensom för drycker,
hvilka äro dermed: tillagade, få icke heller arrac;
romm, cognac, eller ens finar2 likörer, hvilka artik-
lar egentligen tillhöra vinbandeln här i ataden, för-
säljas i ringare qvantiteter än en half kanna, ehuru,
hvad likörererna beträffar, de inkomma på kärl af vida
mindre mätt.
I betraktande af hvad sälunda förekomwer; och då
frågan jemväl i financielt afsec:ide är för staden af
vigt, emedan destilleringsbo!2zt vilkorligen och för
den Händelse att E. K. M. icke skulle, efter under-
dånig framställning derom, fi.-2 skäl i nåder tillåta,
att vid härstädes förnt gällande försäljningsminimum