främsta rummet gäller det att stänga halfön Krim
för ryssarne, att afskära Sebastopols förbindelser med
det öfriga ryska riket ch isolera furst Menschikoff
ifrån de förstärsningar, om Donauarmen kan lemna
honom. För detta äaiamål måste man bemäktiga
sig näset vid Perekop och uppställa der två divisio-
ner i en oangriplig posiion, under skydd af ängfar-
tygens art eri. Derpi måste man besätta Simfero-
pol för att från denr: centralpunkt försäkra sig om
tillförsel af lifsmedel och andra förnödenheter från
Iadets alla delar. Först derefter kan man vända sig
mot Sebastopol, belägra eller intaga det med storm.
Men utan dessa föregående operationer är expeditio-
änen ett äfventyr, såsom franske vice amiralen riktigt
Ykallat den, och ett äfventyr, som slutar med ett vin-
erfälttåg på rysk jord, d. v. s. en dårskap.
Marskalken S:t Arnaud svarade ganska häftigt och
anspelade dervid på prinsens politiska ider och för-
fbindelser (med emigranterna); men denne afbröt ho-
inom med anmärkningen ait han (prinsen) väljer sina
personliga vänner efter eget godtycke och hemtar sina
ider frän Frankrikes intressen och kejsardömets tra-
ditioner, hvaröfver han endast sjelf eger döma.
General Canrobert understödde marskalkens plan
och utvecklade resultaterna af den omtalade rekogno-
isceringen. Han framställde svårigheterna vid en land-
stigning på södra Krim, men betecknade kusten vid
Eupatoria såsom särdeles lämplig, synnerligast på ett
ställe, der man ännu ser ruinerna af en gammal be
fästniog. Derifrän kunde armen inom 3—4 dagar
uppnå Sebastopol. Ställde sig ryska armåa i vägen,
sä skulle dess nederlag medföra fästoingens fall.
Men hvad skall ske, frågade lord Raglan, om
platsen står emot och är väl befästad ? Marskalken
svarade: att man då måste skrida till dess belägrande.
Så snart man bemäktigat sig de nordliga fästena,
vore man herre öfver staden. Men skulle dessa fä-
sten visa sig förstarka, kunde man kringgå Sebasio-
polsviken och vända sig mot södra sidan och med
tillhjelp af flottorna, hvilka i Balaklava finna god
ankargrund, börja en regelmessig belägring.
Man ingick nu i de närmare detaljerna af denna
plan, och oaktadt sina kloka invändningar afgaf slut-
ligen lord Raglan ett bifallande votum; detsamma
gjorde general Bosquet — detta var ett fel. De
enda, som vidhöllo sin opposition, voro viceamira-
lerna Hamelin och Dundas, hertigen af Cambridge
och prins Napoleon.
främsta — detta är i gen ordentlig stridsplan. I