gropen rasar tillsammans måste den ofta tim-
merbeklädas, och sedan måste vattnet utpum-
pas både dag och natt. Mången tar sin död
vid detta arbete, dels genom tillfälliga olyc-
kor och dels genom förkylningar under det
man är tvungen att oupphörligen stå och gå
i vatten.
Helsotillståndet är för öfrigt godt, så vidt
man afräknar diarrhgerna, som äro ganska
vanliga. Jag har Gudi lof icke haft ringaste
penhamn.
Jag slöt mig till två andra, och vi arbetade
allt hvad vi förmådde, utan att likväl lyckas.
Sen ene af mina kompanjoner blef sjuk och
ville åter till Melbourne för att kommå på
lasarettet. När vi sträfvat i 5 veckor utan
att få något guld; besvärade af vattnet, som
sade att vi måste vänta i 2 månader för att
arbeta på den platsen, så beslöt jag gå till-
baka till Melbourne och sökaarbete i garfveri.
Vi hade icke fått för en-riksdaler guld, :och
mina två kamraters penningar voro slut. : Vi
sålde derföre tält och redskaper och när jag
kom tillbaka till Melbourne hade jag på den
spekulationen förlorat )4 .
Ehuru i Melbourne finnas 4 eller 5 garf-
verier, kunde jag likväl i början ej få plats
vid något sådant, emedan man saknade Bark.
Jag måste således göra som alla andra,
företaga mig hvad som helst. Den ene: går
som murarehandtlangare; den andre som väg-
arbetare, en tredje sitter och krossar sten,
såsom korrektionisterna på Långholmen. Pag-
lönen var i början af sommaren 10 å 12 shil-
ling per dag men blef sedan något högre.
Mitt första arbete blef hos en doktor; jag
biträdde i hans trädgård. Härför erhöll jag
!0 sh. om dagen. Då man hade eget tält
och sjelf kokade sin mat, kunde man lefva
för 10 å 12 sh. i veckan.
Sedan erhöll jag plats i garfveri med :31,
i veckan; men om jag finge arbete på styck
så kunde jag förtjena 6 å 8 iveckan. Garf-
veriet här är deladt, så att vissa blott bårka,
och andra blott svärta och göra färdigt. Det
) sednare arbetet är på styck och engelsmän-
nen söka gerna derna sysselsättning.
Men min garfvare slutade med garfveriet.
Jag kunde ej få annan plats i samma yrke,
och blef derför skomakare. Om vintern är
här mycket smutsigt, och den stora mängd
skodon, som hitkomma äro visserligen gan-
ska billiga, men också mycket dåliga, sh
de efter en veckas begagnande äro alldeles
förstörda.
känning af sjukdom, sedan jag reste från Kö- I
straxt fyllde vår grop, och de gamla diggarne I
att)
Jag och en dansk hyrde oss ett rum för 4
i veckan och började att arbeta åt en an-
nan skomakare. Sedan utsatte vi skylt, och
jag fick ganska godt om arbete. så länge det
lär vått på gatorna, men nu börjar det att
blifva bättre väglag, så att Jag vet ej orm det).
länge kommer att löna sig.
För ett par nya stöflor får jag 3 och 5
sh. å 3 10 sh. Ett par halfsulor kosta 11
å 12 sh, Ett par nya stiftade kängor, hvilka
mycket brukas af engelsmännen, IV, .! Ett
par klackar 4 sh. Lädret är ej dyrt; då. v.
s. sulläder till ett par halfsulor kostar unge-
för 1 sh. Jag är nu ensam och bori ett
litet jernhus, så stort ungefär som ett vanligt
marknaädsstånd. För det betalar jag 35 riks-
daler riksgälds i hyra för veckan, och! har
temligen godt om arbete. i
Här ankommer en så ofantlig mängd men-
niskor, att jag ej vet hvad de skola taga sig
till, -synnerligen som nu är värsta tiden. Bygg-
nadsarbetena upphöra och minorna gifva föga
vinst. Menniskorna gå till minorna och för-
störa de få pund de ega, återvända så till
staden och söka arbete för att åter samla
några pund med hvilka de åter vilja fresta
fortuna i guldtrakten. ; Efter 4 eller 5 sådana
fåfänga försök vändes dock deras håg från
minörna. Det är icke en bland hundra af
guldsökarne som får ett pund sterling om da-
gen, och icke en bland 1000 som gör sin
lycka der. : i
Förlidne året kunde både handtverksarbe-
tare och andra få arbete här, men den ofant-
liga mängden af tillströmmande menniskor
gör det nu svårare. - Många - engelsmän be-4.
gifva sig hem igen med samma fartyg som
Jförde dem hit, och amerikanare hafva gjort
-på samma sätt sedan de sett ställningen här.
Hvarje vecka annonseras i tidningarne om
nya guldanledningar och nya diggings; folk
strömmar dit i tusental, men oftast är det
blott ett påhitt på det en- värdshusidkare som
anlagt värdshus i närheten skall få förtjenst.
Hvad som äfven hindrar landets uppkomst
är att det ej kan odlas öfverallt, utan: blott
utmed floderna der det finnes vatten. Gräfvas
djupa brunnar, så fås salt vatten; man brukar
derföre -gräfva stora diken i jorden, sådana
som vi derhemma ha vid landsvägarne. Under
regntiden fyllas de med vatten; som man se-
dan skall ha under den torra årstiden.
Den nya guvernören, som är kommen till
Victoriakolonien, säges hafva nedsatt lönerna
för tjenstemän, äfvensom aflöningen vid alla
:llmänna arbeten, såsom väg- och hamnan-
läggningar och dylikt, är nedsatt till hälften
af hvad den förr var.
På restaurationerna är lika dyrt som förr. )
Man betalar 2 å 21, pund i veckan för kost
och logis. Vanliga priset för dag är nu 8 å 10
shilling.
f andsmän har jag träffat ganska många
såsom två musikanter från Svea garde vi
amn Lundborg och Berg; Eriksson, som
varit verkmästare på myntet, och hans bror
samt flera andra, ehurn jag ej minnes deras
namn. Musikanterna äro anställda vid tea-
tern, och de andra arbeta på landsvägsarbe-
tet, såsom schåarne vid Stockholms kajbygg-
nader. Det är icke sällsynt här att få se fina
herrar arbeta som schåare på gatorna, i hamnen
och på landsvägen eller med en säck på ryg-
gen vandra ut på landsbygden för att söka
arbete hos landtbrukarne för blott maten, om
de ej kunna få något annat. Det är både
löjligt och sorgligt att se dessa fina herrar
komma hi. I början äro de uppsträckta och
stolta liksom hemma, men när de varit här
några dagar och deras lilla kassa är uttömd,
AR - — 6