man med säkerhet och trots alla protester tror
sig veta, inspirerat den pamflett om kriget på
Krim, hvilken, såsom vi förut sett, utkommit i
Priässel och der blifvit af franska regeringen för-
följd med ett tryckfrihetsåtal. Emil Girardin tros
vara författaren ehuru han offentligt förnekat
det. Säkert är emellertid att Girardin står i nära
förhållanden till prinsen, och deraf kan man
förklara anledningen hvarför han under sed-
naste tiden börjat i sin tidning La Presse göra
opposition mot kejsaren. Så tager han en-
sam konungen i Preussen i försvar, under det
regeringens tidningar föra det häftigaste språk
mot denne monark. Häri ligger en källa till
stridighet inom sjelfva kejserliga familjens
medlemmar, som måste alstra missnöje med
den närvarande styrelsen, och man hör derför
de förra oftare än förr göras till föremål för
ett ganska elakt skämt som icke saknar sin
betydelse.
FT Allt detta synes göra det nödvändigt för
kejsaren att företaga något som kan på en
gång märkligt höja hans styrelse, och vi tro
erföre näppeligen att han vill göra fred på
sådana vilkor som Alexander skulle kunna
antaga.
Kasta vi nu ögonen på England, så finna
vi, under olika förhållanden för öfrigt, samma
eggelse att i trots af det lifligt kända freds-
behofvet göra något för äran. England är
för närvarande djupt förödmjukadt i folkets
egna ögon. Det har genom den Roebuckska
undersökningskomiten ännu tydligare än förut
visat sig att så är, och att Englands armå
på Krim utan fransmännens bistånd hade va-
rit ohjelpligen förlorad. Skulle England un-
der sådana omständigheter och i ett ögonblick,
då Nikolai död gjort det betydligt lättare att
föra kriget med eftertryck, visa sig benäget
att sluta fred på lumpna vilkor? Vi tro det
ej, ty om regeringen än vore aldrig så fred-
ligt stämd, så är folket en gång såradt i siv
sjelfkänsla, och smärtan deraf ger sig luft i
ressen, och i talrika meetings öfver hela
andet, på ett sätt som icke kan misskännas.
England har ännu mer behof att relevera sig
än Frankrike; det behöfver, hvad Frankrike
icke gör, att upprätta sig i sin bundsförvandte
ögon. Det understöd franska armen på Krim
lemnat sina engelska vapenbröder är större
än man någonsin anat. De engelska tidnin-
garne synas icke hafva velat säga ut hela san-
ningen i detta afseende, och de franska bla-
den hafva icke fått gtira det, men i enskilda
kretsar göra frangmännen ingen hemlighet af
saken. På samma gång man med rätia pri-
sar de engelska krigarnes mod, tadlar man, i
Frankrike lika bittert som i England, den usla
ledningen och den ohjelpliga förvaltningen,
som låtit dem lida brist på allt; och den
skrytsamhet, hvarunder de usla förberedel-
serna egt rum, har i sin mån bidragit att hos
bundsförvandterna väcka en dålig tanke om
dem som under sednaste tiden ledt Englands
öden. Om derför Napoleon III känner ett
djupt behof att upprätta sig och Frankrike,
så måste den samhällsklass som ännu af gam-
mal vana i England har händelsernas högsta
ledning i sina händer, i detta ögonblick icke min-
dre djupt känna nödvändigheten att visa sig icke
alldeles ovärdig de utomordentliga företräcc
som häfden och engelska folkets utomordenti-
liga långmodighet åt den inrymma. Och
vore detta äfven icke förhållandet, skulle Eng-
lands aristokrati ännu en gång glömma hvad
den är skyldig sig sjelf och sin nation, så
skall dock aldrig engelska folket fördraga an
utan de största ansträngningar nerlträngas från
den höga plats det en gång intagit bland Eu-
ropas nationer. Man kan således icke heller
å Englands sida vänta några eftergifter, och
det är , vår fulla öfvertygelse, att man i Eng-
land antingen redan är, eller åtminstone snart
nog skall blifva af den mening, att kriget just
nu måste fortsättas med det största eftertryck,
och att. detta är ett oundgängligt vilkor för
att åt de allierades vapen vinna deltagande
och bundsförvandter hos sådana folk, hvilka,
om också mindre mäktiga genom folknummer
och materiel rikedom, dock genom sina tra-
ditioner, sin stridbarhet och sin geografiska be-
lägenhet betyda mycket när de finna tiden vara
inne att kasta sitt svärd i händelsernas vågskål.
reser