redogorelse tor den under general Hess befå
koncentrerade armån. Derigenom: har det vi
sat sig, att Österrike gjort mera än förbunds:
beslutet föreskrifver i afsee.:.de på beredskaj
för kriget. - Grefve Buol anmärker vidare, at
den preussiska befullmäktigade har föreslagi
att besluta, det förbundskontingenterna skulle
uppställas: uteslutande: inom gränserna för för.
bundets område. Detta förslag har blifvit för-
kastadt af militärkommissionen. I sjelfva ver.
ket var vid detta tillfälle icke blott fråga om
förbundsfördraget, utan äfven om konventio-
nen af den 20 April 1854 och de förbunds-
beslut, som hade till ändamål att skydda för-
bundets område, som ock att göra freds-
garantierna gällande. Det preussiska sände-
budets förslag misskänner det sammannvang.
som finnes mellan beslutet af den 8 Februari
och de den 24 Juli och den 9 December af
förbundet: fattade beslut. Cirkulärdepeschen
anmärker slutligen derjemte, att i sessionen d.
22 Febr. det preussiska sändebudet v:d emotta-
gandet af den meddelade noggranna upplysnin-
gen om österrikiska armåns styrka ifrågasatte
att beslutet af d. 8 Febr. hade sammanhang med
dessa förra beslut. Han påstod, att hvad
som rörde Donaufurstendömena - icke mera
hade någon tillämplighet på de närvarande
omständigheterna, och att beslutet af d. 8
Febr. hade en ny basis, nemligen: nödvän-
digheten att under nuvarande för Europa ho-
tande omständigheter intaga en ställning som
är beredd på krig mot hvilken sida som helst.
Han förklarade att han i preussiska regerin-
gens namn uttydde den på detta sätt. Han
tillade vidare, att Preussen skulle föreslå för-
bundet att sätta förbundsfästningarne Landau,
Rastadt, Mainz och Luxemberg i beredskap
för kriget, såsom en naturlig följd af de förra
vis å vis alla vidtagna åtgärder och för att
försäkra sig på alla sidor. Wienerkabinettet
frågar, huru sådana förslag, som det preus-
siska kunna förenas med missionerna till Lon-
don och Paris. Till och med om Preussen
icke skulle vilja ingå de förpligtelser emot
nämde makter, hvilka Österrike ingått och
icke skulle vilja afsluta något fördrag sådant
som det af d. 2 Okt., så skulle man dock
kunna anse att det minsta borde vara attför-
blifva neutral: och icke visa någon fientlic
eller hotande hållning emot Frankrike. Preus-
siska kabinettet måste finna sig nödsakadt
att förklara sig öfver denna punkt, eljest
skulle man kunna tro, att det blott tänkte
på att låta förbundet iakttaga en beväpnad
neutralitet. Wienerhofvet anser för sin pligt
att uppmana förbundet att i Tysklands enig-
hets intresse undvika skenet af en beväp-
ning, som skulle hafva annat ändamål än
utförandet af besluten af den 24 Juli
och den 9 December. Om icke förbundet
ställer sig på denna åsigts sida, så skulle
Wienerhofvet finna sig förpligtadt att helt
öppet och tydligt uttala sig emot manifesta-
tioner, sådana som dem Preussen föreslagit
och på förhand afskudda sig all avsvarighet
för de följder som dessa åtgärder skulle kunna
hafva: Det skulle anse hvarje beslut, som
gick ut på att inskränka förbundskontingen-
tens användande till tyskt område, såsom ett
uppgifvande af tyska intressen och icke tveka
ait betrakta förslaget att på krigsfot försätta gar-
nisonerna i de åt franska sidan liggande för
bundsfästningarne såsom en onyttig utmaning
Det österrikiska sändebudet har fått befall-
ning att i detta afseende förklara sig ganska
bestämdt. Wienerhofvet hoppas att dess för-
bundna äfven skola uppbjuda alla sina krafter,
om icke underhandlingarne skulle lyckas, och
framförallt att de icke skola gifva något ka-
binett anledning att missförstå förbundsbeslu-
tets verkliga mening. Det önskar att alla
tyska regeringar uppfatta frågans vigt och i
samma syfte gifva instruktioner åt sina repre-
sentanter vid förbundsdagen.
SPANIEN.
Enligt det förslag, som nu blifvit förelagdt
cortes rörande försäljningen af stats-, kom-
munal- och kyrkogodsen, skola från försälj-
ningen uteslutas de för statens behof bestimda
domäner och byggnader, de byggnader som
för närvarande innehafvas af välgörenhetsin-
rättningar; de skogar och skogsmarker, hvil-
kas försäljning regeringen icke anser lämp-
lig; Almadens qvicksilfvergrufvor, saltverken,
de gods som behöfvas för allmänt gagn, samt
hvarje domän och hvarje byggnad, hvars för-
säljning regeringen af giltiga skäl icke an-
ser rådlig. Köparne af de gods som blifva
försålda skola erlägga köpeskillingen kontant,
10 procent genast, och återstoden på årliga
terminer med 8 å 7 procent, så att hela sum-
man skall vara erlagd inom 14 år. Hvad
beträffar inkomsten af dessa gods försäljning,
så skall dermed betäckas den eventuella bri-
sten i detta års budget, och återstoden förde-
las i lika parter till inlösen af statsskulden
och till utförande af byggnader för allmänt
agn.
g Vu coörtes session den 2 Mars föreslog de-
uteraden Battles afskaffandet af alla feste-
agar, med undantag af söndagarne, men han
återtog sitt förslag sedan utrikesministern upp-
lyst, att regeringen redan öppnat underhand-
lingar med romerska hofvet om förminskande
af högtidsdagarnes antal.
Regeringen har gått in Nm författningsutskot-
tets förslag om den politiska edens afskaffande.
Cortes hafva beslutat att icke mottaga nå-
är petitioner mot de beslutade grunderna för
Ö)
rfattningen.
ITALIEN.
Sardiniens rape mot Ryssland,
utfärdad den 4 Mars, är af följande innehåll:
Redan länge betraktar: Europa med välgrundadt
misstroende Rysslands fortfarande förstoring i östern,
hvilken det anser såsom en fortgående tillämpning af
det af Peter den store invigda system, som har sitt
rotfäste längt mera i nationens natur än i de mosko
vitiska fornminnena. Detta system sträfvar med alla
sina hemliga och uppenbara krafter efter Konstanti
nopels eröfring, och det icke som ett slutligt mäl,
utan som utgängs- och stödjepunkten för vida längre
sig sträckande ärelystna sträfvanden. Dessa Rysstands
planer hota den europeiska jemnvigten med omstört-
ning. de hota foölkslarens frihet och nationernas sielf-