SLICI INOL 14 PCVIljaL AHIIHSINNUSICINUS 20I1S!1a5,
att utgifterna för att krigsrusta och mobilisera
den holstein-lauenburgska förbundskontingenten må
tills vidare utgå ur den gemensamma stats-
kassan.
Till instundande vår äro följande marin-
officerare utkommenderade: kapten Böcher
såsom chef på ångfartyget Hekla, kapten
Raffenberg på Bolger Danske, och kommen-
dörkapten Meyer på linieskeppet Dannebrogp.
Aktieegarne uti Köpenhamns Casino hade
den 6 en generalförsamling, hvarvid bestyrel-
sen bemyndigades att för tre år engagera en
direktör eller entrerpenör för de dramatiska
representationerna. Bestyrelsen har för detta
ändamål inledt underhandlingar med den äf-
vwen i Sverge väl bekante dramatiske förfat-
taren Es Bögh.
De vid. militäriska varudepoten anställda
amdersökningar ha bragt i dagen ett så vidt
utgrenadt mutnings- eller douceursystem och
kastat så mycken misstanka på depotens em-
betsimän, med undantag af direktören, att de
allesammans blifvit suspenderade.
I Folkethingets möte den 9, kom den nu-
varande regeringens förhållande till Juliför-
ordningen åter å bane, i anledning af utgifts-
osten för riksrådet. -Premierministern afgaf
vid detta tillfälle den förklaringen, att ehuru
ministerens meddelanden förut varit ganska
bestämda, ville han ännu en gång klart och
tydligt. framställa regeringens mening. Den
ämnar icke putföra förordningen af den 26
Juli; den hade tvertom förklarat sig vilja
åstadkomma en ombildning af den statsord-
ning, som genom denna förordning varit af-
sedd, så att en verklig konstitutionel helstats-
författning med lagstiftande och skattebevil-
jande myndighet åstadkommes; men det vore
bekant för alla, att regeringen i detta hänse-
ende vore nödsakad att förhandla med den
af konungen stiftade helstatsorganen, utan att
den derföre ville bedömma det sätt, hvarpå
denna tillkommit. Hade riksdagen förtroende
till ministeren, som ärligt ärnade arbeta på
en konstitutionel helstatsförfattning, så borde
den icke förhindra ministeren att följa den
enda möjliga vägen.
FRANKRIKE.
Det berättas att pariser-armån kommer att
erhålla benämningen öst-armen och ställas
under marskalk Magnans befäl. Paris skulle
förblifva denna armås högqvarter; men den
skulle förstärkas med några ytterligare divi-
sioner, hvilka skulle echelonneras åt trakten
af Metz och Strassburg.
Moviteur de VArmåee bekräftar offciellt att
två nya divisioner (sannolikt de båda första
divisionerna af Lyonarmån) skola afsändas
till Orienten under namn af 10:de och 11:te
divisionerna, samt meddelar tillika redan flera
utnämningar inom deras generalstab.
Constitutionnel bekräftar den redan om-
nämda underrättelsen att en armå skall bildas
i Paris af elitkårer. De tredje bataljonerna
af franska armåns 100 infanteriregementen,
hvilka bataljoner bilda dessa regementers de-
poter, hafva hvardera 2 elitkorepanier, ett af
grenadierer och ett af voltigörer. Dessa kom-
panier skola kompletteras till 100 man hvar-
lera, och de häraf uppkommande 20,000 man
skola samlas i Paris och bilda två divisioner,
hvardera af 10,000 man, en grenadier- och en
voltigördivision. Bomarsunds-divisionen, som
sedan sin återkomst från Östersjön varit sta-
tionerad i Cherbourg, Rouen, Amiens etc.,
skall äfven stöta till Pariserarmeån; den skall
utgöra kärnan af lägret vid Saint Maur, hvars
bildande man sedan någon tid omtalar.
Tron att kejarens resa till Orienten är nära
förestående har fått ett stöd genom en befall-
ning till förvaltningen af sydbanan, att hålla
jernvägen i ordning för transport den 27:de
förra månaden af kejsarens hästar. Ett de-
taschement af kejserliga. gardet skulle den 1
Mars inträffa i Lyon; andra detaschementer
skulle vidare afgå den 3 d:s.
Kejsarinnan sysselsätter sig redan med sin
resetoilett. Man talar till och med redan om
hennes afsigt att utsträcka sin resa ända till
Jerusalem.
Angående det regentskap som skall tillsät-
tas för kejsarens frånvaro; förljudes nu att
prins Jerome skall utnämnas till rikets gene-
rallöjtnant med biträde af ministerrådet, till
hvilket Morny och Troplong äfven skulle höra.
Akademien har den 1 Mars till ledamöter
i stället för Saint-Aulaire och Ancelot valt hrr
de Broglie och Legouvåe.
Vi omtalade för någia dagar sedan att Ber-
ryer gjort sitt inträde i franska akademien.
Han invaldes för omkring två år sedan till
ledamot af detta samfund, men hade alltjemt
uppskjutit den officiella inträdesceremonien,
hvilken, såsom man vet, hufvudsakligen består
i ett tal, som den nyinträdande håller till minne
af den, hvars plats han intager. De politiska
förhållandena gjorde det icke önskvärdt för le-
itimitetens gamle försvarare att offentligen
la ett offiicielt tal, hvari han antingen skulle
råka i kollission med det bestående, eller för-
neka sin öfvertygelse. Slutligen har han dock
måst beqväma sig att hålla sitt inträdestal,
som naturligtvis icke heller undgått att väcka
stor uppmärksamhet, och man påstod till och
med att det blifvit tidningarne förbjudet att
upptaga detta tal med anledning af dess många
och skarpa politiska hänsyftningar. Detta har
emellertid visat sig icke vara händelsen; talet
finnes aftryckt i flera tidningar, och la Presse
beledsagar det med några anmärkningar, hvaraf
vi medela följande:
Hr Berryers intagande skulle vid intet tillfälle ha
varit någon hvardagshändelse; man är icke förgäfves
den man i Frankrike som sedan Mirabeaus tid bäst
haft ordet i sin makt. Vid alla tillfällen skulle br
Berryers tal ha bragt hela Paris på benen, som man
säger; men i närvarande ögonblick var denna sam-
mankomst, på grund af många egendomliga omstän-
digheter, föremäl för en liflig nyfikenhet; de politiska
passionerna voro i verksamhet, och detta kunde man
skönja blott genom att betrakta auditoriet. Det var
icke samma lugna auditorium som man ser vid de
vanliga sammankomsterna när man mottager en ny
akademiker eller bekransar poesien eller dygden. Ack!
dygden och poesien, som likväl äro de skönaste ting
i verlden, förmå icke att hos ett auditorium framkalla
denna feberaktiga rörelse som herrskade i gär under
institutets hvalf redan längt förr än sammankomsten
öppnades, och hvilken gaf sig luft i bifallsrop dä hr