— Såsom bevis på behjertenhet hos en fjorton-
årig gosse berättar Carlskrona Veckoblad föl-
jande:
Under jagt på sjöfogel den 19 sistl. Febr. h-nde
sig, att tvenne af jägarne, neml. en fiskare, sov: bar
hustru och mänga barn, samt en bondeson, bäda från
Thorhamns socken, nedföl!o i en vak och skulie sä:
kert hafva drunknat, sä framt det icke lyckats förre
handlanden Wendels i Thorhamn fjortonärige son;
Georg Julius, att med egen fara rädda de drunknande.
Dessa, hvilkas namn icke äro uppgifoe i den berät
telse härom som ligger framför oss, voro tvenne gän-
ger nere i vattnet, men u .pdrogos likväl lyckligt af
den raske gossen, hvars !ehjertenhet just genom den
oyssnämda omständigheten tramstär i så mycket hö-
gre dager och tilldrager sig sä mycket större upp-
märksamhLet.
I sammanhang härmed må följande ur Hel-
singborgsposten meddelas, hvilket äfven vittnar
om raskhet och beslutsamhet:
För några dagar sedan såg man på isen söder om
hamnen några skolgossar gående på skridskor. Inom
ett ögonblick hade en af dem, vid namn G. Gjörloff
nedfailit i en vak med tunn is och skulle, i anseende
till djupet på detta ställe, utan tvifvel omkommit,
derest icke en af de yngre närvarande kamraterda,
Elis Hård, haft nog beslutsamhet ätt vid första nöd-
ropet ila till stället, Det lyckades honom att, lig-
gande öfver iskaoten, fatta uti den äldre, nödställde
ynglingen och, med fara att sjelf neddragasi djupet,
hjelpa honom upp. — Detta prof på raskhet och rå-
dighet, sällsynt hos en tolfårig skolgosse, har ej bört
alldeles lemnäs ät glömskan.