(Insändt.)
Ea insändare i Svenska Tidningen för den 28 Febr.
och den 1 Mars har med ett anspråk på ofelbarhet
och visdom, som alltid kläder en författare illa, äf-
ven då han har rätt, förfåktat den sats, att en kom-
mun skulle sakna laglig befogenhet att på socken-
stämmor besluta upptagande af län och sålunda ikläda
sig skuld, samt att, om sädant skett, minoriteten icke
bindes af majoritetens beslut, i fråga om skuldens
betalande, till stöd för hvilken mening han åberopar,
att i Frankrike lärer fordras en särskild lag och i
England en parlamentsakt för hvarje tillfälle lån upp-
tagas.
HjAftonbladet har visserligen redan tillförene tillbaka-
visat denna insändare, men dervid underlåtit nämna
derom, att vi redan här i Sverge ega en allmän lag,
som uttryckligen berättigar sockenstämma här i sta-
den att fatta beslut angående afgifter för försam-
lingens eller stadens gemensamma behof eller kommu-
nnala angelägenhetera. Detta stadgande kan läsas i
kongl. förordningen den 16 Mars 1847 angäende soc-
enstämmor i Stockholms stad, 9 4 9 mom. Om sä-
des ostridigt är, att majoriteten i sockenstämma kan
pälägga invånarne afgifter för anläggniogen af en
vattenledning i nufvudstaden, så lärer väl svärligen
kunna bestridas, att samma sockenstämma är behörig
att för enahanda ändamål besluta upptagande af lån,
till bestämd summa, samt deriör ikläda sig ansvarig-
het genom ärliga afgifter till ränta och amortisse-
ment; och kan kommunen ikläda sig sådan ansvarig-
het, som är förenad med afgifter, så lirer väl deo
fast heldre kunna lemna en sädan garanti, då sädana
sifter sannolikt aldrig komma i fråga. Den vise
snsändaren i Svenska Tidningen hade haft beqvämare
att taga kännedom om denna svenska författning, än
ati underrätta oss buru samma sak bebandlas i Frank-
rike och Eagland. Ej heller borde det hafra und-.
fallit hans uppmärksamhet, att kommuner tota die
erhålla lån och undsätto ngar både af Rikets Ständer
och af enskilda, emot gemensam ansvarigbet för äter-
betalningen, ja, att en dylik ansvarighet är föreskrif-
ven såsom vilkor för länebidra en. Efter insändarens
logik skulle likväl kommunen sakna laglig rätt att
åtaga sig en sädan förbindelse, och minoriteten ge-
nom sin protest ega befria sig fräna botalningsskyldig-
heten, d. v. s. att Konung och Rikats Ständer skulle
bafva begärt en ansvarighet och emottagit förbindel-
sr, : vilka voro af noll och intet värde, enär dertill
oberättigade personer utgifvit desamma! Kan sädant
verkligen vara insändarens mening? Eller tror han
at nägon domstol skulle sätta i fråga betalningsgil-
tigheten af så beskaffade skuldförbindelser?
