Hr de Villeneuve, jag hoppas att ni icke tålsatt man på detta oförskämda vis trotsar 088.n I stället rm svar, sparkade Philip våldsamt ill en glasdörr som vette åt trädgården, han skyndade åter fram till Thereses nor. Tänk ej på mig, sade han ödmjukt, fly genom denna dörr, hotellet kan hvarje ögonblick uppslukas. Hr hertig... hr de: Villeaeuve... flyn, om lifvet är er kärtl Financieren hade, oaktadt sin :embonpoint och sina korta ben redan störtat ut, lika förskräckt öfver åsynen af sin: försvarare, som öiver sjelfva faran. Hr de Beausset tvekade ännu, fru de Villeneuve rynkade ögonbrynen och rörde sig ej ur stället. sHvad betyder denna löjliga förevänning, denna dumma komedi?: frågade hon med vrede. Jag skall jaga bort denna betjenthop, som ej lyder mina befallningar.s Och hon sträckte fram handen för att fatta klocksträngen. Hör ! utropade Philip och hejdade henne med en befallande åtbörd. Midt ibland folkets förvirrade och förtviflade skrik hördes tydligt en af dessa underjordiska explosioner, som gjort Philip uppmärksam den hotande olyckan, och på samma gång skakade ett förfärligt brak salongen. Rädden er, rädden er! ropade Lussan utom sig. Snabb som blixten, ilade hertigen till trädgården, han förstod ändtligen att det ej längre var fråga om en låtsad fara. Fru de Villeneuve förblef orörlig, men Philip fattade henne i sina starka armar och bar bortchenne, oaks tadt hennes motstånd och förtviflade skri. Vid foten af trappan funno de hr Villeneuve och den unge De närmade sig Philip föratt fråga honom.