Det är slutligen nödigt att erinra att vid samma tid blef Genua återförenadt med konungariket Sar dinien, emedan det kejserliga kabinettet erkände nöd vändigheten att ät det land, som ryska vapnen hade bidragit att befria från utländskt herravälds, försäkra bäde kommersielt välstånd och storhet. Nu går hofvet i Turin, lemnande ät glömskan föräutna tilldragelser, at fråa samma Genuss hamn dirigera ett fientligt företag, som Ryssland vet sig icke hafva framkallat. Den ställning sardinska regeringen sålunda intager utan formlig krigsförklaring, säsom vi hafva visat, skulle till och med lemna oss i tvifvel om hvad namn man skulle gifva åt de hjelptrupper, som äro bestämda att anfalla vära gränser under ett lands fanor, med hvilket vi ända hittills lefvat i fred Om hofvet i Turin förlorat ur sigte de grundsatser och de bruk, som blifvit helgade af folkrätten såsom aföränderlig regel för staternas internationella förhällanden, så fortfar emellertid kejsaron för sin del Att iakttega dem. I denna afsigt tror sig H. M. K. böra förklara freden bruten de jure och de facto genom den handling af uppenbar fiendskap, för hvilken ansvaret återfaller på sardinska regeringen. Vi öfverlemna. ät densamma att bära ansvaret inför sitt eget lands opinion; inför hela Europas opartiska omdöme. Det lämpar sig syn:erligen för de vänskapliga makterna att uppskatta sardinska hofvets uppförande, då det funnit lämpligt och lojalt att vända sina vapen mot oss i samma ögonblick då kejserliga kabinettet ingick i Wien uti en underbandling med syfte att bana vägen för fredens äterställande. Önskningarne att fullkomna detta fredsverk kunde syckas hafva varit besynnerligt misskända af kabiaettet i Turia! Under det mellersta Europas makter visligen förenade sin legitima auktoritet för att hin ira en af de krigförande makterna att rekrytera sina legioner inom de stater som fortfara att respektera sin neutralitet och sitt fullkomliga oberoende, ingår Sardiniens regering, mindre män om Italiens blod, på att utgjuta det för en sak som är fremmande för dess folks politiska och religiösa inigessen. Ty ätninstone skall huset Savoyen icke pretendera att, då det utvecklar sitt banr, vid sidan af halfmånen dibehålla äran att tjena kristenhetens sak. Man skall icke mera pästå att det låg det om hjertat att försvara den svage mot den starke, då let förenar sina vapen med Frankrikes och Englands! Det är denna sednare makt, om vära underrättelser äro exakta, som tager de sardinska trupperna under sitt befäl; vi skola icke säga i sin sold, ty vi afhälla oss från att sära nationalkänslan hos ett land med hvilket vi ogerna befinna oss i krig. 4 Oaktadt denna nödvändighet skall kejsaren veta at bevara de privata intressen hos sardicska undersäter, som med Ryssland af ålder underhålla kommersiel beröring. Regeringens fel skall icke återfalla på folket. Deras egendom skall respekteras. De skola ega frihet att qvarstanna inom kejsardömet i full säkerhet, under skydd af vära lagar, så vida de så önska. Men sardinska flaggan skall hädanefter upphöra att åtnjuta de prerogativer som tillkomma endast de neutrala makternas köpmansflotta. Ef termin skall bestämmas för de sardinska skepp, som kunna befinna sig i kejsaredömets hamnar, inom hvilken det må vara tillåtet att afsegla. Hädanefter är sardinska konsulernas i Ryssland exeqvatur ätertaget. De ryska agenter, som residera i Genua och Nissa, erhålla likaledes befallning att inställa utöfningen af sina funktioner; freden emellan de båda länderna är bruten af sardinska hofvet i det ögonblick det biträdt det alliansfördrag, som d. 10 April 1854 afslöts emellan Storbritannien och Frankrike. Kejsaren har behagat uppdraga mig att meddela dessa beslut ät alla vänskapliga makter. Enligt denna befallniog anmodar jag er, min herre, att bringa denna depesch till den regerings kännedom hos hvilken ni har äran vara ackrediterad. Emottag etc. Nesselrode.n AMERIKA. Från Sandwichsöarne förmäles, att konung Kamehameha zeflidit den 15 Dec. och att prins Lihboliho blifvit utropad till hans efterträdare. Kort före sin död, den 8 Dec., hade konungen utfärdat en proklamation, hvari han tillkännagaf att han antagit det bistånd som blifvit honom erbjudet af Förenta Staterna, Frankrike och England mot ett (förmodligen från Kalifornien) befaradt fribytareanfall. SR—