Re VN oo detsamma. Du skall se dig omkring med en min af höpenhet och säga: En stätlig stad, detta Sebastopol! Ståtlig, ståtlig! Kan du komma ihåg dessa ord? — Jag skall försöka behålla dem i minnet. — Bra. Äfven måste du visa dig mycket förtjust öfver det mottagande du röner och åtskilliga gånger upp repa: Buono, buono! Ett högsinnandt folk, de här ryssarne, bravissimo! Kan du minnas allt detta? — Jag skall försöka. — Du får icke göra något misstag. Hvad jag nu lärt dig är den renaste franska, densamma som man får lära vid akademien ji Paris, så att du omöjligt kan råka i förlägenhet, om du blott minnes hvad jag sagt dig. Och nu vet du hur du skalltaga dig ut med skildtvakterna. Men det är icke allt. Du skall begära att genast blifva förd till mig — Skall jag begära detta på franska eller ryska? — Hvilket du behagar. Det är likgiltigt. — Galant. — Du skall säga att du har upplysningar att gifva mig, upplysningar af högsta vigt, hör du. — Och hvad slags upplysningar skall jag då gifva er? — Inga alls, din narr. Det är blott ett puts, för att det skall se ut som om du komme från franska lägret. — Det är godt. Derpå skall jag taga del i saken, och vi skola låtsa som hölle vi ett mycket lifligt samtal, med läg röst, med hviskningar, förstår du. — Godt. Efter slutadt samtal skall du kasta dig till mina fötter och på det enträgnaste begära att få blifva enrollerad i ryska armen. — Men det är jag ju redan, general. — Ja, ditt nöt, det är du, men blott som ryss; det är som fransman du skall begära tillåtelse att få bära vapen mot ditt fädernesland. — Ah, jag förstör. — När spektaklet är-slut, kan du stjäla dig bort och taga af dig din zuavuniform. Derpå ikläder du dig din ryska uniform och är sergsant Goulatzomboff som förut. — Kapitalt, kapi talt! Det är sagdt! Jag deserterar i afton. Sädane äro de medel guvernören i Sebastopol använder att förskaffa sig franska desertörer, om hvilka ham sedan gör särskilda relationer i sina: depescher till czaren. Någon gäng händer emellertid att den ryska soldat, som fätt sig uppdraget att spela en deserterad zuavs rol, missbrukar förtroendet och, begagnande sig af de gynnande omständigheterna, blir en dåsertör i verkligheten och löper öfver till de allierades läger. Vi blott berätta saken som att historiskt faktum. — Anekdot fråa Krim. Morning Posts korrespondent berättar följande: -Bland de. bref, som med sista fartyget ankommo frän England, befunno sig flera, som voro ställda till officerare, hvilka fallit säsom föngar i ryssarnes händer. För deras aflemnande skickades en ;paketbät uader parlamentärflagga till den belägrade staden. Såsom vanligt blefvo brefveo först genomlästa, innan man öfverlemnade dem till sina adresser. Bland dessa befann sig äfven ett bref från en ong dam till en officer, hvari hon på skämt yttrade den önskan, att ban måtte skicka henne en knapp ur Menschikoffs paletot, sä snari ban tagit der ryske öfverbefälhafsaren till fånga. Denna strof upplåstes för fursten, som genast skar en knapp ur sin uniform cch under parlamentärflagga skickade den till engelska lägret, med begäran, ati man måtte tillställa den engelska damen densamma, med den anmärkning, att det alldeles icke kunde falla honom in att så snart låta taga sig till fånga, men att ban, för att ej låta den unga damen aliför länge vänta, gjorde sig ett nöje att skicka henne det önskade minnet. — Konungen på Sandwichsöarne. Bref från Honolulu förmäla, att det är allmänna tron derstädes, att Sandwichsöarnes anslutning till Förenta Staterna nu är defnitift beslutad; att de franska och engelska sändebuden ej längre motsätta sig detta; och att enda orsaken till uppskof frän kabinettets sida vid uadertecknandet af traktaten är den presumtive tronföljarens, prins Alexander Liholihos fränvaro. Prinsen har sedan någon tid uppehållit sig på den närbelägaa ön Hawaii, der han märkt sin boskap och ordnat nägra andra angelägenheter på sitt gods. Denne herre är son af en lägre andlig tjensteman och ex dam af hög rang, nära beslägtad med konunilken, då han icke har nägra egna barn, gen prinsarne Victoria. Den presumtive tronföljaren säges göra åtskilliga små inväoniogar mot traktaten; men som han lärer befinna sig i nägon penningeförlägenhet, hvilken torde kunna undanrödjas om han beskedligt ger med sig, och som den allmänna meningen till förmån för anslutningen är så stark, att om kungen doge, skulle folket med ens förklara sig för ansiutninger; och som slutligen den regerande monarken säges nästan oupphörligen befinna sig i rusigt tillständ och efter al sannolikhet icke har långt igen, sä är ali anledning för handen att anslutningen snart skall komma att försiggå. För att så fort som möjligt tillvägabringa detta önksvärda slut på saken har emellertid Förenta Staternas ombud till utrikesministern allåtet, ett skarpt bref, deri han yrkar på traktatens omedelbara afslutande. Till följd häraf har man enkom skiekat efter prinsen, och man väntade med säkerhet att traktaten på sin väg till Washington skulle inom få dagar ankomma till San Francisco. Förhållandet är att öarne redan äro så godt som amerikanska. Der finnes en betydande, inflytelserik och förmögen amerikansk befolkning. Handeln befinner sig i amerikanarnes händer. Flertalet af de skepp som besöka öarne äro amerikanska, hufvudsakligen bhvalfiskfångare. Amerikanarne innehafva flera embeten. Der finnas amerikanska domstolar der amerikanska advokater praktisera; amerikanskt inflytande gör sig gällande öfveralit; infödingarne erkänna den amerikanska öfverlägsenheten. Dessa förhållanden förklara den s. k. allmänna meningen till förmån för anslutningen. Att sluta af alla berättelser om infödingarnes belägenhet och det allmänna tillståndet i landet under det kunglighetsspektakel som nu eger rum, skulle anslutningen troligen blifva det bästa som kunde ske; och afskaffandet af hofvet med thy åtföljande dumheter skulle ej medföra någon anovan skada än att den gjorde slut på goddagarne för näutländska äfventyrare, som länge lefvat vid hofvet och skott sig på konungens bekostnad. Denne potentat hur sjelf genom sällskapande med skeppare blifvit så fusstörd att han är fullkomligt oförmögen att taga värd om sig sjelf. — Miss Cushman uppträder på Haymarkettsatern i London såsom Komeo uti Shakespeares bekanota sorgespel. Ett engelskt blad anmärker härvid, au ca skådespelerska uti en sådan rol har en fördel framför en manlig framställare deraf. Hon kan läta passionen gå till öfverdrift utan att derför göra den orimlig, under det att manlig väldsamhet vid framställandet af den kärlekssjuke Romeo, huru litet densamma än får framskymta, alltid förefaller öfverchargerad. De scener der detta förnämligast läter märka sig då rolen gifves af aktörer, t. ex. efter förvisningsdomens meddelande i munkens cell, dessa soener berömmas just säsom miss Cushmans bästa. — Årbetslönerna i Vieteria, Några annonser på I tjenst åstundas, uti de australiska tidningarne och isynnerhet på ofvaunämnde ställe kunna gifva en föreställning om arbetslönernas belopp derstädes. Sälunda läser man i tidningarne: — 500 gräfvare kunna erhålla arbete; aflöningen 10 å 12 sh. (9 å 10 rdr rgs) om dagen jemte tält, verktyg, ved och vatten; — 500 stenbrytare åstundas; afiöningen 6 å 10 sh. pr yard, jemte tält etc. Sädana annonser påträffas dagligen, och tager man dertill i betraktande det faktum, att en bjelplig arbetare kan bryta två å tre yards om dagen, så finner man att han har sin ganska goda utkomst och kan hvarje vecka lägga af en vacker sparpenning äfven på detta det enklaste och minsta skicklighet erfordrande slag af arbete. HANDELS-UNDERRAÄTTELSER. dh mm