Re VN oo
detsamma. Du skall se dig omkring med en min af
höpenhet och säga: En stätlig stad, detta Sebasto-
pol! Ståtlig, ståtlig! Kan du komma ihåg dessa
ord? — Jag skall försöka behålla dem i minnet. —
Bra. Äfven måste du visa dig mycket förtjust öfver
det mottagande du röner och åtskilliga gånger upp
repa: Buono, buono! Ett högsinnandt folk, de här
ryssarne, bravissimo! Kan du minnas allt detta?
— Jag skall försöka. — Du får icke göra något
misstag. Hvad jag nu lärt dig är den renaste fran-
ska, densamma som man får lära vid akademien ji
Paris, så att du omöjligt kan råka i förlägenhet, om
du blott minnes hvad jag sagt dig. Och nu vet du
hur du skalltaga dig ut med skildtvakterna. Men det är
icke allt. Du skall begära att genast blifva förd till mig
— Skall jag begära detta på franska eller ryska? —
Hvilket du behagar. Det är likgiltigt. — Galant. —
Du skall säga att du har upplysningar att gifva mig,
upplysningar af högsta vigt, hör du. — Och hvad
slags upplysningar skall jag då gifva er? — Inga
alls, din narr. Det är blott ett puts, för att det
skall se ut som om du komme från franska lägret. —
Det är godt. Derpå skall jag taga del i saken,
och vi skola låtsa som hölle vi ett mycket lifligt
samtal, med läg röst, med hviskningar, förstår du. —
Godt. Efter slutadt samtal skall du kasta dig till
mina fötter och på det enträgnaste begära att få
blifva enrollerad i ryska armen. — Men det är jag
ju redan, general. — Ja, ditt nöt, det är du, men
blott som ryss; det är som fransman du skall begära
tillåtelse att få bära vapen mot ditt fädernesland. —
Ah, jag förstör. — När spektaklet är-slut, kan du
stjäla dig bort och taga af dig din zuavuniform.
Derpå ikläder du dig din ryska uniform och är
sergsant Goulatzomboff som förut. — Kapitalt, kapi
talt! Det är sagdt! Jag deserterar i afton.
Sädane äro de medel guvernören i Sebastopol an-
vänder att förskaffa sig franska desertörer, om hvilka
ham sedan gör särskilda relationer i sina: depescher
till czaren. Någon gäng händer emellertid att den
ryska soldat, som fätt sig uppdraget att spela en de-
serterad zuavs rol, missbrukar förtroendet och, begag-
nande sig af de gynnande omständigheterna, blir en
dåsertör i verkligheten och löper öfver till de allie-
rades läger. Vi blott berätta saken som att histo-
riskt faktum.
— Anekdot fråa Krim. Morning Posts kor-
respondent berättar följande: -Bland de. bref, som
med sista fartyget ankommo frän England, befunno sig
flera, som voro ställda till officerare, hvilka fallit sä-
som föngar i ryssarnes händer. För deras aflemnande
skickades en ;paketbät uader parlamentärflagga till
den belägrade staden. Såsom vanligt blefvo brefveo
först genomlästa, innan man öfverlemnade dem till
sina adresser. Bland dessa befann sig äfven ett bref
från en ong dam till en officer, hvari hon på skämt
yttrade den önskan, att ban måtte skicka henne en
knapp ur Menschikoffs paletot, sä snari ban tagit der
ryske öfverbefälhafsaren till fånga. Denna strof upp-
låstes för fursten, som genast skar en knapp ur sin
uniform cch under parlamentärflagga skickade den
till engelska lägret, med begäran, ati man måtte till-
ställa den engelska damen densamma, med den an-
märkning, att det alldeles icke kunde falla honom in
att så snart låta taga sig till fånga, men att ban,
för att ej låta den unga damen aliför länge vänta,
gjorde sig ett nöje att skicka henne det önskade
minnet.
— Konungen på Sandwichsöarne. Bref från
Honolulu förmäla, att det är allmänna tron derstädes,
att Sandwichsöarnes anslutning till Förenta Staterna
nu är defnitift beslutad; att de franska och engelska
sändebuden ej längre motsätta sig detta; och att enda
orsaken till uppskof frän kabinettets sida vid ua-
dertecknandet af traktaten är den presumtive tron-
följarens, prins Alexander Liholihos fränvaro. Prin-
sen har sedan någon tid uppehållit sig på den när-
belägaa ön Hawaii, der han märkt sin boskap och
ordnat nägra andra angelägenheter på sitt gods.
Denne herre är son af en lägre andlig tjensteman
och ex dam af hög rang, nära beslägtad med konun-
ilken, då han icke har nägra egna barn,
gen prinsarne
Victoria. Den presumtive tronföljaren säges göra åt-
skilliga små inväoniogar mot traktaten; men som
han lärer befinna sig i nägon penningeförlägenhet,
hvilken torde kunna undanrödjas om han beskedligt
ger med sig, och som den allmänna meningen till
förmån för anslutningen är så stark, att om kungen
doge, skulle folket med ens förklara sig för ansiut-
ninger; och som slutligen den regerande monarken
säges nästan oupphörligen befinna sig i rusigt till-
ständ och efter al sannolikhet icke har långt igen,
sä är ali anledning för handen att anslutningen snart
skall komma att försiggå. För att så fort som möj-
ligt tillvägabringa detta önksvärda slut på saken har
emellertid Förenta Staternas ombud till utrikesministern
allåtet, ett skarpt bref, deri han yrkar på traktatens
omedelbara afslutande. Till följd häraf har man en-
kom skiekat efter prinsen, och man väntade med sä-
kerhet att traktaten på sin väg till Washington skulle
inom få dagar ankomma till San Francisco. För-
hållandet är att öarne redan äro så godt som ameri-
kanska. Der finnes en betydande, inflytelserik och
förmögen amerikansk befolkning. Handeln befinner
sig i amerikanarnes händer. Flertalet af de skepp som
besöka öarne äro amerikanska, hufvudsakligen bhval-
fiskfångare. Amerikanarne innehafva flera embeten.
Der finnas amerikanska domstolar der amerikanska
advokater praktisera; amerikanskt inflytande gör sig
gällande öfveralit; infödingarne erkänna den ameri-
kanska öfverlägsenheten. Dessa förhållanden förklara
den s. k. allmänna meningen till förmån för an-
slutningen. Att sluta af alla berättelser om infö-
dingarnes belägenhet och det allmänna tillståndet i
landet under det kunglighetsspektakel som nu eger
rum, skulle anslutningen troligen blifva det bästa
som kunde ske; och afskaffandet af hofvet med thy
åtföljande dumheter skulle ej medföra någon anovan
skada än att den gjorde slut på goddagarne för nä-
utländska äfventyrare, som länge lefvat vid hof-
vet och skott sig på konungens bekostnad. Denne
potentat hur sjelf genom sällskapande med skeppare
blifvit så fusstörd att han är fullkomligt oförmögen
att taga värd om sig sjelf.
— Miss Cushman uppträder på Haymarket-
tsatern i London såsom Komeo uti Shakespeares be-
kanota sorgespel. Ett engelskt blad anmärker härvid,
au ca skådespelerska uti en sådan rol har en fördel
framför en manlig framställare deraf. Hon kan läta
passionen gå till öfverdrift utan att derför göra den
orimlig, under det att manlig väldsamhet vid fram-
ställandet af den kärlekssjuke Romeo, huru litet den-
samma än får framskymta, alltid förefaller öfver-
chargerad. De scener der detta förnämligast läter
märka sig då rolen gifves af aktörer, t. ex. efter
förvisningsdomens meddelande i munkens cell, dessa
soener berömmas just säsom miss Cushmans bästa.
— Årbetslönerna i Vieteria, Några annonser
på I tjenst åstundas, uti de australiska tidningarne
och isynnerhet på ofvaunämnde ställe kunna gifva en
föreställning om arbetslönernas belopp derstädes. Sä-
lunda läser man i tidningarne: — 500 gräfvare kunna
erhålla arbete; aflöningen 10 å 12 sh. (9 å 10 rdr
rgs) om dagen jemte tält, verktyg, ved och vatten;
— 500 stenbrytare åstundas; afiöningen 6 å 10 sh.
pr yard, jemte tält etc. Sädana annonser påträffas
dagligen, och tager man dertill i betraktande det
faktum, att en bjelplig arbetare kan bryta två å tre
yards om dagen, så finner man att han har sin gan-
ska goda utkomst och kan hvarje vecka lägga af en
vacker sparpenning äfven på detta det enklaste och
minsta skicklighet erfordrande slag af arbete.
HANDELS-UNDERRAÄTTELSER.
dh mm