VV MM) ED NOV VV PV
tige också blifva de företrädesvis gynnade? Icke,
så vidt man kan se. Det händer visserligen, att nå-
gra fattige bo inom den tätt bebyggda delen af sta-
den; men de aldra fleste bo afsides borta på mal-
marne, dit troligtvis icke ens hufvudrören komma att
utsträckas, och der, vi vilja icke säga husegarne utan
kojeegarne säkert icke påkosta sina lumpna egendomar
utgreningar från hufvudrören. Det sanitärt-filantro-
piskt-moraliska goda, man väntar sig för massan, är
sålunda, minst sagdt, problematiskt. (17)
Hvad beräkningarne af kostnad och inkomst angär,
så synas de vara den svagaste sidan af detta med så
svaga sidor behäftade projekt. (18) Då ins. erkänner,latt
han icke kan med visshet säga nägonting om dessa
beräkningar, så gör han ingen värre bekännelse, än
öfverståthällare och komiten sjelfve högtidligen af-
gifvit. Att för bedömande af kostnaden för rörens
nedläggving vilja anställa nägon, ens den aflägsna-
ste jemförelse mellan andra städer och Stockholm,
torde vara förbastadt. En stad, lika tätt bebygd,
Sfverallt med lika stora hus, på jemn och af sund eller
andra lätt genomgräfda jordlager bestäende grund,
och en stad bygd på granit, i branta sluttningar,
stycktals tätt nog, men till största delen med ett hus
här och der emellan klipporna!? Man kan svärli-
gen tro, att en jemförelse emellan dem på allfvar för
sökes. Om klimatiska olikheter vill ins. icke tala;
den saken torde ligga allt för tydlig för hvars och
ens begrepp. Konsten och penningar kunna visser-
ligen öfvervinna äfven dylika svärigheter; men dei
fordras mycken konst och penningar. Att spränga
gropar för rören till 4 fots djup — ty mindre torde
väl ej vara fullt rädligt — att bryta in smårören i
källare och derifrån draga dem upp (genom innermu-
rar eller rum och trossbottnar) på sädant sätt att de
ej äro utsatta för frysning, eller i annat fall att om-
gifva dem med fullkomligen fredande betäckning
(endast strö, och det ofta ombytt, torde vara allde
les säkert); allt detta tyckes vara af så begrundans-
värd art, att man borde, som det heter, vända tun
gan två gänger i munnen, innan man begynner ci-
tera exempel frän andra städer, der de.i frägava
rande svärigheterne antingen icke finnas eller ät-
winstone i vida mindre grad. Den enda i klimatets
härdhet jemförliga stad, som blifvit såsom exempei
äberopad, är Petersburg; och derom kan förslaget
icke säga mera, än att en vattenledning är påtänkt
och päbegynnt. Resultat vet man ej att åberopa; och
äfven en liten omständighet är glömd, nemligen att
Petersburg icke har brunnar eiler källor och plat:
intet annat vatten än Nevans, ens till drickesvatten.
När den absoluta nödvändigheten tvingar, måste mar
gripa sig an, äfven i strid med de svåraste hinder;
men denna absoluta nödvändighet finnes ej för Stock-
holm. (19)
sig, att hela vattenledningen skall blifva
utaf noll och intet värde. Eljest synes den
väl vara säkerhet nog.
(15) Kommer vattnet att hemtas från Årsta-
viken, såsom man föreslagit, skall det fil-
treras. Inmänges här, såsom förlidet år
verkligen lärer varit händelsen, nåbot salt-
vatten, så kommer olägenheten deraf vid
sådana sällsynta tillfällen att afhjelpas ge-
nom en särskilt rörledning, som skulle för-
binda vattenreservoiren med Hammarby sjö,
hvarifrån vatten kan uppumpas. Den kal-
kulerade kostnaden härför är redan uppta-
gen i kapten Leijonanckers förslag.
Att vattnet i Mälaren är oltka på olika
ställen i hufvudstadens närhet ådagalägges
af den kemiska undersökning öfver dess
beskaffenhet, som hr doktor Hamberg an-
ställt, och hvaraf resultaterna finnas bifo-
gade komitens betänkande. Insändarens på-
stående, att vid uppsjö allt Mälarevatten
blir mer eller mindre salt, är så orimligt,
att någon vederläggning deraf synes oss
vara öfverflödig. Nyssnämda undersökning
visar dessutom, att vid uppsjö saltbalten i
närheten t. ex. af Carolinska institutet icke
uppgår till Y,:del af den som finnes vid
Rosenbad. När ett så stort aftagande i salt-
halten eger rum på detta korta afstånd,
kan man omöjligen under vanliga förhål-
landen behöfva frukta för någon sälta i
Årstaviken, till hvilken afståndet är så be-
tydligt.
(16) Läkarne i Stockholm säga helt annat.
Hvem som får mesta nyttan af en vatten-
ledning i Stockholm, torde för öfrigt vara
svärt att afgöra. Stockholms öfverdrifvet
höga mortalitets-procent drabbar visserligen
icke uteslutande de fattige.
(17) Dessa slutsatser äro talande bevis på in-
sändarens logiska reda. Derföre att några
af Stockholms invånare möjligen kunna hafva
råd att med betydlig kostnad låta hemta
sitt behof af dricksvatten från de källor som
befinna sig i stadens närhet, skulle det för
dem icke vara någon fördel att slippa denna
kostnad och att få godt och ymnigt vatten
i sina bostäder mot en jemförelsevis ringa
afgift! Utom dessa i ekonomiskt afseende
lyckligt lottade finnes det, enligt insända-
rens mening, endast utfattiga personer i huf-
vudstaden och dessa bo längst bort på mal-
marne. Vi deremot tro, ait i Stockholm
finnas en mängd familjer, och dessa torde
till och med utgöra flertalet, för hvilka af-
giften för anskaffandet af godt och bruk-
bart vatten är ganska kännbar, och för dessa
torde en vattenledning, som lemnar vatten
för godt pris, vara en af de största förde-
lar, som kommunen kan bereda dem. Hvad
stadens aflägsnaste delar vidkommer, så är
det sannt, att vattenledningen icke genast
vid dess anläggning kan förse dessa stads-
delar med vatten, men meningen är ju att
sådant skall ske, så snart vattenledningen
lemnar så stor behållning, att detta låter
sig göra.
(18) Beräkningarne äro och kunna naturligt-
vis icke vara annorlunda än efter sannolik-
heter uppgjorda; men den stora skillnaden
här emot i andra företag är, att en ökad
kostnad endast föranleder till en minskad
och fördröjd anläggning och tvärtom, då
deremot i andra företag, som ovilkorligen
skola inom ett visst omfång fullbordas, en
ökad kostnad måste följas af högre till-
skott. Med säkerhet kan i alla händelser
antagas, efter hvad sakkunnige försäkra,
att tillgångarne medgifva hufvudrörs ledande
till de vigtigaste punkterna å söder och
norrmalm samt i staden inom broarne.
(19) Det framställda kostnadsförslaget för en
vattenledning i hufvudstaden är icke, såsom
insändaren synes antaga, helt enkelt hem-
tadt från utlandet, utan grundar sig på en
speciel undersökning af de lokala förhål-
landena i Stockholm. Bevis härför finner
insändaren i hr Leijonankers detaljerade för-
BS9 8 OM mr 4 ra om I
— - MM MK NA KT