VV MM) ED NOV VV PV tige också blifva de företrädesvis gynnade? Icke, så vidt man kan se. Det händer visserligen, att några fattige bo inom den tätt bebyggda delen af staden; men de aldra fleste bo afsides borta på malmarne, dit troligtvis icke ens hufvudrören komma att utsträckas, och der, vi vilja icke säga husegarne utan kojeegarne säkert icke påkosta sina lumpna egendomar utgreningar från hufvudrören. Det sanitärt-filantropiskt-moraliska goda, man väntar sig för massan, är sålunda, minst sagdt, problematiskt. (17) Hvad beräkningarne af kostnad och inkomst angär, så synas de vara den svagaste sidan af detta med så svaga sidor behäftade projekt. (18) Då ins. erkänner,latt han icke kan med visshet säga nägonting om dessa beräkningar, så gör han ingen värre bekännelse, än öfverståthällare och komiten sjelfve högtidligen afgifvit. Att för bedömande af kostnaden för rörens nedläggving vilja anställa nägon, ens den aflägsnaste jemförelse mellan andra städer och Stockholm, torde vara förbastadt. En stad, lika tätt bebygd, Sfverallt med lika stora hus, på jemn och af sund eller andra lätt genomgräfda jordlager bestäende grund, och en stad bygd på granit, i branta sluttningar, stycktals tätt nog, men till största delen med ett hus här och der emellan klipporna!? Man kan svärligen tro, att en jemförelse emellan dem på allfvar för sökes. Om klimatiska olikheter vill ins. icke tala; den saken torde ligga allt för tydlig för hvars och ens begrepp. Konsten och penningar kunna visserligen öfvervinna äfven dylika svärigheter; men dei fordras mycken konst och penningar. Att spränga gropar för rören till 4 fots djup — ty mindre torde väl ej vara fullt rädligt — att bryta in smårören i källare och derifrån draga dem upp (genom innermurar eller rum och trossbottnar) på sädant sätt att de ej äro utsatta för frysning, eller i annat fall att omgifva dem med fullkomligen fredande betäckning (endast strö, och det ofta ombytt, torde vara allde les säkert); allt detta tyckes vara af så begrundansvärd art, att man borde, som det heter, vända tun gan två gänger i munnen, innan man begynner citera exempel frän andra städer, der de.i frägava rande svärigheterne antingen icke finnas eller ätwinstone i vida mindre grad. Den enda i klimatets härdhet jemförliga stad, som blifvit såsom exempei äberopad, är Petersburg; och derom kan förslaget icke säga mera, än att en vattenledning är påtänkt och päbegynnt. Resultat vet man ej att åberopa; och äfven en liten omständighet är glömd, nemligen att Petersburg icke har brunnar eiler källor och plat: intet annat vatten än Nevans, ens till drickesvatten. När den absoluta nödvändigheten tvingar, måste mar gripa sig an, äfven i strid med de svåraste hinder; men denna absoluta nödvändighet finnes ej för Stockholm. (19) sig, att hela vattenledningen skall blifva utaf noll och intet värde. Eljest synes den väl vara säkerhet nog. (15) Kommer vattnet att hemtas från Årstaviken, såsom man föreslagit, skall det filtreras. Inmänges här, såsom förlidet år verkligen lärer varit händelsen, nåbot saltvatten, så kommer olägenheten deraf vid sådana sällsynta tillfällen att afhjelpas genom en särskilt rörledning, som skulle förbinda vattenreservoiren med Hammarby sjö, hvarifrån vatten kan uppumpas. Den kalkulerade kostnaden härför är redan upptagen i kapten Leijonanckers förslag. Att vattnet i Mälaren är oltka på olika ställen i hufvudstadens närhet ådagalägges af den kemiska undersökning öfver dess beskaffenhet, som hr doktor Hamberg anställt, och hvaraf resultaterna finnas bifogade komitens betänkande. Insändarens påstående, att vid uppsjö allt Mälarevatten blir mer eller mindre salt, är så orimligt, att någon vederläggning deraf synes oss vara öfverflödig. Nyssnämda undersökning visar dessutom, att vid uppsjö saltbalten i närheten t. ex. af Carolinska institutet icke uppgår till Y,:del af den som finnes vid Rosenbad. När ett så stort aftagande i salthalten eger rum på detta korta afstånd, kan man omöjligen under vanliga förhållanden behöfva frukta för någon sälta i Årstaviken, till hvilken afståndet är så betydligt. (16) Läkarne i Stockholm säga helt annat. Hvem som får mesta nyttan af en vattenledning i Stockholm, torde för öfrigt vara svärt att afgöra. Stockholms öfverdrifvet höga mortalitets-procent drabbar visserligen icke uteslutande de fattige. (17) Dessa slutsatser äro talande bevis på insändarens logiska reda. Derföre att några af Stockholms invånare möjligen kunna hafva råd att med betydlig kostnad låta hemta sitt behof af dricksvatten från de källor som befinna sig i stadens närhet, skulle det för dem icke vara någon fördel att slippa denna kostnad och att få godt och ymnigt vatten i sina bostäder mot en jemförelsevis ringa afgift! Utom dessa i ekonomiskt afseende lyckligt lottade finnes det, enligt insändarens mening, endast utfattiga personer i hufvudstaden och dessa bo längst bort på malmarne. Vi deremot tro, ait i Stockholm finnas en mängd familjer, och dessa torde till och med utgöra flertalet, för hvilka afgiften för anskaffandet af godt och brukbart vatten är ganska kännbar, och för dessa torde en vattenledning, som lemnar vatten för godt pris, vara en af de största fördelar, som kommunen kan bereda dem. Hvad stadens aflägsnaste delar vidkommer, så är det sannt, att vattenledningen icke genast vid dess anläggning kan förse dessa stadsdelar med vatten, men meningen är ju att sådant skall ske, så snart vattenledningen lemnar så stor behållning, att detta låter sig göra. (18) Beräkningarne äro och kunna naturligtvis icke vara annorlunda än efter sannolikheter uppgjorda; men den stora skillnaden här emot i andra företag är, att en ökad kostnad endast föranleder till en minskad och fördröjd anläggning och tvärtom, då deremot i andra företag, som ovilkorligen skola inom ett visst omfång fullbordas, en ökad kostnad måste följas af högre tillskott. Med säkerhet kan i alla händelser antagas, efter hvad sakkunnige försäkra, att tillgångarne medgifva hufvudrörs ledande till de vigtigaste punkterna å söder och norrmalm samt i staden inom broarne. (19) Det framställda kostnadsförslaget för en vattenledning i hufvudstaden är icke, såsom insändaren synes antaga, helt enkelt hemtadt från utlandet, utan grundar sig på en speciel undersökning af de lokala förhållandena i Stockholm. Bevis härför finner insändaren i hr Leijonankers detaljerade förBS9 8 OM mr 4 ra om I — MM MK NA KT