Frankfurt. Journal des Debats, afbandlar i en längre artikel de sednaste tilldragelserns vid förbundsdagen i Frankfurt. Pre heter det deri, har begagnat detta tillfäll. för att på kategoriskt sätt uttala sig rörande: sin politik och att svara på vissa beskyllningar som man gjort emot dess tänkesätt och planer. Hvad i detta afseende auvdrogs å preussiska sidan kan efter vår korrespondents uppgifter sammanfattas i följande: Man tröttmar ej att upprepa, att en förtrolig och hemilig allians består emellan de båda hofven i Berlin ock Petersburg. Det är icke sannt. Preussen är minst lika oberoende af Rysstand som Österrike. Berlinerkabinettet har gjort sitt inflytande gällande än hos det kejserliga hofvet i Wien, än hos det i Petersburg, för att förebygga en brytning dem emellan, hvilken-gyntes Preussen blifva skadlig för Europa och isyonerhbet för Tyskland. Det har ofte hos ryska kabinettet yrkat på billiga koncessioner, liksom det under tiden hos de andra Kabinistterna yrkat på moderation i de vilkor man ville framlägga för Ryssland. Vid alla .dessa steg leddes Preussen blott af sin önskan :att bibehålla och återställa freden. Och om man noga kände förhållandena emellan Preus:gen och Ryssland under dessa sednaste åren, :så skulle man se att de upprepade gånger haft en karakter af missnöje och bitterhet. Man gör sig en falsk föreställning om Preusgens författning och dess bjelpkällor. Det är :sannt att Preussen är väsintligen en militärsstat, då alla preussare utan undantag äro soldater. För denna organisation har man Fredrik Wiihelm den III:s vishet att tacka. Han begagnade med stor skicklighet den natiomella rörelsen 1813, sin popnlsritet och sitt inflytande; men. denna organisation, som är förträfflig om den riktigt användes, visar sig motvillig om man använder den för främmande ändamål. Preussens militäriska makt är väsentligen och uteslutande defensiv; den är icke och kan ej vara offensiv; och just deri afviker den från Österrikes rmoiliäriska makt och den hos så många andra stater, som underhålla sina armeer förmedelst ett system af. betalda engagementer eller vissa och periodiska rekryteringar. Dessz staters vegeringar kunna efter behag förfoga öfver sina armåeer, hvilket icke preussiska konungens regering kan. I Preussen utgör armen nationen; att förfoga öfver armån vill säga detsamma som att förfoga öfver nationen. Den dag, då Preussen beslutar sig att föra krig, kallar det 550,000. man under vapen, alla tillhörande aktiva armen. Ända til! den dag de :sammandragas lefva dessa soldater i skötet af :sina familjer, sysselsatta med jordbruk och jindustri. Man kan föreställa sig i hvilken iförvirring armens mobillisering skulle försätta itefolkningen på Jand och i stad. Regeringen måste således se sig väl före, incan dep -inlåter sig på ett krig, det måste vara frågs om ett stort. direkt och verkligt natiowalin tresse, och derom att detta intresse är starkt nog att Vara tydligt för alla och rycka med sig la motspänstiga sinnen: Det tiliades, att Ireussen ville, hvad hela Europa ville: fredens återställande under sådana vilkor att den icke mera skulle kunna störas för sådana ors, tkers skull, som upptändt kriget; att Berlinei kabinettet medverkat till det gemensamma syr tet, och att det ännu ville dertill medverka rned alla sina medel; men att det deremot vi. lbåller, att man skal! lemna åt detsamma att bedömma lämpligheten af dess handlingar. andra gjdan svarades attt dessa reflexioner blifvit förd: jö:. att det var fråga om utförandet af ett fördrag, , bvars välgerningar för Tyskland och hela jutopa oåterkalleligen blifvit förvärfvade, och att detta var det enda som skulle vara to temål för förbundsdagens rådplägningar. Sedan diskus-1 sionen antagit denna lifliga karakter, vigade sig det från Bayern utgånga förmedling SÖrslaget såsom önskvärdt för hvar och en; ty Österrike och Preussen hade gått för lång att gå tillbaka. och de öfriga staterna kunde icke mera underlåta att förklara sig för den ena eller den andra. Man skrifver till oss att Bayerns åsigt enhälligt antogs i båda koml: missionerna och vi tro det gerna. Ö har gifvt exemplet och Preussen hrc detsamma. Sålunda har förbundsdage:. återigen blifvit befriad från en förlägenhet, som blifvit den förorsakad genom dess båda stora beskyddares rivalisering. HessenDarmstadt. Storhertigen har utfärdat följande kabinettsorder till alla de särskilda ministeörerna, med undantag af krigsministeren : Då jag har öfvertygat mig, att den förut gifna befallningen, att civila embetsmän skola ömsesidigt helsa på hvarandra, då de mötas klädda i uniform, mycket ofta icke iakttages, i det jag många gånger harj iakttagit, att uniformerade embetsmän gå förbi I. hvarandra, utan att helsa, så måste ofvannämnde med anständighetens fordringar öfverensstiäimmande bestämmelse ytterligare hos ve.derbörande inskärpas till efterföljd. Likaså. :måste man erinra civilembetsmännen, att uni:formspaletot och uniformsmössa icke få bäras utill civil drägt. SCHWEIZ. Öfverste Bontems har afböjt anbudet attl. erhålla befäl öfver en engelsk fremlingslegion med generallöjtnants grad, emedan öppen värf-: ning är omöjlig. SPANIEN. Påfliga nuntien säges ha hotat begära sina ; pass om finansministerens: förslag beträffande. :kyrkogodsens försäljning skulle gå igenom. — Å andra sidan heter det att hr Madoz läwer vara betönkt på att med försäljningen :ställa så till, att man så litet som möjligt :skall stöta sig med romerska hofvet. Cortes sysselsatte sig med ändlösa debatter om nationalsuverämtetens princip. PORTUGAL. Deputeradekammaren har antagit en rer kryteringslag, hufvudsakligen uppgjord efter franskt mönster, och införande en allmän skonskription såsom: grundval för militärorgaimisationen. ITALIEN. AA Rn IT KAR