PARIS HATAROMBER): Af ELIE BERTHET. pDet är, oförklarligt. att, .olyckshändelser, af detta slag sår ofta. inträffå rumera,; återtog Chaviguy. Hvem rådde om huset ? Åh, honom skedde: det rätt. Det var en gammal skojare, gubben Canivet; han hade alla möjliga slags vackra yrken, han var både procentare, lumpköpare och lurendrejare Canivet,, sade Philip och lyfte tankfullt upp hufvudet, det namnet känner jag. Var det icke han som skaffade polisen medel att upptäcka tjufbandet från Montsouris och som derföre, fick en: hederlig belöning af tullkammaren? Det vet jag. icke min herre,; svarade Suzette leende, men enligt hvad som berättas tror jag nästan att gubben Canivet heldre drack. oeh roade: sig med tjufvar än angaf dem för polisen. Stackars gubbe; han är: nu död, krossad undet, sitt eget hus, och mot de döda bör man vara skonsam. ,essa kristliga tänkesätt hedra dig, min dotter,; återtog. abben skrattande, men säg mig, vet man hvarföre pappa Canivets hus gjort en sådan.djupinigning, känner man orsaken ttill .olyekshändelsen? Kors, .det är djefvulen, vet jag, sade Suzonp, hvilken ;afsafundsjuka för den uppmärksamhet, som den, vackra. abbän egnadehennes kamrat, kastade detta ordii förbigående. Djefvulen, sade Chavigny halfhögt,hyad den Suzon. begagnar: för illa: valda: uttryckt Tala du Suzette, du -ärs;jen -städad,.enfin; flicka.; Om du någon gång, tittat i Almanach des Muses så skallvdu få läsa, hvad jag tänker om dig. : Tack goda. snälla. herr abbål; Jos, se:man säger så mycket om den här händelsen, det talas isynnerhet om stora källarhvalf som skola å under den här delen af Paris och i hvilka ingen kristlig själ någonsin inträngt. I dem ) Se A. B. n:o 30—33.