Fer LITTERATUR. 1854 års riksmöte, med dess handlingar och handlande personer, tecknadt af tvenne riksdagsfullmäktige. Andra delvis omarbetade och tillökta upplagan. Upsala, Wahlström C. 1855. Vi nämnde, kort före riksdagens slut då första upplagan utkom, med några ord om dess innehåll, såsom en ur moderat liberal synpunkt affattad öfversigt af de vigtigaste frågor som under riksdagen blifvit afgjorda, och såsom en godlynt, stundom rätt pikant, mönstring af dess verkande krafter. Den lilla boken fick en särdeles liflig afsättning och var inom kort tid försvunnen ur bokhandeln, då hvarje riksdagsman väl i första rummet ville tillegna sig den lilla krönikan öfver händelser, af hvilka han varit i mer eller mindre grad en pars magna, och på köpet erhålla ett stycke porträtt af sig, mer eller mindre troget, att visa för sina hemmavarande. Den nya upplagan har efter riksdagens afslutande blifvit underkastad en ej. obetydlig omarbetning och utvidgning, i det författarne redogjort för den slutliga behandlingen af alla större frågor som vid första upplagans utgifvande ännu voro oafgjorda. Således finna vi en ganska omfattande öfversigt af bevillningsfrågornas behandling, särdeles af tulltazan, hvari med rätta anmärkes att Ständerna vid denna riksdag tagit ett stort steg framåt genom beslutet om de direkta förbudens upphäfvande, hvaremot såsom en ensidighet deri beklagas att tullafgifterna. på lifsmedel och åtskilliga förnödenheter för det dagliga lifvet blifvit så högt satta, att de måste tryckande drabba de mindre bemedlade arbetande samhällsklasserna. Afvenledes finna vi i denna nya upplaga tillagdien slutreflexion öfver konstitutionsutskottets,! i jemförelse med dess öfriga mera positiva åligganden, alltför mycket förbisedda grånskande verksamhet, hvilken vi här intaga: Slutligen böra vi ej heller förbigå riksdagens, ätminstone utur högre politiska och moraliska synpunkter, vigtigaste angelägenhet: konst. utskottets granskning af styrelseätgärderna. Hitintills har denna granskning varit helt och hället illusorisk, och de få anmärkningar, som någon gäng, kanske mest för syns. skull, blifvit af utskottet framställda till ständerna, hafva varit isolerade, utan allt: sammanhang och derigenora utan all vigt. För första gången sedan 1809, har granskningen nu sträckt sig till det hela af styrelsesystemet och ide grundsatser som uti förvaltningen uppenbarat sig, hvilket tvifvelsutan ock är grundlagens mening; och de särskilta åtgärderha, hvilka framhällits såsom anmärkningsvärda, hafva. anförts endast säsom bevis på de ledande principerha, säsom prof på det herrskande systemet. Förtjensten härutaf tillhörer visserligen odeladt och uteslutande borgareoch bondeständens ledamöter i utskottet, då adelns och presternas deremot iäflat i underdånigt hit att hålla ågranskningen tillbaka och undertrycka anmärkningarne ; men resultatet, det stora resultatet är ändå icke desto mindre gifvet: att ministeriella ansvarigheten, om icke redan är, dock är på vägen att blifva en sanning i Sverge; och fortsätter konstitutionsutskottet vid nästa riksdag, hyad under den nyss slutade blifvit passionsfritt och opartiskt med allvar och tillika med moderation begyndt, så skola säkerligen de mest nyttiga och välgörande följder derutaf för fåderneslandet uppstå. Ty värr bar det kommit så längt, att nästan hvar och en ansett sig qvalificerad för taburetten; huru litet han än må hafva varit utrustad med den karaktersfasthet och de statsmannaegenskaper i öfrigt, som kunnat göra honom vuxen och värdig rådgifvarekallet; — detta har varit Verkan utaf konstitutionsutskottetsuteblifna granskting, och att, säsomföljd deraf; oppositionen inom pressen äfven saknat allt stöd ifrån representationen En god början till rättelsö af detta oskick är nu ziord, och sannolikt torde framtiden i detta afseende föra Oss in på en lyckligare och tryggare bana. Det torde öfven roa läsaren att se några prof på karakteristikerna öfver de handlande personligheterna. Se här hvad som säges om de tre rådgifvarneyrepresenterande det ministeriella partiet inom riddarhuset: Friherre Palmstjerna. Säsom talare är denne förste lord af skattkammaren lika litet lycklig nu som då han i det framätskridande, med jubel helsade systemets dagar uppträdde i oppositionens leder. Hans korta, afbrutna, kommandoord liknande satser skulle, dm de uttalades af andra läppar än en ministers, vinna föga afseende. Att emellert:d friherre Palmstjerna nägongäng då det erfordras, äfven förmär gifva sina af ett klart förstånd mognade kunskaper ett adetvat uttryck, visar,hans uttryck i skatteförenklingsfrågan den 10 Augusti. Grefve-Mörner; delande sin förenämnde, embetsbroders politiska åsigter, eger en större förmäga att uttrycka.dem, ehuru, den klagande ton, som är denne talare egen, ej rätt väl synes lämpa sig för hans höga ständpunkt, snarare måhända för motståndarnes ,