nom sin ålder, sin erfarenhet och sin mångsi-
diga bildning, var fullkomligt kompetent att be-
dömma både teorierna och verkan af deras till-
ämpning. Vi känna icke de orsaker som afhöllo
hr Richert från emottagande af ett högt förtroen-
deembete och förmådde houom att utbyta detta
mot den blygsamma platsen af ledamot i lagbe-
red ringen; men derom äro vi fullt förvissade,
att om han kunnat förutse, hvad som sedan in-
träffat, så hade han icke tvekat att för sitt
fäderneslands bästa göra denna uppoffring,
och lika säkra äro vi att, i sådan händelse,
förhållandena gestaltat gig i en helt annan ord-
ning och att vi då haft många af dessa teo-
rier förvandlade till verklighet; att framför
allt det konstitutionela styrelsesättet då blif-
vit en sanning och att det förslag till repre-
sentationens ombildning, som då tvifvelsutan
kommit att framställas, icke snöpligen öfver-
gifvits.
Det hade i denna händelse äfven blifvit
tillfälle att försöka, huru pass mycket praktiskt
nyttigt och godt den nya konservativa Oppo-
sitionen, äfven med Svenska Tidningen till
standarförare, kunnat uträtta, och hvilken me-
ning i sjelfva verket är mäktigast här i lan-
det, den liberala, understödd af folket och dess
konung, eller den konservativa embetsmanna-
hierarkien och hofaristokratien. Man hade
äfven då säkerligen kommit i tillfälle att er-
fara, huruvida några högre statsmannaförmågor
icke stå att uppleta bland det liberala partiet,
än de som nu erbjuda sig inom det konser-
vativa, och huruvida man då sett sig nödsa-
kad att bibehålla ministrar endast i anseende
till svårigheten eller omöjligheten att finna
efterträdare, som vilja underkasta sig den i
sanning icke lätt betalta uppoffringen att vara
allenastyrandets villiga och lydiga tjenare
och verktyg. Så länge deremot det :sednare
vilkoret är oskiljaktigt från valet till rikets
högsta embeten, går det väl an att fortsätta
sina förebråelser mot oppositionen,, att den
icke kan uträtta något positift för de prak-
tiska samhällsförbättringarne, och att det va-
rit denna, som genom sina anfall mot mini-
ståren hindrat allt det goda, som konserva-
tismen eljest haft för afsigt att i sak tillväga-
bringa.
Lyckligtvis finnes emellertid någonting som
står öfver partierna. Det kallas sakernas,
tvång eller tidens makt. Det är genom
denna häfstång som, i trots af en stationär
styrelse utan högre förmåga, vilja och infly-
telse, samhället går framåt och tillkämpar sig
förr eller sednare de förbättringar det behöf-
ver; men historien, som ingenting glömmer,
skall på de blad, hon kommer att härom för-
vara, ej heller underlåta att uppteckna äfven
hvad den gamla oppositionen velat och ver-
kat både i tal och skrift, och hon skall då
säkert rättvisa hennes anspråk, åtminstone hvad
Sverge beträffar, att hafva nedlagt fröen och
hållit vård om plantorna till de träd, som små-
ningom bildat sig till allt fastare stammar,
för att åt det älskade fosterlandet skänka fri-
heteng, civilisationens och samhällstrefnadens
mognande frukter.