hade : vittnet då-hört hustru Bergström yttra, att vid förlossningen något skulle -ha brustit i hennes inre och att professorn på morgonen efter budskickning besökt benne och för att höja hennes afmattade krafter ordinerat åt henne vin och gulan af ett ägg. Vid besök hos Bergström sedan hon blifvit inflyttåd i patienträmmet hade vittnet funnit-henne mycket svag och hört af någon annan att hon-yrat. Först en tid ef: ter sin hemkomst, vid hvilken hon äfven varit mycket svag, hade Bergström, så vidt vittnet erfarit, klagat öfver sin värd på Pro Patria. Enkan Carlssons vittnesberättelse upplyste visserligen att Bergström varit sjuk och svag, men ingalunda att hon blifvit vanvårdad. Hon hade haft shyggt i sängen i patientrummet och i förlossningsrbmrmet hade åtminstone den inre dörren varit stängd. i Föreständerskan Engholm hade om aftonen den 2 Maj förlossat Bergström från ett icke fullgänget foster. Tillfölje deraf att Bergström varit för svag att flytta hade hon fätt ligga qvaår i förlossningsrummet på en säng första dygnet. Hr Retzius hade såväl första dagen efter förlossningen som sedan alla dagar besökt patienten och gifvit henne åtskilliga ordinationer. Föröfrigt förnekade vittnet sig vid förlossningstillfället hafva fällt något yttrande om att nå got skulle hafva brustit i Bergströms inre, eller om att hon snart skulle vara död. Då Bergström lemnade inrättningen hade hon dels tackat professorn, dels gifvit drickspenningar ät vittnet och sköterskorna. I fråga om förlossningsrummets värmegrad upplyste vittnet att hvarje morgon vid den tiden eldat i detta rum, och äfven om aftnarue, då så behöfts Härvid anmärkte hustru Bergström, att hon vid sitt intagande på inrättningen, innan hon förlöstes, frusit så att bjertat hoppade i kroppen. I Vittnet Fernström intygade äfven, att Bergströms foster varit ofullgånget; att hon efter förlossningen varit mycket matt; att professorn om morgonen den 3 Maj kommit egentligen för Bergströms skull; att Bergström sagt det hon varit död, om hon ej kommit till Pro Patria; att hon tackat professorn och gifvit både förestånderskan och vittnet drickspenningar; att förlossningsrummet varit eldadt morgonen den 3 Maj och att hr Retzius ordinerat vin och gulån af ett ägg. Derjemte förklarade hon att drickspenningar aldrig brukat affordras patienterna, men alt sådana emottagits, då de frivilligt erbjudits. Mälet uppskjöts. — Klockan !;, 10 i dag på f. m. har det lyckats polisen att gripa den från stadens länsfångelse förrymde förre resbetjenten Adolf Hansson. Utanför Hanssons hustrus bostad i huset n:o 14 i Maria Brunnsgränd å söder hafva alltsedan i förgår morgon oupphörligen poliskonstaplar patrullerat, och i dag på morgonen greps Hansson, som lyckats inkomma i sin hustrus rum, beläget 2:ne trappor upp i nämnde hus, af konstaplarne Hellberg och Öberg samt äterfördes till bäktet. Inställd till polisförhör uppgaf Hansson att han på sätt förut är omtaladt öfverklättrat planket åt Riddarhusgränden. Derefter hade han utan att bli bemärkt, och gynnad af mörkret, lyckats inkomma i Bergstrahlska huset och uti en källare i nämnde huås dolt sig hela dagen, intill dess han kl. 9 på qvällen begifvit sig till söder. Uti tvättinrättningen vid Ragvaldsbro har han fäväl i går natt som i går obemärkt lyckats uppehålls sig, tills dess han, lemnande burnusen qvar, begifvit sig hem till sin hustru. Hansson uppgifver att han alltsedan sin rymning ieke förtärt ringaste föda, men dä han syntes berusäd af starka drycker och uppgifterna mindre troliga så uppsköts undersökningen tills om måndag. — Uti poliskammaren hölls i dag förhör angäende ett föröfvadt rån. Förhöret bivistades af öfverstätbällaren grefve Hamilton. Kl. 3, till 2 i natt hade pPoliskonstaplarne Frendin och Blomqvist, under patrullering å Malmtorgsgatan, hört rop om bjelp. Då de skyndat till stället hade de i hörnet af Norra Smedjegatan och Jacobs gränd observerat tvenne bättre klädda herrar, af hvilka den ena legat omkull. En i uniform kladd gardist af Svea lifgarde hade stått nägra steg derifrån och vid poliskonstaplarne: ankomst yitrat: Kors hvad de kerrarne hälla för väsende!s Då konstaplarne närmat sig de bäda om bjelp ropande herrarne, hade en af dem utropat: Gardisten har frånryckt mig min plånbok. Ögonbliekligen derpå hade gardisten, då han hört detta yttrande, tagit till flykten, men, eftersatt af poliskonstaplarne, blifvit gripen ä poststället uti porigängen till Prins Gustafs palats vid Gustaf Adolfs torg. : Gardisten hade redan hunnit fatta sitt gevär och afkasta pelsen samt hade andtruten yttrat till poliskonstaplarne hvad vill ni mig? Vakthafvande löjtnanten Ekenstjerna lät genast på konstaplarnes anmälan aflösa gardisten från sin post, hvarefter han förhörd oekade till angifvelsen att hafva lemnat sin post och tillgripit plänboken. Den för detta brott tilltalade är gardisten vid Svea lifgarde och kapten. Kanzows kompani N:o 68 Nylahl, och det är styrkt såväl att Nydahl som äfven en annan på vakt varande gardist olofligen lemneat vakten. Den ränade är kopgl. sekreteraren N. af Donner, som hade i sitt sällskap kammarmusikus Arnod. Desse uppgåfvo att de uti Jacobs gränd mött 2:ne gardister af hvilka den ena begärt en slant; och dä ör af Donner upptagit sin portemonnaie hade en af zardisterna med ena handen tilldelat honom ett slag ansigtet sä att han fallit omkull och tappat sina slasögon, och med den andra tillgripit portemonaien, innehållande 22 rdr rgs. Då de reqvirerade gardisterna icke kunde inställas förr än i morgon, uppsköts förhöret till dess, och skall i morgon utförligare referat meddelas om detta mål. — Poliskommissarien Johnsson anställde för nägra dagar sedan på gifven anledning visitation uti qvinspersonen Wickmans s. k. lumphandel uti huset n:o 3 i Hornskroken. Såsom misstänkt anhölls ett större parti tågvirke, som synbarligen blifvit stulet från ett fartyg, emedsn d3 grofva trossarne voro på fiera stä!len afskurns. Wickman, hvilken förut varit tilltalad för handel med stulet gods, förmåddes snart att uppgifva sin fångesman, och denne, som var arbetskarlen Lars Pettersson, blef genast häktad. Vid i gär ållet polisförhör erkände Pettersson att han å ett vid Blasieholmshamnen liggande fartyg tillgripit tågvirfet, som han försält till Wiekman för 3 rdr 24 sk. fgs, ehuru detsamnsa för egarenvar värdt öfver 30 fdr. fWickman, hvilken, så vidt man kan sluta af iennes eleganta klädsel, synes förtjena penningar å sin kommers med s. k. lumpor, påstod att Pettersson ippgifvit att han erhållit tågvirket till skänks. Wickman undslapp häkte, och målet anstår till anran dag. — Förre Hemmansegaren Erik Hedström från Kila bocken i Westmanland, hvilken, ehuru gift i sin hemrt, lemnat husträ och barn och begifvit sig hit till staden samt biträdt mängleriidkerskan Andersson, soende vid Nytorget, med handel af tjufgods, blef i sär, sedan såväl han som Andersson för handel med tulet gods undergått bestraffning för första resan töld och icke enligt förläggande begifvit sig till sin 1emort, af öfverstäthållareembetet dömd till tvenne irs allmänt arbete å korrektionshus dit han genast fördes. Dråp och rån. Ett nattuppträde. På hemmanet Stafsnäs i Östra härad af Blekinge jodde i Januari månad 1845 förre skepparen Olof Vilsson, i orten vanligen kallad Olof Brädtem, sextioex år gammal. Genom verksamhet och klokhet hade mh hanr Ivalata nit förelrfrå förmömanhat. ARR Bahn