Inrikesdepartementet har till kringresande
gronomer, i enlighet med Kongl. resolutio-
en af den 1 sistl. Nov., antagit svenska
gronomerna J. Lindqvist, G. Ählström och
PJ: Wiel.
Den 7 dennes proklamerades på vanligt
ätt genom härolder högsta domstolens nya
ession, sedan gudstjenst förut blifvit hållen.
Christianiaposten fäster uppmärksamheten
på den nya afsättningsplats, bland annat för
rävaror, som vunnits uti Island, sedan genom
agen af den 13 April 1854 danska regerin-
sen upphäft de gamla handelsmonopolierna
ch öppnat denna ö ör fri allmän handel
ned alla nationer.
Norska tidningarne berätta, att polisen i
Ohristiania nyligen tagit en omkringstrykande
vensk, Jonas Svendson, som haft hvarje-
anda öden. Om vi ej minnas orätt berättar
lilert Sundti sin bok om Fanternep åtskilligt
mm denna person. -Ur de norska tidningarne
neddela vi om honom följande uppgifter:
sHan berättar, att han är 42 år gammal, född i
Sveaborgs (Skaraborgs?) län i Sve:ge och att han
edan från sitt 18 år strukit omkring och betlat. Ju
ldre han blef, desto längre turer företog han sig och
ar nu vandrat kring hela Sverge, Danmark och
lorge. 1833 och 1834 blef han i Harbrods tingslag
Sverge straffad för tjufveri och 1843 insattes ban
Christiania tukthus för att konfirmeras. Såvidt han
an erinra sig blef han 1845 dömd att insättas på
Ohristiania tukthus, för lösdrifveri; efter utständet
traff transporterades han till Göteborg, der han dock
traxt fick pass till Falun, men der anhölls cch trans-
vorterades tillbaka till Norge till länsmannen i Vin-
er. Ett par år derefter tog kand. Eilert Sundt hand
mm honom och skaffade honom arbete i Christiania,
nen då han hade användt till punsch en speciedaler,
om Sundt hade gifvit honom till skodon, fann han
let lämpligast att åter gå sin väg och begifva sig ut
å vandring. Någon tid derefter träffade Sundt ho-
orm på Ruselökken och förmådde honom att frivilligt
ita sätta sig i Christiania arbetsanstalt, der han för-
lef-ett par månader och hvarifrån han af Christiania
olis: förpassades till Carlstad, hvars polis åter sände
onom till Norge. I Augusti månad förlidet år fick
an pass hos borgmästaren i Tönsberg, hvilket redan
September var så utslitet att han tog nytt pass hos
orgmästaren i Dröbak, tappade detta och fick 8 dagar
erefter pass på Moss, som hah också berättar sig ha
appat innan han hann till Drammen. Han pästår
tt Jonas Svensson är hans rätta namn, men: erkän-
er att han ieke alltid kallat sig så; på tukthusen
ar Hän varit indömd under: namn af Carl Christian-
en och då han vände sig:till prosten Holtermann i
Iötdalen med det osanna föregifvandet, att han icke
ore konfirmerad; kallade han sig Anders Peter Fri-
erg. Han är af medelmåttiglängd, med brunt hår,
lå ögon, blek ansigtsfärg och ärr efter ett hugg öf-
er högra vristen. Undör ett sednare förhör har han
ekänt att han mot slutet af sistlidet år begått en
pbrottsstöld. Vid jultiden stal han ur en drucken
esälls ficka häns pörtemonnale och tog derur blott ett
ar speciedaler samt stack den sedan åter in i fickan.
)å munnen först: hade kommit i gång sparade ban
cke på berättelser om huru han bedragit folk, som
risat henom någon tillit; så hade pastor Fegthi Rin-
;ebo- för ett par år sedan sändt honom: till Lille-
ammer, för att hemta varor, med hvilka han då
egäaf sig söderut och.der dels förtärde, dels försålde
em. Han synes vara i högsta grad uppriktig, men
m detta grundar sig i någon verklig ånger är myc-
ot tviftalaktigt