omständigheter, hvilka deremot icke — utan
att man i andra hänseenden behöfver förneka
den nya styrelsens företräden — kunna kom-
ma henne till godo, emedan anspråken ovil -
korligen nu måste framstå vida rättmätigare
än dä.
Att i öfrigt tala om hurrandet 1844 är å
vår värda kollegas sida rätt oförsiktigt, ty om
den politiska mening Aftonbladet och dess
författare tillhöra vid nämnda tid hade allt
möjligt skäl att hurra, så visade sig der-
emot vid samma tid den del af pressen, hvars
läror Svenska Tidningen hyllar, desto mer
surmulen hvilket bland annat kan inhemtas
af tidningen Svenska Minerva under de tre
första åren af Konung Oscars regering och en
viss f. d. adjutants artiklar i den tidens posttid-
ning. Således lärer det vara fullkomligt följd-
riktigt och ligga i sakens natur, attrolerna nu
blifvit ombytta i följd af den scenförändring,
som sedermera försiggått. Det är således de
konservativa eller egentligare sagdt de inkon-
stitutionela, som nu hafva anledning att ;hurran,
då de konstitutionela, som sett sina förhopp-
ningar svikna, icke gerna kunna vara annat
än missnöjda. Eller ligger deruti något slags
inkonseqvens, än mindre orättvisa? Hvad
oss angår, hafva vi uti artiklarne Riddar-
huset förr och nu ganska bjert framhållit
den nya styrelsens förtjenster under dess för-
sta tider och komma aldrig att förneka dessa,
men detta lärer väl icke förbjuda oss, utan
bör snarare ålägga oss, att för allmänheten
äfven yppa våra bekymmer öfver den förän-
drade position, hvari denna styrelse på sed-
naste tiden kommit samt hvad vi deruti nu
inna anmärkningsvärdt och i samma mån
mera sorgligt och nedslående, som de glada
förväntningarna blifvit bedragna. Är väl detta
en otidig klandersjuka? Eller tror icke Sv.
Tidn. att vi med den största glädje och med
uppriktigt erkännande skulle förnimma, om
scenen än en gång förändrades och en åter-
gång skedde till 1844 års system? Vi kunna
ryggt försäkra att vi då icke skulle blifva
le sista som deltogo i lofsången, liksom
vi då ingalunda skulle förvåna oss öfver att
Sv. Tidn. under ett sådant förhållande intoge
oppositionens bänk och anställde sina jem-
förelser mellan förr och nu,