NB ——L ÅÄer-———— Ö—-—-. C0r— — -tlNV-VV MWH
sig af min motpart,, återtog den unga qvin-
fen ock 1åtsade synas stött; srätten väntar
sig kanske af honom någon belöning, eller
har han kanske redän erhållit någon.
sFör tasan! du väckte mig just på en sak;
han kan nu genast vara mig nyttig, afbröt
advokaten och stannade tvärt; Du kan ju
spanska, Henrik 2
sSåsom fransmän vanligen kunna frem-
mmände Språk :
Men du förstår det, och mera behöfs
ej för att tolka de hintor män nyss inlemnat
åt mig till genomseendö. Det är tröttio år
sedan jag öfversatte så godt jäg kunde Cer-
vantes, och i dag känner jag mig en alltför
klen castilianare ; Men med din hjelp hop-
pas jag komma med heder från saken.
Han måste riktigt öfvertyga Octavia om
den trängande skyndsämhet detta arbete for-
drade för att hon skulle samtycka till att
Henrik lemnade henne. Hi Gårain lofvade
att han skulle få återvända till sin hustru så
gnart de genomgått de Vigtigaste papperen, och
höh måste således finna sig, ehufu med beklämdt
sinne, uti att gå ensam upp till sina rum.
- Då den gamle advokaten åter befann sig i
sitt arbetsrum, tog han genast fram de ho-
nom nyss anförtrodda papperen. Darvigre
kunde ej återhålla en rörelse af motvilja vid
åsynen af den digra luntan.
Blif nu inte rädd; säde hr Garain små-
leende; vi skola fiöja oss med att endast
genomögna den. Likväl är det nödvändigt
att jag först förklarar saken för dig.
Låt höra dåj inföll Henrik vårdslöst; hans
ankar voro synbart hos Octävia, och han
bemödade sig fåfängt att med god smak finna
sig i sin försakelse.
Hr Garain smålog och roade sig med att
retag litet med den unge mannen, genom att
titdraga berättelsen öfver all höfva. Alldeles
emot sin vana, började han med en högtraf-
vande inledning, öfvergick derpå till en utförlig
beskrifning om spanjorskan och för-röjde så
mycket som möjligt den egentligå berättelsen.
Henrik hade i början åhört honom med en