Hes samtligo Bokhandlare, nyss utkommen:
LUDVIG FILIP,
Fransmånnens sista Konung,
ar
ALEX. DUMAS;
öfversättning;
Första och Andra De:arne.
Den märkvärdiga historiska tidsföljd, under hvilken Frans-
männens konunz Ludvig Filip verkat, hans faders och hans
egen skiftesrika lefnad, den mäktiga inByteise som bans re
ringssystem vtöfvade på hela sitt tidebvarf, och de stridiga
igter som varit gällande angående deua system och orsa-
terna tili bans slutliga fall göra hans histeria till ew af de
intressantaste föremål som kunna finnas för forskaren. Man
har på denna grund trott, at detta arbete, af den verlds-
bekante Alexander Dumas, innebållande en mängd forut
okända fakia och karaktersdrag, framställda: för läsaren med
hans lätta och snillrika penna skall vara välkommet äfven
för den Svenska publiken. Arbetet, som komplett utkom
mer under loppet af vintern, utgöresjaf sju delar eller häf-
ten lika med de närvarande, hvilka säljas hvardera till det
villiga priset af 84 skillingar, såväl i Stoekbolm som i
landsorten,
Första delens innehåll:
I. Ludvig Filips födelse och härkomst. Anekdot om bans
farmors lefnadssätt i sammanhang dermed. Fru de Montes
sens giftermål med Ludvig Filips farfar. Ludvig Filips fars
ongeom och lefnadssätt. Hertiginnan af Pentlievre. Den
tidens seder. Anglomani. Fadrens vackra utseende, tapper
het och kär!ek för skön konst. Omständigheterna vid Lud-
vig Fiips födelse. Anledning till Maria Steilas falska pro
cess met hans äkthet. Hans lärare Bonard. Grefrinnan
de Genlis. Hennes stiliving och inflgtande i hertigens Lus
De hertigliga barnens stora framsteg och mångkunskap.
il. tpplostrån af Ican Jacq.es Rousseaus mönser Bar
nens förstrvelser. Prof på Ludvig Filips mod och tölamod
redan som barn. Hans godbjertenhet. fans breder hert
gen af Monipensier och grefven af Beaujoiais samt syster
Ade aide.
Hl. Hermiae, en dotter till hertigen af Or!eans och madanr
:eniis. Spänning mellan bertigen af Orleans och drottuin
Maie Antoineue. Förmodad orsak dertill. Bertigens bravur
och kaliblodi; het till sjös. Parisarnes byllning för lonen
vid återkomsten. Hans första opposition mot bolvet. För-
visning. De unga piicsarnes besök å S.t Michels fästning.
Träburens förstörande af Ludrig Filip.
IV. Hertigen af Orleans vald till president i nationaiför-
samlingen. Hans vägran. Fru Staöls emdöme om hans ka-
rakter. Lafayette. Camille Desmoulins. Beaumarchais. Ba-
sljens fall. Intrycket deraf på Ludvig Filip, då hertig al
hartres.
V. Hagel och missväxt, hungersnöd. Hertigens af Orleans
frikostigbet dervid. Reroleticnära anekdoter, upplysande för
nvållanden med åtskilliga anklagelser mot bertigen af Orleans.
VI. Frude Genis efterträdd af fru de Buffon i flera
egenskeper i bertigens hus. Ludvig Filip i Jakebinerklub-
ten. Hans ariiklar i Karais tidning Hans förtjvsving öf
ver forstfödslorät:ens askaffande. Intressant bref från her-
vginnan af Orleans till sin gemål om fruarna de Genls och
le Buffon samt om Jakobinerklubben. Utdrag ur Ludvig
Filips juornal, utvisande hans entusiasm för revolutionen och
jakobincroa 1784.
VIL Jakobinernas dåvarande skaplynne. Fortsatta ut-
drag ur prinsens dagbok. Hertigens af Orlcams afsäcel:e af
regeniskapet.
VILI. Vidare utdrag vr pinsens dagbok. Hans tal i en
klubb, för ordnarnes afskaffande. Första koalitionen. Her
uigens af Orleans medborgaretörklaring. Hans utnämning till
genorallöjtnant. De unga prinsarnes första vapenbragd. 3
IX. Dumonurier. Författarens karakteristik öfrer honom
och partiernas dåvarande stäilning.
X, XI. Forisättning. Anekdoter från Dumour:er arme
och fälttåget. Saget vid Valmy. Ludvig Filips delagande
deri.
XII. En märklig omständighet inverkande till Preussarnes
obes.utsamhet. Konungens af Preussen mätress greivinnan
Licbtenau. Hertigen af Braunschweig. Samtal mellan ho
nom och D.mouriez. Republikens proklamerande. Paris
S ener och tvister mellan revolutiongiedarne. Fortsättniog em
D mourier och revolutionspartiet. Marats uppträdande och
kotelser vid en fest i Paris.
Xl. Slaget vid Jemappes. Ludvig Filips deltagande deri,
tapperhet och andel i segern.
XIV. Belgiens eröfring. Strider inom konventet om her-
tigen af Orleans. Hans bref med afsägelse af aila dynasti-
ska anspråk. Hans afsigt att rädda konungens lif. Bans
Ivotum för konungensdödsdom, dikteradt af Camille Desmou
ins. Ett dylikt till Ludviz den 48:de. Hans förmälning i
Neapel.
Andra delen8 innehåll:
J. Hertigens af Orleans försök att förekomma dödsdomen
öfver kom ng Ludvig den 4S:de. Konungens dem och af-
rättning. Fälttåget till Holland.
1. Konvectets kommissarier vid armeen. Ludvig Filips
tapperhet vid Neerwinden. Orsaken till D-mourier öfver-
gång till fienden. Nya kommissarier. Dumourier förklaring
och samtal med dem. Intressant scen. Oförmedad utgång
på beskickningen. Ludvg Filips Oykt från armten i Du-
mouriez sällskap. Början af prinsens långvariga landsöykt.
HL Aterverkan af Ludvig Filips uppförande på fadren,
hertigen af Orleans. Ett bref från sonen föranleder fadrens
arrestering. Hans skrifvelse till konventet. Hans lugna mod
och afsked från sin son.
1V. Hertigen i fängelset och inför revolutionstribunalet.
Hans fortfarande lugn och sinnesstyrka. Hans dödsdom
Märkligt yttrande af konom fö:e domens fullbordan. — Till-
ämnad men misslyckad rörelse för att rädda honom. Hans
ädla hållning i dödsstunden. Författarens omdöme cra hans
personlighet.
V. Bref från Dumouriez till Ckavette, med förslag alt
sätta Ludvig Filip på tronen.
VI. Ludvig Filips resa till Schweir, privatlif och vistande
hos general Montesquiou. Hans fattigdom. Hans anställande
i skolan i Reiebnau såsom lärare i geografien. Bref af för-
fattaren till hertigen af Orleans den yngre, 37 år derefter, i
anledning af euw besök på samma ställe,
Vil. Revolutionen af den 9 Thermidor. Ludvig Filips
plan att återvända till Frankrike. Resa under antaget nam.
Sällsamt quiproquo. Fru de Flabault. Inbjudning till Ame-
rika. Ankomst till Hamburg. Resa till Sverge. Emottagande
hos bertigen af Söderman and.
VI! Resan öfver Norge och Finland samt tillbaka till
Stockholm. Långt bref från fru de Genlis till Ludvig Filip,
som belyser vissa delar af hans karakter.
IX. Kort öfversigt af de politiska rörelsernas fertgång i
Frankrike åren 4793—96. Bref till Ludvig Filip från hans
mor. Hans svar från Fredrikshall den 45 Augusti 4796.
X. Ludvig Filips afskedsbref till sin mor, resa till Ame-
rika och förening der med sina bröder.
XI. Mörkare utsigter för den Orleanska familjen efter
Bonapartes uppträdande på den politiska skådeplatsen. Prin-
sarnes vidare äfventyr i Amerika. Sjöresa. Lyckligt möte.
Ankomst till Havanna. Förvisning derifrån. Återfärd till
England.
XII. Bref från Dumourier. Försök till försoning med den
äldre Bourbonska grenen. Bref från Ludvig Filip, afbedjande
och förnekande föregående förklaringar. Underdånighetsför-
klaring för Ludvig den 48:de. Underhåll af Engelska 1ege-
ringen till belöning derför.
XII. Ludvi; den 40.des svar. Märkliga uttryck em håns
konseli, m. m.
XIV. Bref från Ludvig Filip, om hans önskan att för all-
tid få förblifva i England och uttryck af hat emot Bonaparte.
Hans åsigt om refermers nödvändighet. Författarens jemfö-
relse mellan dessa uttryck och bans sednare motstånd mot
reformerna. Annat bref, innefattande råd till: Preussen och
Ryssland om sättet att besegra Fransmännen. Motsägelsen
mellan deua bref och hans förra förklaringar att aldrig vilja
konspirera mot sitt fädernesland.
XV. Hertigens af Montpensier död på Malta. Ludvig Vi-
lips bref derifrån till Dumouriez, med anbud att gå i engelsk
tjenst mot Fransmännen.
XVI. Bref till bans svärmoder drottningen af Neapel med
öppet anbud att öfvertaga ett krigsbefäl till störtande af
Fransmännens välde och Bonaparte. Retolut on på Sielen.
Hans fruktlösa försök aw få et befäl i Spanien mot Frans-
männen. Napoleous fall. Eref från Ludvig Filip i anledning
deraf... Jemförelss mellan detsamma och lans proklamation