nyutkomna arbeten, hvaribland en något ut-
förligare af F. Hammerich öfver Paludan Mäl-
lers historiska arbete Grevens Feide. Slut-
ligen finner man några Akademiske Medde-
lelser,: om examina, förändringar i de aka-
demiska graderna, föreläsningarne samt pris-
frågorna vid Köpenhamns universitet och nå-
gra underrättelser om Studentföreningen.
— Vi meddela här nedan den förut om-
nämnda underd. skrifvelsen till Kongl. Maj:t,
rörande sökt stadfästelse å stadgarne för det
tillämnade Försäkrings-aktiebolaget Skandia.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
I ändamäl att inom landet bereda tillfalle till lif-
Försäkring samt vidsträcktare utväg till försäkring mot
skada genom eld och brand, har fräga uppstätt om
bildande af ett bolag under benämning Försäkrings-
Aktiebolaget Skandia; ech sedan förslag till bolags-
ordning blifvit upprättadt, få vi i djupaste underdi
nighet till Eders Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemna
berörde förslag samt underdänigst anhälla ait Eders
Kongl. Maj:t måtte detsamma i näder till efterrät-
telse fastställa.
Saknaden af en Svensk lifförsäkrings-anstalt har
redan länge varit allmänt öfverklagad. Rikets Stän-
der hafva vid flere riksdagar, och sednast vid den
innevarande, uttalat sin önskan att en sädan måtte
komma till ständ, och frågan derom har för mer än
sex år sedan utgjort föremäl för pröfning af en kom-
mitt, som Eders Kongi. Maj:t i näder dertill täck
tes utse. Det är säledes icke i bristande uppmärk-
samhet ä statsmakternas sida som man har att söka
anledningen dertill, att Sverige är att räkna bland de
få framätskridande länder, der en inrättnipg saknas,
om hvars fördelar icke kan finnas mer än en me-
ning.
Det liggar dock i dessa inrättningars egen natur,
att hvarje ny sädan är i sin första begynnelse utsatt
för stora svårigheter. Ty de probabilitetsberäkningar,
hvarpå dess hela beständ hvilar, blifva först då rätt
tillförlitliga, när antalet af de uti inrättningen för-
säkrade personer blir tillräckligt stort. Men dä detta
förhällande icke genast och på en gång kav upp-
komma, blir det alltid en bufvuduppgift vid organi-
serandet af en lifförsäkringsinrättving att söka göra
dess begynnelsestadium så kort som möjligt eller,
med andra ord, att söka påskynda den tidpunkt då
mängden af försäkrade närmar sannolikhetsberäkningen
till sanning.
1 detta bänseende ega lifförsäkringsanstalter, bil-
dade af enskilde akt eegare, ett afgjordt företräde
framför dem hvilka äro grundade på ömsesidighet.
De förra börja sin verksambet med en samlad grund-
fond, tillräckligt stor för att genast tillvinna sig för-
säkringstagares förtroende; de sednare deremot, som
ifrån början icke ega någon samlad fond, äro just då
minstskyddade mot tillfälligheternas makt, närett sädant
skydd mäste anses mest af nöden. Härtill kommer, att
de förra icke behöfva, för att möta möjligen inträffande
olyckliga tillfälligheter, sätta försäkringspremierna
högre än andra ansedda inrättningar af samma slag,
dä de senare deremot, för att icke efterät nödgas in-
fordra nya inbetalningar af de försäkrade, mäste nöd-
vändigt bestämma premierna högre. Det är visser-
ligen sannt, att det som så i premier för mycket ut-
betalas, framdeles och så vida inrättningen kommer
att ega beständ, ätergår säsom viust till den som ut-
betalt det; men den högre premietariffen föranleder
dock mången att hellre söka inträde i en annan lif-
försäkringsanstalt, der både premierna äro lägre och
han sjelf icke, i egenskåp af försäkringstagare, be-
höfver ikläda sig alla en försäkringsgifvares förbin-
delser.
I öfverensstämmelse med hvad vi här i underdä-
nighet anfört, visar äfven erfarenheten att en lifför-
säkringsanstalt grundad på ömsesidighet — om den
ock i likhet med Englands Egquitable Society eller Go-
tha Iebens Versicherungs Bank är i tillfälle att be-
reda försäkringstagare de största möjliga fördelar,
sedan den lyckats tillvinna sig allmänt förtroende —
dock numera svårligen utan statens särskilda garanti
kan komma till ständ. Men en sädan garanti, om
den ock skulle erhållas, leder likväl sä lätt derhän,
att — säsom det skett med den Köpenhbamnska lif-
försäkringsanstalten —- sjelfva inrättningen förr eller
senare blir en statsanstalt, hvilken just i sin egen-
skap af sädan är underkastad svårigheter som icke
möta en enskild inrättning.
De existerande Svenska brandförsäkringsbolagen
äro nästan utan undantag lokala och ömsesidiga,
hvaremot det nu föreslagna bolaget afser att, utan
lokala inskränkningar, mot fasta premier hvarutöfver
tillskott ej kan fordras, försäkra fast och lös egendom
så väl i städer som på landet, äfvensom att på sä-
dan egendom meddela andra inhemska och utländska
bolag reassurans. .
Det må villigt erkännas att Stockholms ypperliga
och väl inrättade brandförsäkringsverk icke låta huf-
vudstadens invånare känna behofvet af en ny inrätt-
ning af detta slag, men otillräckligheten i öfrigt af
nu befintliga brandförsäkringsbolag inses nogsamt
deraf, att en högst betydlig del försäkringsbar egen-
dom icke är inom landet försäkrad. Denna antydan
af ett faktiskt förhållande innefattar ej nägon an-
märkning mot de lokala brandstodsföreningarne, hvil-
ka endast inom ett visst begränsadt belopp medgifva
försäkringar. Ty det är ej rädligt för nägot bolag,
som saknar grundfond eller verkar inom en inskränok-
tare krets, att på en risk försäkra större summor.
Ett större allmänt aktiebolag, som med de mindre
lokala brandstodsföreningarne delade ansvarigheten
för försäkringar å högre belopp, skulle derföre alltid
lända sitstoämnde inrättningar till nytta och säker-
het.
Af denna korta utredning täcktes Eders Kongl. Maj:t
nådigst finna, hurusom afsigten med bildandet af det
nu ifrågavarande bolaget är att bereda försäkrings-
tagare tillfälle att hos Svenska assuradörer erhålla
dels sådana försäkringar som de förut antingen alls
icke eller ock blott till nägon del kunnat vinna, dels
sådana för hvilka premierna hittills tillfallit utländ
ska kompanier. Att dessa premier uppgå till högst
betydliga summor är allmänt bekant, och torde an-
tagandet att de årligen utgöra omkring en million
rdr bko icke vara öfverdrifvet.
Då ett inbemskt bolag, i förhållande till de utländ-
ska, har fördelen af högre räntefot, lindrigare för-
valtningskostnader samt lättare tillgång till upplys-
ningar om personer och lokala förhällanden, är ej
tvifvel underkastadt, att detsamma skall kunna lemna
försäkringstagarne bättre vilkor än främmande assu-
radörer, på samma gäng som det åt aktieegarne be-
reder en billig vinst. Tages derjemte i betraktande
att premiesummorna, i stället för att utgä till utlan-
det, hvarifrån de sedermera först efter längre tid och
aldrig till folla beloppet kunna äterförväntas, komm
att qvarhållas inom landet och blifva tillgänglige för
inhemska produktiva företag, är det uppenbart huru-
som bolaget skulle medföra en verklig nationalvinst.
Enligt bolagsordningen är 1,000,000 rår banko det
högsta och 300,000 rdr banko det lägsta belopp, hvil-
ket, såsom vilkor för försäkringsrörelsens början må-
ste vara inbetalt. Äfven sistnämnde somma, som
öfverstiger den kontanta grundfond, hvarmed många
af Tysklands, Frankrikes och Belgiens större och an-
seddare lif- och brandförsäkringsbolag börjat sin rö-
relse, bör så mycket snarare nu anses fullt tillräcklig
för att bolaget dermed må träda i verksamhet, som
vetenskapliga framsteg, närmare kännedom angående
statistiska förhållanden i allmänhet och särskildt den
vidsträckta och mångåriga erfarenhet som hemtas
från andra kompanier, i förening med lättheten att
erhälla reassurans, numera i betydlig mån minskat
äfventyret af försäkringsrörelsen och i förhållande
derefter äfven behofvet af större inbetalta kapitaler.
Och om under första ären af bolagets tillvaro den
kontanta grundfonden skulle behöfva till nägon del
anlitas för godtgörelsen a! tillfälliga förluster, kar
dock med all tillförsigt antagas att sädant ej vidare