kommit till Parig att förverkliga sina drörå
mar om rykte och rikedom. Försöket hota
i början att slå illa ut, då till slut en vac
ker dag alla de nyssnämnda förnäma gäster
na sammanträffa i hans butik och hans lyck:
synes gjord. Men ingen ros är utan sin:
törnen; om nu hr Leonard sjelf uti Dubarry
fått sig ett hufvud på hvilket han kan för.
verkliga sitt snilles drömmar, har deremo
hans bustru blifvit bemärkt af de Choiseul
som i henne återfinner den flicka som er
gång väckt kungens uppmärksamhet och
som Choiseul nu beslutar att göra till Du-
!barrys rival, för att genom henne störta der
ihonom förhatliga favoriten, som å sir
sida vill undantränga Choiseul från hans
ministerpost, hvilken hon bar för afsigt at
bortgifva åt sin gunstling dAigillon. Leo
nards nyuppfunna coiffure har gjort fu-
rore, kungen har funnit sin favorit förtju-
sande, och Leonard är utnämnd till grefvin-
nan Dubarrys hårfrisör, med det högtidliga
vilkoret att ej frisera någon annan än henne.
Det vore numera fåfängt att framställa en ny
:skönhet för kungen utan en coiffure sådan
:som Dubarrys. Detta inser Choiseul, men
;ingen annan än Leonard kan åstadkomma ep
-sådan hårklädsel. Leonards fångade hustru
föres derföre beslöjad tillsammans med sin
:man, som med ett halft dussin dolkar höjda
öfver sig tvingas att, okunnig om hvem hon
är, frisera henne så gom han friserat Du-
barry. Sedan man fått henne sålunda utstyrd
bortsläpas hon, på det man genom henne må
fånga den kungliga vällustingen. Både Du-
barry och Leonard komma emellertid planen
på spåren. Kanske tillåtes det oss dock att
spara beskrifningen på det uppbyggliga sätt
hvarpå de omintetgöra den uppbyggliga in-
trigen, liksom vi bespara S8s redogörelsen för
de icke mindre uppuöwyggliga råd som Du-
barry ger Leonard, och Leonard ger sin hu
stru sedan allt blifvit upp tyst och rangeradt.
Hr Leonards husl ga lycka har varit svår!
skakad, men Dubarry triumfe a- - Choiseul
störtas, dAiguillon blir minister.
Man torde nu spörja hvad sens n oral som
finnes i allt detta. Vi bekänna att vt råka
i förlägenhet för svaret. Kanske dock me-
ningen är att visa huru under en svag och
usel konung ett stort rikes högsta och vigt
gaste embeten voro leksaker i lättsinniga
favoriters händer; men allt hvad härmed
står i samband behandlas mer en baga-
telle och såsom blotta bisaker. Eller kan-
ske vill man skildra tidsmomentet i allmän-
het och framhålla det rådande lättsinnet och
förderfvet; men allt detta tages såsom alltför
naturliga saker, bland hvilka författaren dväl-
jes med synbar förkärlek utan att man kan
märka att det fallit honom in att genom nå-
got slags kontrast låta det framstå i en för-
hatlig dager. 9Sannt är att tidsbilden synes
träffande, men alla tider, och den ifrågava-
rande mer än andra, ha haft dåliga drag, så
dåliga till och med, att de ej egna sig för
konstnärlig behandling.
Kanske har således, då allt kommer om-
kring, hela pjesen tillkommit för att bereda
åskådarne ett nöje, lika godt om ädelt eller
oädelt. Ty med slösande hand har författa-
ren strött omkring sig lekande infall uti en
dialog, som nästan ända från början till slut
kan kallas qvick. Man ser med en viss be-
dröfvelse så mycken talent slösad på sirandet
af ett skal, hvars kärna saknar friskhet och
renhet. Det samma kan sägas om det arbete
som blifvit nedlagdt å styckets öfverflyttande
på vårt språk, hvilket är verkstäldt med ovan-
lig ledighet och omsorg. De, såsom det sy-
nes, enkom för hr Stjernström uti Leonards
rol tillagda kupletterna äro särdeles qvicka
och roande. En deri förkommande anspel-
ning på dagens förhållanden utgör dock en
vwaachronism, som sällsamt och på ett mindre
lämpligt sätt sticker af mot styckets skarpt
utpräglade historiska karakter.
Vi ha här, för att uppfylla vårt åtagande
edt påpeka en af de oarter som kunde utöfva
stt menligt inflytande på den dramatiska kon-
stens utveckling, förirrat oss något från de
sxempel på äktenskapliga missöden som vi
ville anföra. Vi ha heller icke nu hvarker
lera kärleksäfventyr eller flera husliga scene;
tt omtala, men som teatrarne ej pläga he
mdt om någotdera, så torde vi snart blifva i
illfälle derifrån hemta ett nytt förråd, hvar-
ned vi ej skola underlåta att uppvakta.