Torlegenheten blitvit Sarucles trycKkanUt.
ENGLAND.
Man hade börjat hysa icke ringa farhågor
att kapten Callinson, som med skeppet En-
treprise, år 1851 begaf sig ut på upptäckts-
resa i Polarhafvet, skulle ha delat Franklins
sorgliga öde, enär på ovanligt lång tid ingen-
ting om honom och hans. skepp blifvit för-
spordt. I dessa dagar ha emellertid under-
rättelser ingått att Entreprise den 21 Aug.
detta år lyckligen ankommit till Port Cla-
rence, hvarifrån kapt. Callinson hade för af-
sigt att öfver Hong-Kong återvända tilläEng-
land. Sommaren 1851 hade han framträngt
genom Prince of Wales sund, men till följd
af isgången måst återvända och tillbringa vin-
tern 1851—52 på 719 35 N. Br. och 1179
35! W. L. Efter fruktlösa bemödanden att
sander sommaren 1852 uppfylla ändamålet med
sin resa, öfvervintrade han år 1852—53 i
Cambridge-viken, Wollaston land på 699 N.
Br. och 1059 30! W. L. Under sommaren
1853 fortsatte han sin resa och öfvervintrade
1853—54 i Camden-viken under 709 8 N.
Br. och 145! 30! W. L. Först den 15 Juli
detta år gick isen upp, då kapt. Callinson gick
till segels till Port Clarence.
I början af nästa år skall vid Aldershot
bildas ett läger, hvilket beräknas att till en
början komma att upptaga 10,000 man.
SPANIEN.
Bland de i cortes invalda medlemmariie
märker man äfven sändebuden i Paris och
London. Patrie berättar att dessa herrar
:komma att återvända från sina poster för att
iinträda i de konstituerande cortes.
Generaldirektören för musgerna har nyligen
uti det i Luxemburgpalatset befintliga museum
för lefvande konstnärers arbeten upplåtit en
hel sal nästan uteslutande för uppställande af
litogratiens mästerverk.
Svarta Hafvet.
Såväl i Frankrike som England har man
mottagit Åtskilliga rapporter från de re-
spektive ländernas öfverbefälhafvare i Orien-
ten.
Ur en depesch från lord Raglan af den
23 Oktober meddela vi följande utdrag:
Mylcrd hertig! Sedan min sista berättelse af den
18 hafva belägringsarbetena fortgätt med oförmin-
skad kraft. Som de franska batterierna icke kunde
den 18 om eftermiddagen öppna någon eld, så rik-
tade fienden sina kanonmer nästan uteslutande mot de
brittiska förskansningarne och underhöll till sent på
aftonen en ganska häftig eld mot desamma; jag kan
dock med tillfredsställeise omnämna att han tillfogat I
vära verk mindre skada och vär krigshär mindre för- I
lust, än man kunnat vänta. Morgonen derpå började
general Canrobert tidigt i daggryningen beskjutnin-
gen icke blott från de skadade batterierna, utan an-
fallet förstärktes ännu vidare af elden från de under
föregående dagen nyuppförda batterierna, och dessa
hafva nu arbetat med sädan kraft, att fransmännen
lyckades framskjuta sina löpgrafvar och i likhet med
engelsmännen betydligt skada platsens försvarsverk;
dessa äro dock icke på Jångt när betvingade, och
ännu har fiendens eld icke märkbart aftagit. Äfven
vär eld har varit ihärdig och verksam; men som
fienden kan förfoga öfver stora menniskomassor samt
öfver flottans och arsenalens hjelpkällor, så kunde
han med oerhörda ansträngningar till en viss grad
återställa sina förskansningar och inom kort ersätta
mänga af de förstörda kanonerna medelst andra samt
förnya sin eld frän verk, hvilka vi redan en gång
lyckligt nedtystat. Den lätthet, med hvilken fien-
den reparerar sina befästningar och förser då nya
med kanoner, fördröjer naturligtvis de angripandes
framsteg mera än Öönskligt vore; och jag kan icke
med den ringaste grad af säkerhet uppgifva, när det
blir oss möjligt att vidtaga nägra ytterligare mätt
och steg. Marinbatterierna på land hafva utan uppe-
hal fo.tsatt sina ansträngningar, och med ledsnad
mäst. Jag omnämna två tappre officerares vid flottan
död: 10,tnant Ruthven, som dog af sina sår och löjt-
nant Grea thed från krigsskeppet Britannia,. Bäda
saknas allm Pt. Den sednare erhöll ett dödligt sär i
samma ögonbi tCk han riktade en kanon och sedan
han, enligt brig igeneralen Eyres utsago, hvilken
då förde kommana.?t Vid löpgrafvarne, vid batteriet
uppfyllt sin pligt vå ett sätt som uppväckte all-
män beundran. En ansenlig mängd ryssar visade
sig för två dagar seda 2 i Balaklavas omgifningar,
men hade äter aflägsnat si Och hade ej vidare blif-
vit sedde på vär front. — .28 har anledning trö, att
furst Menschikof ej befinner Sig i Sebastopol. Han
lärer med hufvudstyrkan hafva begifvit sig till slätt-
marken söder om Baktschisarai. Stabschefen, ami-
ral Korniloft, lärer i förrgår aflidit af sina sär.
General Canrobert har insändt en rapport
af den 22 Oktober, hvaribland annat yttras:
De svärigheter, med hvilka vi hafva att kämpa,
äro af tvåfaldig art: jordens beskaffenhet, dä det öf-
verallt otillräckliga jordlagret blifver allt tunnare, ju
närmare vi komma till fästningen; sedan den, som
uppkommer genom kanonernag antal och kaliber,
hvilka fienden uppställer i en i nästan rak line ut-
sträckt front. Under dessa omständigheter äro Se
hjelpmedel, som han kan erhålla från sina i hanmmen de
ankrade skepp, sä väl i personal som materiel, nä- I ge
stan outtömliga, under det att våra, fastän betydligt
förökade genom: båda fiottornas närvaro, äro inskränkta I 8:
till det nödvändigaste. Vi hafva mnästan uteslutande j fö
att besvara 68-pundiga kanoner, 80-pundiga haubit- sir
ser och 12-tums mörsare. Dessa omständigheter göra Iso
Sebastopols belägriog till en af de mest mödosamma I bl
operationer, som sedan läng tid bifvit sedda, och de I bl
ansträngningar, hvartill dessa tvinga oss, förklaras Ika
genom de binder mot hvilka vi hafva att kämpa.
Natten mellan den 20 och 21 gjorde fienden ett miss- ) 49
lyckadt förnaglingsförsök. Nägra man, för hvilka l de
det lyckades att öfverraska batterierna och dit in-lto;
tränga, blefvo jemte sin befälhafvande officer, dö-
dade. Den förlust, fiendens eld förorsakat oss, är på I so
ånogt när icke så betydlig som den i betraktande aflku
de svårigheter, byilka jag nu framställt, kunnat vara. I ia
Jag afsänder småningom genom alla de medel, fiot- 1 da
tan kan ställa till mitt förfogande, våra sårade till
Konstantinopel, hvarest vära lasarett hafva vunnit en
betydlig utsträckning. årmeenps sundhetstillstånd är
mycket tillfredsställande; de sjukdomar, mot hvilka sl
vära soldater hafva att kömpa, bafva till största de- rö
len uppkommit af utomordentliga mödor; de landsatta er
marinkanoniererna lida ätven; de visa ew mod ochlgc
en hängifvenhet, som beun dras af hela armetn,, er
INLAND.
Ryska marinjournalen meddelar föjande lin
underrättelser från Östersjön:
vÅland. Fästningsverken på Aland förete för när- I st
varande blott en massa ruiner, och sjelfva Åland — I gi
en genom öfvermenskligra krafter vanställd trakt. Del di
trenne tornen C, Z och U, isynnerhet de båda sist- I bs
ee - - - - ee - Fas 1
er
FM AA m mo