atnofteringstiden uppstod en lång financiel debatt, ut
hvilken biskop Heurlin, prosten Berlin, riksarkivarier
Nordström, prof. Selander, prosten Almqvist, professo1
Agardh, doktor Nordström, biskop Annerstedt och proster
Teilbom deltogo. Vid votering bifölls betänkandet mec
20 röster mot 14, hvarvid reservationer afgåfvos af
riksarkivarien Nordström, prof. Selander och biskop
Heurlin.
Hvfvudtanken i dessa herrar reservanters anfö-
randen var att, äfven om procenten sattes till
5 eller 5!, procent, någon bestämd tid ej absolnt
skall föreskrifvas inom hvilken amorteringen mäste
vara verkställd. Genom att bestimma amorterings-
tiden till 10 är efter 5!, procent, skulle, då käpital-
rabatt beviljades vid amorterirgstidens lidande mot
sitt slut, en alltför stark financiel tryckning uppstå,
då obligationen stege i värde så mycket som skil-
naden gjorde mellan kapitalrabatten och det nego-
cierade beloppet, — ett förhållande som inträffar då
staten genom uppköp skall söka göra sig till egarc
af de utelöpande obligationerna. — Det vore derför
bäst att ej föreskrifva nägon så bestämd inlösnings-
tid, utan låta den bero på lyckliga konjunkturer.
Borgareståndet.
Statsutskottes utlåtande n:o 335, med förslag till
sammanjemkning och voteringsproposition i an!ed-
ning af skiljaktiga beslut i fröga om understöd af
allmänna medel till tullstatens enskilda pensionsin-
rättning; n:o 336, med förslag till voteringsproposi-
tion, i anledning af skljaktiga beslut rörande ifräga-
stäldt anslag för en teknisk skola i Boräs; och n:o
337 i, frägan3om pension för hofjigmästaren m. m.
af Ström, godkändes utan diskussion.
Samma utskotts utlåtande n:o 33), om medels an-
visande för bestridande af erforderliga kostnader för
kontrollen vid bränvinstillverkningen, föredrogs i sam
manbang med särskilta utskottets betänkande n:o 24,
om användande af en del utaf den för bränvinstill-
verkning inflytande skatt till kostnaders bestridande
för kontroll och tillsyn ä bränvibsförfattningarnes ef-
terlefnad. Flere talare gjorde särskilda förslag till
en förändrad redaktion cch en talare, hr Rydin, yr-
kade äterremiss af bägge betänkandena till samman-
satt stats- och särskildt utskott. Som votering blifvit
begärd, uppstod fråga om kontraproposition, som först
ifgjordes genom votering emellan hr Indebetous för-
slag att dessa kostnader skulle anordnas af bränvins-
medlen, och hr Stolpes förslag, att medlen skulle an-
ordnas af allmänna kronouppbörden; hvilket sednare
förslag antogs till kontraproposition med 22 ja mot
20 nej. Vid hufvudvotering bifölls utskottets förslag
ned 28 röster emot 13. Särskilda utskottets utlå-
vande äterremitterades.
Derefter förekom statsutskottets utlätande n:o 340,
i anledning af äterremiss än:o 272, angäende medels
upplåning genom fonderade statsobligationer. Hr
Schwan yrkade en redaktionsförändring af 3 mom. i
ien syftning, att rätten till uppsägning af obligatio-
verna skulle uteslutande läggas i händerna på full-
mäktige i riksgäldskontoret. Hr Nordvall yrkade bi-
fall till utskottets förslag oförändradt. Hr Wallen-
berg ansåg vilkoret för fondsystem vara kurs, och en
sädan kunde ej uppkomma om icke obligationerna
blefve en längre tid utelöpande. Sedan hrIndebetou
valat i samma syftning som hr Schwan, beslöt ståndet
den redaktionsförändring, att ordet äga skulle utby-
tas emot ordet mä, samt att uttrycket om långif-
vare sådant önskar. skulle utg5.
Vid 5:te mom. yrkade hr Schwan, att obligationer-
nas minsta valör skulle bestämmas till 50 rår silfver-
specie, hvilken förändring bestreds af hrr Wallenberg,
Hörnstein, Berger och Gråå. Voteringen derom ut-
föll med 22 röster för bifall till utskottets förslag och
21 röster för hr Schwans.
I fråga om kapitalrabatt och amortering gillnde
hrr Schwan och Indebetou amorteringens vedsättande
f.än 5!, procent till 5 procent. Hrr Nordvall, Ber-
ger och Wallenberg talade deremot. Utskottets för-
slag godkindes jemväl i denna del med 22 röster
emot 15. Alla öfriga punkter gillades utan diskus-
sion.
I
Bondeständat
Ståndet afslog särskilda utskottets memorial n:o
14, lade till handliogarne första och andra punkterna
af samma utskotts memorial n:o 22, biföll punkterna
3 och 4, afslog de i samma memorial gjorda inbjud-
ningar, men gillade voteringspropositionernpa.
Den af konstitutionsutskottet i mem. n:o 58 gjorda
iabjudning afslogs.
Vid frågan om tullens bestämmande på utländska
spritdrycker gillades att förbudet för vissa sådans
skulle upphöra, men tullen bestämdes såsom doktor
Sandberg föreslagit till 40 sk. kannan för 10 grader
med 2 sk. ökning för hvarje öfverskridande grad
För fransk sprit medgafs rättighet åt kommerskolle-
gium att bevilja införsel till vissa tekniska behof mot
16 ssk. införseltull.
Åtskilliga voteriogspropositioner frän statsutskottet
biföllos. Likaledes statsutskottets hemställan om me-
del till kontroll pä bränvinsbränningen.
Vidare gillades en af Lindby föreslagen underdå-
nig skrifvelse om slitningspenningar till Gottlands na-
tionalbeväring.
Slutligen remitterades Bengt Gudmundssons motion
om särskild skrifvelse från ståndet med underrättelse
till K. M:t, att ständet icke åtagit sig den bevillning,
som i egenskap af husbehofsbrännerimedel, enligt
omröstning i förstärkt statsutskott blifvit bestämd;
men remissen skedde först efter starkt motstånd af
3era talare och votering, som utföll med 1 ja emot
25 nej.
—
Borgarestånået.
Diskussion i kreditivfrågan.
(Slut från gårdagsbl.)
Hr Sundblad yttrade, att huru ogerna han än lem-
nade penningar i händerna på en regering för hvil-
ken han uttalat sitt misstroende, så ville han dock
ou bifalla betänkandet, emedan han ansåg ställnin-