med de många toma platserna, det fordna
vidlyftiga byggnadssättet), de många kyrkorna
med dertill stötande vidsträckta kyrkogårdar,
en ganska betydlig utsträckning, till hvilken
invånareantalet, nära 126,000 menniskor, icke
står i något motsvårande förhållande. Kli-
matet kan man i allmänhet icke kalla ogundt,
då blåst ofta renar luften. Fremlingarne hem-
sökas visserligen ofta af gastriska febrar, mer
dessa härröra merendels af de ovanliga och
egendomligt beredda födoämnena. De lifliga
gatorna, vidsträckta palatserna, kristna kyr-
korna med klocktorn, som redan utträngt
moskåeerna, värdshusens byggnadssätt, men
framförallt de lysande ekipagerna och herrars
och damers moderna toiletter, detta allt har
visserligen ett europeiskt utseende, om också
ännu mycket erinrar om turkarnes herravälde
(t. ex. bruket att bullra med en hammare på
bräder, för att gifva tecken till gudstjenst,
härstammande från fordna tider, då de kristna
kyrkorna ännu icke fingo hafva några klockor,
liksom äfven många på turkiskt sätt inrättad.
värdshus, bad, brunnar o. m. d.). Man fin-
ner icke lätt i någon annan stad i Europa en
sådan blandning af nationaliteter som i Bu-
charest. Kärnan utgöra naturligtvis walla-
cherna. Men utlänningar, italienare, engels-
män, fransmän, tyskar (de sednare öfver
15,000) etc. äro ganska talrikt representerade
emedan handel och industri till största deie.
befinner sig i dessas händer. Innan dessa gä
ster blefvo hemmastadda, var man van att hemt::
allt som erfordrades till klädedrägt etc. från
utlandet. Man kan således lätt beräkna hur:
starkt den vinst man här kan göra måste hit-
locka handelsmannen och industriidkaren. E
egentlig wallachisk medel- eller borgareklass
saknas. Den rike är alltför förnäm, den fat-
tige för lat, och således är det intet under,
att denna klass, som ingen större stad kan
undvara, har bildat sig af utländningar. Och
för denna klass är Bucharest ett annat Kali-
fornien. Apotekare, köpmän, sadelmakare,
smeder, skräddare, värdshusvärdar etc. kom-
ma på kort tid genom flit och ordentlig lef-
nad till stort välstånd. Beklagligtvis blifve-
dock Bucharest för många utländningar för-
derfvets kärr; det lätta penningförvärfvet,
dryckesvarornas billiga pris etc. göra många l
liderliga; i synnerhet gäller detta om dem
som komma från Tyskland, så att deras li
derlighet blifvit liksom ett ordspråk. Ganska
ofta hör man skymfordet Neams bezio (för-
bannade tysk). Ett undantag göra tyskarn.l:
från Siebenbärgen. Dessa, som äro mera vana
vid förhållandet (lätt förtjenst och billiga pri-
ser på mat och dryck), råka sällan på villo-
vägar. Synnerligen från Kronstadt, den af de
siebenbirgiska städerna, som närmast och mest
står i beröring med Bucharest, hafva många
raska och dugtiga affärsmän och handtverkare I
ditflyttat.
Hvad wbeträffar bojarerna eller de allachiska
förnäma i hufvudstaden (ty egentligen kan
blott vara fråga om dem såsom invånare; alla
andra äro plebs), så äro dessa i allmänhet
rika men okunniga. Bojarens begär att härma
franska seder och inrättningar är bekant, och
för sådant är han beredd att göra äfven d-:
största offer, under det han visar sig småak-
tig i sin hushållning och emot sin omgifning.
Ingenstädes i verlden lefva tjenarne så dåligt
som hos bojarerna; i bokstaflig menirz för-
L-0
RR cc re se BM ÅA Hr ht 30 AA OL OD RR ER VN
- ov
hungra de nästan midt i öfverflödet. nung
menniska deremot, som parlerar fi: yska
och i synnerhet om hon kan klinka :igra
valser på klaveret, gör lätt sin lyck 26-
dan hon har fransysk anstryknin . Jag
sjelf begaf mig efter fullbordade gymnasii-
studier till Bucharest, fann utan möda, eme-
dan jag hade nämnde egenskaper, en plats så-
som informator jemte andra lektioner och
förvärfvade mig på tre år så mycket att jaz
kunde lefva rätt anständigt 5 semestrar vil
universitetet i Berlin. Efter min återkomst
från universitetet hade jag lyckan att med
godt honorarium få åtfölja de redan uppvexta
eleverna såsom mentor till Paris och leda dem
vid sjelfva källan för fransysk elegans och
fransyska seder. I den besynnerligaste kor-
trast till detta franska härmningsbegär och
deraf uppkommande böjelse för elegans och
lyx står den smuts, som klibbar vid äfven den
förnämaste hushållning. Ofta öfverraskades
jag, ja bländades i ett privat palats af dane-
eller konsertsalongen, så att jag trodde mix
i verkligheten förflyttad till Paris. Men om
jag då af en tillfällighet äfven fick syn på
öfriga förhållanden, så äcklade mig smutsen.
De polerade fönsterposterna begagnades af do-
mestikerna vid karfning af tobak, de mes-
singsbeslagna fönsterna voro här och der till-
klistrade med papper eller hinnor, förbängena
tjente till handdukar o. s. v. Och detta ör
helt naturligt! I den yttre fransyska prakt-
salongen sörjer den väl betalda tapetseraren
för elegans och snygghet, men hvad som an-
förtros åt det wallachiska tjenstefolkets händer
är förfallet åt smutsen. Denna förut äfven på
gatorna synliga osnygghet har betydligt afts-
git efter branden. Förut hade gatorna ingen
stenläggning och voro derföre bottenlösa. Vid
regnväder kunde de icke ha passerats, om
man icke lagt bjelkar och deröfver bräder på
båda sidorna (derföre kallas äfven gatan: Pody,
d. v. 8. bron). Under dessa samlade sig pu
allt slags affall, som öfvergick till förrutt-
nelse och förpestade luften. Nu äro visser-
ligen gatorna illa stenlagda, men dock sten-
lagda och försedda med trottoirer, pölar och
diken inom staden uttorkade och i deras
ställe prunka underbart vackra offentliga par-
ker och trädgårdar, Champs elyssces för Dum-
bowitzas förnäma verld. För de förnäma boja-
rernas förströelse är det dessutom väl sörjdt.
Bucharest har alltid en fransysk opera och
ballet, en walachisk teater och vanligen äfven
en italiensk operasaison.
Om Bucharests omgifning är föga att säga,
utom att det enformiga i ett slättland någor-
lunda är upphöfdt genom en mängd villor.
Men jordmånen i trakten är utomordentligt
bördig, ehuru ganska obetydligt och liknöjdt
odlad. Man finner der inga vidsträckta frukt-
trädgårdar, här och der blott en åker medi
hvete, majs eller korn; och likväl är Walla-
chiet liksom dess syster Moldau så många
länders visthus. Då jorden tillhör bojarerna j