sig och börja manövrera, — göra de ryske
rapporterna nu ett ytterst komiskt intryck.
—
RIKSDAGEN.
PLENA I GÅR E. M.
RBidderskspet och Adel.
Lag- samt allmänna besvärs- och ekonomiutskotten:
betänkande n:o 28, angående kongl. propositionen til
grufvestadga samt motioner om rätt till inmutning,
föredrogs och bifölls med någon redaktionsiörändring,
säsom att i hemställan ordet måtte utbyttes mo:
torde. Första hemställan, att ingen anmärkning
förefinnes mot stadgandena rörande föremålen för
iomutning, föranledde diskussion, dervid frih. Tersme-
den, grefve Sparre och hr v. Hartmansdorff yrkade
äterremiss, på det att kalk-, lim-, fältspats- och ställ-
sten samt qvarts mätte få inmutas, hvarvid dock frih.
Tersmeden gjorde den inskränkning, att de skulle fö
iomutas, endast för så vidt de för industriella yrken
behöfdes och af jordegaren ej begagnades, emedan
särdeles bergsbruket behöfde denna förmån, som ej
är ett intrång i eganderätten, då jordegaren oftast, i
saknad af kännedöm om deras nytta och medel till
deras beredande samt i följd af tröghet, ej tillgodo-
gör sig dessa materier; snsrare skulle man kunna
anse att eganderätten höjdes genom den andel i så-
dana utmäl, som tillhöra jordegaren. Jernet bar ock
hos oss brutit bygd och befolkat orter, som derför-
utan skulle varit öde, och hvilka orter äro starka af-
nämare af jordens produkter från de företrädesvis
jordbruksidkande landskapen. — För bifall deremot
talade friherrar RB. Cederström, Alhlströmer, Rhe-
binder, hr Carleson och grefve Gör. Mörner, an
seende friherre Tersmedens förslag vara ett betydligt
och svårt intrång i eganderätten. Ett sådant utmål
kan upptaga ända till 35 tunnland, för hvilka jord-
egarne icke erhålla mera än värdet, det må vara
midt i en åker. Rikets Ständer hafva ock vid tvenne
riksdagar begärt en ändring i författningen om in-
mutning, att den ej mä förnärma eganderätten. Vore
för landets väl nödvändigt att vissa bruksidkare skulle
förbehållas rätten till dessa stenarter, sä vore den
framställda begäran riktig; men då dessa ganska väl
kunna köpa sitt behof, och då intet intrång sker i
nu varande förhållanden, så är det tvertom.
Derefter föredrogs borgareståndets inbjudning i dess
beslut angående vilkor för beviljande af anslag till
armeens pensionskassa, hvarvid grefve Nils Gylden-
stolpe i ett längre skriftligt anförande genomdref de
skäl, som för denna inbjudning lågo till grund, hvar-
efter densamma med afslag lades till handlingarne.
Vid statsutskottets memorial n:o 327, med redogörelse
för votering i förstärkt utskott, anförde frih. Aker-
hjelm de kända uppskofven och slutliga voteringen
ingående bränvinsskatten. Bankoutskottets utlåtan-
len h:s 70, 71, 72 och 73, angående ätskilliga skul-
der till diskontverket, biföllos. Derefter lästes och
sodköndes flera förslag till skrifvelser och paragrafer
riksdagsbeslntet.
——————