sig och börja manövrera, — göra de ryske rapporterna nu ett ytterst komiskt intryck. — RIKSDAGEN. PLENA I GÅR E. M. RBidderskspet och Adel. Lagsamt allmänna besvärsoch ekonomiutskotten: betänkande n:o 28, angående kongl. propositionen til grufvestadga samt motioner om rätt till inmutning, föredrogs och bifölls med någon redaktionsiörändring, säsom att i hemställan ordet måtte utbyttes mo: torde. Första hemställan, att ingen anmärkning förefinnes mot stadgandena rörande föremålen för iomutning, föranledde diskussion, dervid frih. Tersmeden, grefve Sparre och hr v. Hartmansdorff yrkade äterremiss, på det att kalk-, lim-, fältspatsoch ställsten samt qvarts mätte få inmutas, hvarvid dock frih. Tersmeden gjorde den inskränkning, att de skulle fö iomutas, endast för så vidt de för industriella yrken behöfdes och af jordegaren ej begagnades, emedan särdeles bergsbruket behöfde denna förmån, som ej är ett intrång i eganderätten, då jordegaren oftast, i saknad af kännedöm om deras nytta och medel till deras beredande samt i följd af tröghet, ej tillgodogör sig dessa materier; snsrare skulle man kunna anse att eganderätten höjdes genom den andel i sådana utmäl, som tillhöra jordegaren. Jernet bar ock hos oss brutit bygd och befolkat orter, som derförutan skulle varit öde, och hvilka orter äro starka afnämare af jordens produkter från de företrädesvis jordbruksidkande landskapen. — För bifall deremot talade friherrar RB. Cederström, Alhlströmer, Rhebinder, hr Carleson och grefve Gör. Mörner, an seende friherre Tersmedens förslag vara ett betydligt och svårt intrång i eganderätten. Ett sådant utmål kan upptaga ända till 35 tunnland, för hvilka jordegarne icke erhålla mera än värdet, det må vara midt i en åker. Rikets Ständer hafva ock vid tvenne riksdagar begärt en ändring i författningen om inmutning, att den ej mä förnärma eganderätten. Vore för landets väl nödvändigt att vissa bruksidkare skulle förbehållas rätten till dessa stenarter, sä vore den framställda begäran riktig; men då dessa ganska väl kunna köpa sitt behof, och då intet intrång sker i nu varande förhållanden, så är det tvertom. Derefter föredrogs borgareståndets inbjudning i dess beslut angående vilkor för beviljande af anslag till armeens pensionskassa, hvarvid grefve Nils Gyldenstolpe i ett längre skriftligt anförande genomdref de skäl, som för denna inbjudning lågo till grund, hvarefter densamma med afslag lades till handlingarne. Vid statsutskottets memorial n:o 327, med redogörelse för votering i förstärkt utskott, anförde frih. Akerhjelm de kända uppskofven och slutliga voteringen ingående bränvinsskatten. Bankoutskottets utlåtanlen h:s 70, 71, 72 och 73, angående ätskilliga skulder till diskontverket, biföllos. Derefter lästes och sodköndes flera förslag till skrifvelser och paragrafer riksdagsbeslntet. ——————