på sin plats.
en
— Vi hafva under sednare tiden emottagi
åtskilliga insända artiklar, i hvilka man kla-
gat öfver den -otydlighet; som man ansett ligge
i kongl. kungörelsen den 1 Juni, hvarigenor
regeringen förklarat, att bränvinsbränning un-
der återstoden af innevarande år skall vare
tillåten blott från och med den 1 till och mec
den 15 November, söndagarne undantagna
Då den förklaring, som man, sedan fråge
derom blifvit hos ständerna väckt, väntat at
ge utfärdad huruvida bränning under de två
söndagar, som infalla under den sålunda til-
låtna tiden, borde medföra konfiskation al
bränvinsredskäpen eller-endast de vanliga: bö-
terna för bränning på söndagarne, hittills ute-
blifvit, hafva insändarne trott enda utvägen
att komma till någon insigt om rätta menin-
gen med den kongl. förordningen . vara den,
att vända sig till pressen, som man vill skall
veta råd för allt.
Vi äro icke i tillfälle att i anledning häraf
lemna någon annan upplysning än den, att sär-
skilta utskottets förslag att ständerna skulle
hos Kongl. Maj:t begära en förklaring af den
beskaffenhet, som insändarne ansett erforder-
lig, blifvit afslaget af adeln och prestestån-
det, men deremot bifallet af borgare- och
bondestånden, så att frågan derom förfallit.
Under den diskussion, som hos ständerna
egde rum, fann man i. allmänhet föga pas-
sande för ständerna, att hos Kongl. Maj:t be-
gära en sådan förklaring, som förutsatte be-
nägenhet att begå ifrågavarande lagöfverträ-
delse, såvida det kunde löna sig, d.v.s. icke
medförde annan påföljd än de vanliga bö-
terna. Emellertid yttrade många den mening,
att den förmenta otydligheten i berörde kongl.
förordning endast vore att finna i bränvins-
brännarnes uppfattning deraf. Då det deruti
säges att från den för bränningen medgifna
tiden söndagarne äro undantagna, kunde
måste deraf otvifvelaktigt följa, att söndags-
bränningen skall, utom de vanliga böterna i
fall den eger rum på sabbatstiden, jemväl
medföra redskapens konfiskation, enär sönda-
garne eljest icke behöft särskildt nämnas,
hvilket icke heller skett i föregående kongl.
förordningar om inskränkning 1 bränvinsbrän-
ningen. Vi äro icke befogade att lemna nå-
gon lagförklaring, hvilket skulle vara alltför
vanskligt, då man vet huru olika äfven gan-
ska tydliga lagar stundom tolkas; men det
rådligaste för bränvinsbrännarne är i alla fall
att de icke utsätta sig för påföljden af sön-
dagsbränningen; ty otvifvelaktigt skola veder-
börande fiskaler yrka det strängaste straffet.
Man har äfven uttryckt olika meningar huru-
vida, om bränningen på söndag är alldeles för-
bjuden, tiden skall räknas från midnatt till mid-
natt eller endast under sabbatstiden, från kl.
4 på morgonen till 9 på aftonen. Det synes
oss dock klart, att den förra meningen är den
rätta.
