I denna åsigt, som endast är ett palliativ, som båta
till intet, då man ej vill gå till grunden och sam
manföra ständen på 2 kamrar. Men tal. önskade a
konungen skulle ega rätten att prorogera. Hr Prini
2Zensköld protesterade mot förslaget, som vorc ett fr
till ett småningom skeende intrang på kungamakten
sksom under frihetstiden. Frih. Palmstjerna övskad
att de ärender, som af utskotten skola behsndålas
böra af Rikets Ständer bestämmas, samt någon re
daktionsändring. Frih. R. Cederström, grefve Lager
bjelke och hr N. Tersmeden talade för bifall. Supple
anter äro nödvändiga för att stån en skola vara full
taligt representerade, och behöfva derför vistas p
riksdagsorteon. Arfvodena både för dem cch ledamö
terna skola af Rikets Ständer bestimmas, och såle
des skall antalet af suppleanter pä samma gång be
stämmas, så att ingen fara är att Sera väljas än son
behöfvas. Konungen kan ej antaga en del af Riket
Ständers förslag, och säledes ej ändra den tid fö
prorogeringen, som Rikets Ständer föreslå. Behofve
af detta tadgande har visat sig i den lamhet, hvar
med ärendena vanligen behandlats under sommaren
då en ganska stor del af representationens medlem
mar nära nog är nödsakad att hemresa, äfvensom
och för beredning af nägon större fräga. Sedan frih
Raab sedermera förändrat sitt förslag till gemensan
tanka så, att suppleanternas betalaing skulle utgä och
crdalydelsen förtydligas och förkortas, så veterades öf
ver detsamma, hvilken votering utföll med 13 röste
för och 19 mot frih. Raabs förslag, angäende supple.
anterna, öfver ordalydelsen utföll voteringen med 7 röste;
för och 11 emot. Frih. Palmstjernas förslag om bortta.
sande af orden när omständigheter dertill anses föranle.
da och att Rikets Ständer må bestämma ärendena för
atskotten under uppskofstiden, bi!ölls. Lag- samt all
männa besvärs- och ekonomiutskottets memorial N:c
27, angäende de olika besluten om stängselskyldigheten,
bifölls. Statsutskottets utlätanden N:ris 318 319, 320,
322, biföllos, 321 lades till handlingarne. Dito N:o 323,
illstyrkande anslag för åtskilliga byggnadsarbeten :
slottet i Stockholm och Gripsholm, samt afstyrkand
anslag till uppförandet af ett ridhus, bifölls, Dito N:o
324, 325 och 326 lades till handlingarne.
——AA
Presteståndet
har under dagens plenum genomgått en mängd be-
tänkanden, nemligen statsutskottets n:o 317, med öf-
verlemnande af förslag till de 3:ne första afdelnin-
garne af reglementet för riksgäldskontoret, som god-
kändes. Konstitutionsutskottets memorial n:o 57, med
förslag till tillägg af 109 S R. F. och 80 R. O.,
angående uppskof i riksdag, förklarades hvilande till
grundlagsenlig behandling. Statsutskottets betänkan-
den n:ris 318—5322 biföllos, deribland förekomma så-
dana frågor som ersättning ät den upplysande stats-
kommissarien, den inom utskottet tjenstgörande kam-
reraren, samt arfvode åt en kanslist; n:o 322 tillstyr-
ker pension å 800 rdr att utgå af skogsplanterings-
kassan åt hofjägmästaren Ström.
Statsutskottets memorial n:o 323, i anledning af
Kongl. Maj:ts nädiga proposition, angäende särskildt
anslag dels för byggnadsarbeten å kongl. slottet i
Stockholm och Grips olms lustslott, dels uppförande
af ett ridhus för hofstallets behof. Utskoitets till-
styrkan af 9000 rdr för Stockholms slott samt 7500
rdr för Gripsholm, men afslag ä begäran om ansla-
get till ridhuset bifölls utan diskussion.
Samma utskotts betänkanden n:ris 324—326 lades
till bandlingarne.
Lag- samt allmänna besvärsutskottets betänkande
n:0 27, äterremiss af n:o 24, om ändring af stängsel-
skyldigheten. Utskottet har inbjudit preste- och bon-
deständen att deltaga uti de tvenne andra ständens
beslut i frågan. Prosten Euren och riksarkivarien
Nordström förordade inbjudningen, som af ständet an-
togs. Doktor Sandberg reserverade sig mot den före-
slagna förändringen uti stängselskyldigheten, som
skulle medföra stor skada för den mindre jordbrukaren
och väcka mer förskräckelse än den nya bränvins-
lagen. Prosten Melander och b skop Heurlin instämde.
Ekonomiutskottets memorial n:o 136, återremiss af
n:o 115, i fräga om elementarläroverken.
Utskottet söker här sammanjemka de olika beslu-
ten, och föreslår vid den ena punkten att ordet ge-
mensamt, i likhet med bondeständets beslut, skulle
införas uti de af konung och ständer gillade grunder
i afseende på en skolordnings utfärdande.
Biskop Heurlin betviflade utskottets rätt att fram-
komma med detta af endast ett stånd gillade nord.
Hofpredikanten Wensioe nämnde att ståndet, vid frå-
gans behandling, ej ville höra talas om några grunder,
och att derföre vore konseqvent att ej antaga inbjud-
ningen. Lektor Sonden tyckte ordet vara så menlöst.
att det gerna konde få ingä uti den underdåniga
skrifvelsen, hvilken åsigt äfven delades af kyrkober-
den Nordlund, som ansåg att ett sådant beslut skulle
närma sig presteständets föregående, då divergenser
finnas uti Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers grunder
för elementarmetoden. Professor Lindgren yrkade att
ordet gemensamt skulle antagas, emedan det skulle leda
till samma resultat som ståndets förra beslut, att ej
tala om grunderna, då sådana gemensamma grun-
der ej finnas, och frägau i följd deraf komme att för-
falla. Genom votering, med 23 röster mot 11, afslog
ståndet inbjudningen och vidblef sitt beslut. Doktor
Sandbergs begäran, att inbjuda medständen att deltaga
ati presteständets beslut vid 26 och 29 45 af bränvins-
försäljningslagen, bifölls.
FFFOÖOUO—
