I denna åsigt, som endast är ett palliativ, som båta till intet, då man ej vill gå till grunden och sam manföra ständen på 2 kamrar. Men tal. önskade a konungen skulle ega rätten att prorogera. Hr Prini 2Zensköld protesterade mot förslaget, som vorc ett fr till ett småningom skeende intrang på kungamakten sksom under frihetstiden. Frih. Palmstjerna övskad att de ärender, som af utskotten skola behsndålas böra af Rikets Ständer bestämmas, samt någon re daktionsändring. Frih. R. Cederström, grefve Lager bjelke och hr N. Tersmeden talade för bifall. Supple anter äro nödvändiga för att stån en skola vara full taligt representerade, och behöfva derför vistas p riksdagsorteon. Arfvodena både för dem cch ledamö terna skola af Rikets Ständer bestimmas, och såle des skall antalet af suppleanter pä samma gång be stämmas, så att ingen fara är att Sera väljas än son behöfvas. Konungen kan ej antaga en del af Riket Ständers förslag, och säledes ej ändra den tid fö prorogeringen, som Rikets Ständer föreslå. Behofve af detta tadgande har visat sig i den lamhet, hvar med ärendena vanligen behandlats under sommaren då en ganska stor del af representationens medlem mar nära nog är nödsakad att hemresa, äfvensom och för beredning af nägon större fräga. Sedan frih Raab sedermera förändrat sitt förslag till gemensan tanka så, att suppleanternas betalaing skulle utgä och crdalydelsen förtydligas och förkortas, så veterades öf ver detsamma, hvilken votering utföll med 13 röste för och 19 mot frih. Raabs förslag, angäende supple. anterna, öfver ordalydelsen utföll voteringen med 7 röste; för och 11 emot. Frih. Palmstjernas förslag om bortta. sande af orden när omständigheter dertill anses föranle. da och att Rikets Ständer må bestämma ärendena för atskotten under uppskofstiden, bi!ölls. Lagsamt all männa besvärsoch ekonomiutskottets memorial N:c 27, angäende de olika besluten om stängselskyldigheten, bifölls. Statsutskottets utlätanden N:ris 318 319, 320, 322, biföllos, 321 lades till handlingarne. Dito N:o 323, illstyrkande anslag för åtskilliga byggnadsarbeten : slottet i Stockholm och Gripsholm, samt afstyrkand anslag till uppförandet af ett ridhus, bifölls, Dito N:o 324, 325 och 326 lades till handlingarne. ——AA Presteståndet har under dagens plenum genomgått en mängd betänkanden, nemligen statsutskottets n:o 317, med öfverlemnande af förslag till de 3:ne första afdelningarne af reglementet för riksgäldskontoret, som godkändes. Konstitutionsutskottets memorial n:o 57, med förslag till tillägg af 109 S R. F. och 80 R. O., angående uppskof i riksdag, förklarades hvilande till grundlagsenlig behandling. Statsutskottets betänkanden n:ris 318—5322 biföllos, deribland förekomma sådana frågor som ersättning ät den upplysande statskommissarien, den inom utskottet tjenstgörande kamreraren, samt arfvode åt en kanslist; n:o 322 tillstyrker pension å 800 rdr att utgå af skogsplanteringskassan åt hofjägmästaren Ström. Statsutskottets memorial n:o 323, i anledning af Kongl. Maj:ts nädiga proposition, angäende särskildt anslag dels för byggnadsarbeten å kongl. slottet i Stockholm och Grips olms lustslott, dels uppförande af ett ridhus för hofstallets behof. Utskoitets tillstyrkan af 9000 rdr för Stockholms slott samt 7500 rdr för Gripsholm, men afslag ä begäran om anslaget till ridhuset bifölls utan diskussion. Samma utskotts betänkanden n:ris 324—326 lades till bandlingarne. Lagsamt allmänna besvärsutskottets betänkande n:0 27, äterremiss af n:o 24, om ändring af stängselskyldigheten. Utskottet har inbjudit presteoch bondeständen att deltaga uti de tvenne andra ständens beslut i frågan. Prosten Euren och riksarkivarien Nordström förordade inbjudningen, som af ständet antogs. Doktor Sandberg reserverade sig mot den föreslagna förändringen uti stängselskyldigheten, som skulle medföra stor skada för den mindre jordbrukaren och väcka mer förskräckelse än den nya bränvinslagen. Prosten Melander och b skop Heurlin instämde. Ekonomiutskottets memorial n:o 136, återremiss af n:o 115, i fräga om elementarläroverken. Utskottet söker här sammanjemka de olika besluten, och föreslår vid den ena punkten att ordet gemensamt, i likhet med bondeständets beslut, skulle införas uti de af konung och ständer gillade grunder i afseende på en skolordnings utfärdande. Biskop Heurlin betviflade utskottets rätt att framkomma med detta af endast ett stånd gillade nord. Hofpredikanten Wensioe nämnde att ståndet, vid frågans behandling, ej ville höra talas om några grunder, och att derföre vore konseqvent att ej antaga inbjudningen. Lektor Sonden tyckte ordet vara så menlöst. att det gerna konde få ingä uti den underdåniga skrifvelsen, hvilken åsigt äfven delades af kyrkoberden Nordlund, som ansåg att ett sådant beslut skulle närma sig presteständets föregående, då divergenser finnas uti Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers grunder för elementarmetoden. Professor Lindgren yrkade att ordet gemensamt skulle antagas, emedan det skulle leda till samma resultat som ståndets förra beslut, att ej tala om grunderna, då sådana gemensamma grunder ej finnas, och frägau i följd deraf komme att förfalla. Genom votering, med 23 röster mot 11, afslog ståndet inbjudningen och vidblef sitt beslut. Doktor Sandbergs begäran, att inbjuda medständen att deltaga ati presteständets beslut vid 26 och 29 45 af bränvinsförsäljningslagen, bifölls. FFFOÖOUO—