ITE ef HOPE AM MIUICKR OCa regnunotande morgon Franska armeen nalkas och rörer sig mot Balaklava der de allierades högqvarter kommer att uppslås. Jar möite marskalk S:t Arnaud, som anlände, vjutande, liksom alla rundt omkring, genom förtärandet af några af de läckra drufvor som öfverflöda i dettx lands vingårdar. Jag gick in i den lilla staden Balaklava — som säges ha blifvit bygd af genueserca. Den består af några få tränga, oregelbundaa gator och spridda bus, resande sig det ena öfver det andra uppåt sidan af kullen. Den företer en österländsk stads vanliga bi hang — smuts, verandor, lökiukt, orena gränder och alla tänkbara bevis på lättja och liknöjdbet. Men nu var allt lif och rörelse. Öfver en port här målades i stora bokstäfver Öfverbefälhafvarens högqvarter,, der Generaladjutanten, på mänga ställen Kommissariat, och personer i allehanda drägter och af allehanda yrken möttes och knuffades i de tränga och instängda gränderna. Sjuktransporter frän alla regementer infördes till en hvit byggnad af behagligt yttre, belägen i en stor trädgård på sidan af höjden och hvilken var blifven Generalhospitalet. Emngelsmännen, som voro de förstkomna, hade tagit de bästa husen. Franska regementer inryckte nu och lägrade sig i närheten af viken, på höjdernas sluttningar, i vingärdarne, kortligen öfverallt. Sjelfva. den lilla hafsviken — vårt kommunikationsmedel meå hafvet, hvilken läg der knappt märkbar mellan bergen — var uppfylld med transportskepp och ängfartyg. Bland dessa sägs Agamemnon (amiral Lyons flaggskepp) stolt böja sig. Detta skepp är nästan lika längt som den insjölika viken är bred, men skeppets storlek vittnar om vattnets betydliga djup. Der lig Caradoc,, lord Raglans ångbät; vidare der lilla Brenda, med döcket uppfyldt af gråklädda. ryska fångar. Landningsbryggor — en för fransmin och en för engelsmän — byggdes och stranden fylldes af kärror, hvilka från flottan förde förräder af tå, socker, rhum, bröd och andra födoämnen. En ansenlig rymd i närheten af staden upptogs af ambulancer och ambulance-muläsnor — hvarje muläsna bärande två beqväma säten eller hängmattor — allt tillhörande fransmännen. Sådana funnos der i så stort antal och sä påtagligen lämpliga och nödvändiga, att man omöjligen kunde undgå att beklaga bristande förutseende eler omsorg å de engelska auktoriteternas sida, hvilka tillåtit ett sådant slag utkämpas som det, hvilket stod den 20, utan att hafva i beredskap sädana förnödenheter. Då man påminner sig all den godhet och omsorg, som visades af våra bröder på flottan, huru mänga lidanden skulle icke ha sparats under den fem engelska mil långa transporten frän valplatsen till flottan, om det funnits lämpliga transportmedel i stället för fjederlösa och illa gjorda kärror! Ingen som var vittne dertill skall någonsin glömma den bedröfliga belägenhet hvari våra stac kars sårade officerare och soldater befunno sig under natten mellan den 20 och 21, der de fingo ligga på bara marken, utan tält eller annat skydd mot vädret än en kappa och en filt; och endast de stympade sjelfva kunna förtälja hvad de med sina stelnade sö cch väder bäftig feber mäste utstå till följd af stötarne i hängmattorna eller den ännu värre skakningen på bondkärrorna. Det får icke förgätas, att fransmännen, dä de erforo vår förlägenhet, voro välvilliga nog alt åt oss afstå nägra af sina ambulancer, men det var först sista dagen vi voro sysselsatta att föra de sårade till transporiskeppen. Under loppet af dagen höllos trupperna ständigt i beredskap att rycka ut, hvaremellertid belägringsartilleriet fördes i land. Bland ryssarne säges råda en panisk förskräckelse. De ha fört öfver alla användbara kanoner för att skydda den sida af fästningen på hvilken de nu, fastän för sent, veta att bufvudanfallet kommer att ske. Det uppgifves som säkert, att furst Menschikoff gjort ett försök att skära halsen af sig, men blifvit af sina officerare hindrad ait utföra sin afsigt. Detta har mycket tycke af en list, af hvilken hans herre svårligen låter lura sig. Efter att ha skrifvit att det skulle fordras minst 80,000 man och tre veckors tid att fördrifva honom ur sin ställving vid Alma, och likväl ha sett denna ställnivg — i trots af det ryska artilleriet och alla naturliga fördelar — på ett par timmars tid tagen af jemförelsesis en handfull män, kan han väl hafve skäl att drifvas till förtviflan, då han frågar sig huru han skall kunna blidka kejsarens vrede och svikna förhoppningar. Den 28 September. Trupperna få en dags rast för att tvätta kläder och hvila sig medan kanoner och militärförråder föras i land. I tio dagar hafva officerare och soldater varit utan tält, hållits oupphörligt i rörelse och verksamhet, och då de icke haft något ombyte på kläder, är det lätt begripligt, att bäde hvila och tvätt äro af högsta nöden. Vädret har fortfarit att vara vackert, oaktadt det sett mulet och regnlikt ut. Det franska bladet Constitutionnel meddelar en dylik dagbok öfver ifrågavarande marsch, förd af en fransk officer, och följande utdrag deraf visar, att fransmännen ingalunda haft det beqvämare på sitt tåg än engelsmännen : Tolf timmar efter vår affärd — så skrifver den franske officern under den 25—kl. 11 på aftonen uppnädde vi det ställe der erigelsmännen hade öfverraskat en transport. Hvarken folk eller hästar hade haft något att äta eller dricka sedan morgonen, och ej en droppa vatten fanns i denna fördömda bivouak, der ryssarne endast qvarlemnat denna odrägliza lukt, som de sprida omkrirg sig på otroligt långa afstånd. Men, å la guerre comme å la guerre, en bit bröd och en droppa af det upphettade vattnet i våra kantiner var nog att gifva oss ny bäde fysisk och moralisk styrka, och efter några timmars sömn hade vi nästan förgätit den föregående dagens umbäranden och ansträngningar. Vi afsluta dessa detaljberättelser om de allierades förehafvanden med ett utdrag af eti bref från Konstantinopel till La Presse, angående det deltagande turkarne visat för de sårade : Så snart de sårade anländt, sände krigsministern, Riza Pascha, chefen för sitt kabinett jemte en af sina sekreterare för att mottaga general Thomas och erbjuda hjelp och bistånd åt hospitalsläkarne.. Storvisiren och Reschid Pascha skickade äfven och läto efterhöra generalens tillständ. Dagen derefter fick Ethem Pascha, sultanens adjutant, uppdrag att å H. M:ts vägnar besöka alla de franska och engelska hospitalerna, och Riza Pascha erhöll enahanda uppdrag. De gingo igenom och inspekterade hvarje sjukrum, noggrannt efterfrågande de minsta omständigheter rörande betjening och behan ling. De återvände, förvånade öfver den i alla våra hospitaler rådande renlighet. De af seraskieren gjorda anbud voro mest välkomna för det engelska hospitalet i Kuleli, hvilket säges ha saknat både sängar, medikamenter och till och med läkare. Man hade icke varit beredd på att mottaga så många särade på ep ång. g Dessa besök hafva utöfvat en förträfflig effekt. Sultanen och hans ministrar låta i öfrigt intet till fälle gå sig ur händerna att bispringa de allierade armeerna. Helt nyligen, då de medicinska myndigheterna, som insågo behofvet af flera sängari hospitalerna och önskade få någon plats närmare sjön, på det man lättare mätte kunna utan fara transportera de svärt sårade, fästade de sin uppmärksamhet på sultanens, å udden vid seraljen belägna kiosk. Ministrarne tvekade något att upplåta det kejserliga residenset för sjukvården. De vände sig till sultaner sjelf i ämnet, och han svarade genast: Tag denna kiosk; — om det behöfs vill jag gifva ew af mina palatser för dessa stackars sårade. RIKSDAGEN. PLENA I DAG F. M. VA FP få FM AO FR mh AR ÅN -— — NR RE JA PR BR rg OK Br AN AR i NR VR SR Kr rr rr AA